Stockholms energiframtid – En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050
K r i s t i n F a h l b e r g
Examensarbete
Kristin Fahlberg
EXAMENSARBETE
STOCKHOLM 2008
Stockholms energiframtid – En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050
UTFÖRT VID
INDUSTRIELL EKOLOGI
Handledare och examinator:
Nils Brandt
“We need a new way of thinking to solve the problems caused by the old way of thinking.”
– Albert Einstein
FÖRORD
Under arbetet med mitt examensarbete har jag kommit i kontakt med ett flertal personer som delat med sig av sina egna erfarenheter och råd. Främst skulle jag vilja tacka min handledare Nils Brandt som med stort tålamod har hjälpt och väglett mig under arbetets gång och givit mig ett intresse för klimat- och energistudier. Vidare skulle jag vilja framföra ett stort tack till Elisabeth Söderström (Statsbyggnadskontoret, Stockholms Stad) för sitt engagemang, goda råd och för tillhandahållen information. Ett stort tack också till deltagarna på workshopen som förmedlade information och inspiration till framtidsbilderna.
Jag vill också tacka avdelningen Industriell Ekologi, familj och vänner och speciellt Stefan och Åsa för stöd, uppmuntran och trevliga fikastunder.
Kristin Fahlberg
SAMMANFATTNING
Denna studie berör Stockholms läns energiframtid fram till 2050 och beskriver hur energianvändningen i Stockholms län kan se ut jämfört med idag med hjälp av scenarier. Den scenariometodik som använts är backcasting-metodiken som är välkänd inom energiframstudier. I och med att backcasting har använts är studien självuppfyllande, dvs. framtidsscenarier uppfyller de mål som ställts upp.
Syftet med studien är visa på hur energianvändningen i ett fossilbränslefritt Stockholms län år 2050 kan se ut. Bakgrunden för att undersöka hur ett fossilbränslefritt Stockholms län kan se ut är klimatproblematiken som kan vara vår tids stora utmaning. Behovet av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären är brådskande och stort. En del i att minska dessa utsläpp är att frångå användningen av fossila bränslen antigen genom att minska energianvändningen eller övergå till förnybara bränslen eller en kombination av båda. Utöver att Stockholms län år 2050 skall vara fossilbränslefritt visar scenarierna även hur energianvändningen per capita förändras samt även växthusgasutsläppen per capita. Dessa ställs i relation till vad som kallas ett rättvist miljöutrymme som ger indikation om nivåerna är förenliga med ett hållbart samhälle i en hållbar omvärld.
I studien presenteras flera olika åtgärder och deras potentialer för att minska energianvändningen eller för att övergå från fossila bränslen till förnybara bränslen. Åtgärderna omfattar alltifrån energieffektivisering inom olika sektorer till nya infrastruktursystem som t ex spårbilssystemet eller så kallade dämpande åtgärder som minskar behovet av t ex resor. Åtgärderna som finns med i studien är åtgärder som idag eller inom en snar framtid finns tillgängligt, dvs. studien antar inte en teknikoptimistisk hållning. Flertalet av åtgärderna kombineras sedan ihop till två olika ”framtidsbilder” för 2050 och deras energianvändning jämförs sedan med de Business-as-Usual-scenarier som även arbetats fram.
Business-as-Usual-scenarierna beskriver hur energianvändningen i Stockholms län skulle se ut år 2050 om inga aktiva åtgärder för att minska energianvändningen. Två olika scenarier presenteras; BAS och HÖG, de skiljer sig åt och representerar olika befolkningsökningar och ekonomisk utveckling (mätt i BNP). HÖG-scenariet representerar en utveckling med högre BNP- tillväxt och befolkningsökning än BAS-scenariet. Med endast två framtidsbilder är studien ej uttömmande vad det gäller frågan om att beskriva ett fossilbränslefritt Stockholms län.
Varken åtgärderna eller framtidsbilderna har analyserats ur andra perspektiv än vilken inverkan de har på energianvändningen. Det vill säga studien utelämnar ehuruvida åtgärderna eller framtidsbilderna är ekonomiskt möjliga eller ens önskvärda. Även andra perspektiv har utelämnats såsom t ex hälsoeffekter, andra miljöeffekter, jämställdhet, estetik m.fl.
Syftet med att presentera olika framtidsbilder om ett fossilbränslefritt Stockholms län är att stimulera aktörer, beslutsfattare och enskilda samhällsmedborgare att engagera sig och genomföra de förändringar som leder mot ett fossilbränslefritt samhälle.
Flertalet enskilda åtgärder och de två framtidsbilderna visar att energianvändningen i Stockholms län år 2050 kan minska väsentligt både jämfört med Business-as-Usual-scenarierna men även jämfört med 2003 års energianvändning. Som följd av detta dämpas behovet av förnybara bränslen för att ersätta de tidigare fossila bränslena. Om Stockholms län kan få ta del av 10
% den bioenergi som Sverige kan producera i framtiden är Stockholms läns energiframtid säkrad i de två framtidsbilderna.
Framtidsbilderna visar även att energianvändningen per capita kan nå en hållbar nivå samt att utsläppen av växthusgas per capita med god marginal hamnar under den av regeringen förslagna nivån om 4,5 ton CO2 per capita.
Implementeringen för att nå dessa framtidsbilder, dvs vägen dit har utelämnats i denna studien, vilket annars är del i backcasting-metodiken. Anledningen till detta är att det kräver ytterliggare analys av framtidsbilderna ur olika perspektiv samt även analys över beslutsprocesser, planeringsprocesser samt även vilka aktörer som har rådighet i länets energianvändning och energisystem.
Framtidsbilderna och åtgärderna kan dock i vissa fall ge en ganska klar bild över vilka satsningar och investeringar som måste till och vilka beslut som måste fattas.
Slutligen bör sägas att framtiden är oviss och de framtidsbilder som presenteras i studien ligger ca 40-45 år fram i tiden. Med det långa tidsperspektivet så ökar naturligtvis osäkerheterna i de data, beräkningar och antaganden som ligger till grund för framtidsbilderna. Å andra sidan så är syftet med studien inte att presentera en trolig framtidsbild utan en som uppfyller målet om att Stockholms län år 2050 skall vara fossilbränslefritt.
ABSTRACT
This study concerns the energy future of the county of Stockholm up until 2050 and describes how the energy consumption can be compared to today with the use of scenario methodology. Within energy future studies the backcasting approach is well known and has been put to use in this study. Due to the characteristics of backcasting the study is self-fulfilling, i.e. the future energy scenarios presented in this study satisfy the targets set up in this study.
In the light of what may be the largest challenge of our time – the climate change - the aim of this study is to describe how the energy consumption in a fossil fuel free Stockholm county in the year of 2050 may be. The need to reduce the carbon emission to the atmosphere is extensive and of immediate urgency. One part of reducing carbon emission is to relinquish the fossil energy use which is attained either by reducing the energy consumption or switching to renewable energy use or a combination of both of these measures. The scenarios also describe the energy use per capita as well as carbon emissions per capita (due to energy use) besides being fossil fuel free. The energy use and carbon emission per capita is related to what is known as fair share of environmental space which may indicate if the per capita levels deduced in this study is consistent with a sustainable society.
Several measures and their potential (to decrease the energy use or shifting into renewable energy fuels) are presented. The scope of measures reaches for example from energy efficiency to new infrastructure but also to reducing measures that reduce the need for example travels. The measures presented in the study are a reality today or will be in the near future, so the study takes on a non-technology optimistic approach. Several of the measures are combined into two different energy-futures for the year 2050 and their energy use is compared to a business-as-usual-scenario. The business-as-usual-scenario describes the level of energy use in the County of Stockholm if no active measures are taken to reduce the energy use. The scenarios are presented with two different possible alternatives for the economic and population growth, i.e. alternative BAS (eng; base) and HÖG (eng; high).
The study with its (only) two different future scenarios is not exhausting the possible fossil fuel free futures of Stockholm County. Neither the measures nor the energy-futures have been evaluated from an economic or any other perspective. This means the study leave out whether the measures or the energy- futures are feasible from an economic perspective or even desirable. The study also leaves out other perspectives like other environmental effects, health issues, equality, aesthetic etc.
The aim of presenting different energy-futures of a fossil fuel Stockholm county is to encourage, simulate stakeholders, policymakers and community citizens to further take an active interest and to start making the changes needed that leads to fossil fuel free community.
The energy-futures but also a few of the measures shows that the future energy use in Stockholm county in the year 2050 may decrease substantially compared
to the business-as-usual scenario but also compared to energy use levels of 2003. As a result of this the need for renewable energy fuels (for replacing the use of fossil energy fuels) is reduced. If Stockholm county may take an 10 % part of the bio energy that the whole of Sweden can produce in the future the fossil fuel free energy-futures presented in this study is secured.
The energy-futures also shows that the energy use per capita may reach a sustainable level and also that the carbon emission per capita reaches a level far below the suggested level expressed by the Swedish government of 4,5 ton CO2
per capita.
One step in the backcasting approach has been left out in this study, i.e. the path to the presented energy-futures. The reason for this is that it needs further analysis of the energy-futures from several other perspectives. As well as analysis over decision making processes, planning processes and different stakeholders involved. However the presented energy-futures may in some cases indicate what type of measures and decisions that needs to be taken and what kind of investments that are needed.
Finally, the future is still yet unknown and the energy-futures presented in this study are in the long-time perspective which further increases the uncertainty of the scenarios because of uncertainty in collected data, calculations and assumptions made. On the other hand the aim of the study is not to present the most probable energy future but energy futures that fulfil the target of a fossil fuel free Stockholm county in the year 2050.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION... 1
1.1 BAKGRUND... 1
1.2 SYFTE/PROBLEMFORMULERING... 2
1.3 HÅLLBAR UTVECKLING... 3
1.3.1 GLOBAL RÄTTVIS FÖRDELNING AV ENERGITILLGÅNGAR OCH EMISSIONER... 3
1.4 SYSTEMGRÄNSER/ANTAGANDEN... 7
1.4.1 GEOGRAFISK GRÄNS... 7
1.4.2 TID -REFERENSÅR... 7
1.4.3 MILJÖKONSEKVENSER... 7
1.4.3.1 Klimatpåverkan från Direkt och Indirekt energianvändning... 7
1.4.3.2 Livscykelanalys ... 7
1.4.4 NORMALÅRSKORRIGERING... 8
1.4.5 KLASSNING AV BRÄNSLEN... 8
1.4.5.1 Fossila Bränslen ... 8
1.4.5.2 Förnyelsebara bränslen... 9
1.4.5.3 Övriga Bränslen... 9
1.4.6 SEKTORSSINDELNING... 9
2 METODOLOGI ... 11
2.1 SCENARIOTEKNIK/FRAMTIDSSTUDIER... 11
2.1.1 OLIKA TYPER AV SCENARIER... 11
2.2 BACKCASTING... 12
2.3 STUDIENS METODIK... 14
3 NULÄGESBESKRIVNING ... 17
3.1 STOCKHOLMS LÄN – BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNING... 17
3.1.1 DEMOGRAFI... 17
3.1.2 NÄRINGSLIV, KULTUR, UTBILDNING... 17
3.1.3 NATUREN I STOCKHOLMS LÄN... 18
3.1.4 STOCKHOLMS LÄNS MILJÖMÅL... 19
3.2 ENERGIFLÖDEN ÅR 2003... 20
3.2.1 ENERGITILLFÖRSELN... 21
3.2.1.1 Fossila Bränslen ... 22
3.2.1.2 Biobränslen... 22
3.2.1.3 Elenergi ... 23
3.2.1.4 Avfall, Värmepumpar och Övrigt... 23
3.2.2 OMVANDLING... 23
3.2.2.1 Fjärrvärme ... 24
3.2.2.2 Elenergi ... 24
3.2.2.3 Stadsgas... 25
3.2.3 FÖRLUSTER... 25
3.2.4 ENERGIANVÄNDNINGEN I STOCKHOLMS LÄN 2003 ... 26
3.2.4.1 Hushållssektorn ... 26
3.2.4.2 Servicesektorn ... 27
3.2.4.3 Industrisektorn... 27
3.2.4.4 Transportsektorn... 27
3.2.5 FJÄRRKYLA... 27
3.2.6 TRENDERNA FÖR STOCKHOLMS LÄNS ENERGIANVÄNDNING... 28
3.3 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER 2003 ... 29
3.3.1 BERÄKNING AV UTSLÄPP... 29
3.3.2 EMISSIONSFAKTORER... 30
3.3.3 UTSLÄPP FRÅN EL-; FJÄRRVÄRME- OCH STADSGASPRODUKTION... 30
3.3.4 EMISSIONER FRÅN SLUTANVÄNDARE... 31
3.4 STOCKHOLMS DISTRIBUTIONSNÄT FÖR ENERGI... 32
3.4.1 KRAFTNÄTET... 32
3.4.2 FJÄRRVÄRMENÄTET... 35
3.4.3 STADSGASNÄTET... 36
3.5 FÖRÄNDRINGAR I FJÄRRVÄRMESYSTEMET... 37
3.5.1 BIOBRÄNSLEELDAT KRAFTVERK IVÄRTAN... 37
3.5.2 SAMMANKOPPLING AV SÖDRA OCH CENTRALA FJÄRRVÄRMENÄTET... 38
4 UTVECKLA SCENARIER FÖR 2050... 39
4.1 AKTIVITETSNIVÅER... 39
4.1.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING I STOCKHOLMS LÄN FRAM TILL 2050 ... 39
4.1.2 BNP-UTVECKLING FRAM TILL 2050 ... 40
4.2 BUSINESS AS USUAL – ENERGIBEHOVET 2050... 41
4.2.1 HUSHÅLLSSEKTORN... 41
4.2.2 SERVICE OCH INDUSTRISEKTORN... 45
4.2.3 TRANSPORTSEKTORN... 47
4.2.4 SAMMANSTÄLLNING AV SEKTORERNAS BAU-SCENARIER... 50
4.2.5 INGÅR FOSSILA BRÄNSLEN I STOCKHOLMS LÄN ENERGIFÖRSÖRJNING 2050? .. 52
4.2.5.1 Fossila bränslen i hushålls och service sektorn. ... 52
4.2.5.2 Fossila bränslen i transportsektorn ... 53
4.3 FRAMTIDA ENERGITILLGÅNGAR I STOCKHOLMS LÄN – POTENTIAL FÖR FÖRNYBARA BRÄNSLEN... 54
4.3.1 STOCKHOLMS LÄN... 54
4.3.2 SVERIGE... 56
4.4 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDER OCH DERAS POTENTIALER (FÖR ATT NÅ FOSSILBRÄNSLEFRITT STOCKHOLMS LÄN 2050) ... 58
4.4.1 PASSIVHUS & LÅGENERGIHUS... 58
4.4.2 SITUATIONS OF OPPERTUNITY... 59
4.4.3 VÄTGAS I TRANSPORTSYSTEMET... 62
4.4.4 SOLEN SOM ENERGIKÄLLA... 63
4.4.5 MINSKA KORTVÄGA RESOR... 65
4.4.5.1 It ersätter resor (arbetsresor och tjänsteresor)... 65
4.4.5.2 Bilpooler ... 66
4.4.5.3 Flexibel kollektivtrafik ... 67
4.4.5.4 Varudistribution... 68
4.4.6 ENERGIEFFEKTIVARE FORDON FÖR PERSONTRANSPORTER... 69
4.4.7 SPÅRBILSSYSTEM... 70
4.4.8 BIOGAS FRÅN HUSHÅLLENS MATAVFALL... 74
4.4.9 FÖRBÄTTRADE GODSTRANSPORTER... 75
4.4.10 ENERGIEFFEKTIVISERING I INDUSTRIN... 76
5.2 FRAMTIDSBILD 2 ... 85
5.2.1 ENERGIANVÄNDNINGEN I FRAMTIDSBILD 2 ... 85
5.3 ENERGITILLFÖRSELN FÖR FRAMTIDSBILDERNA... 87
6 DISKUSSION ... 91
7 SLUTSATSER... 95
8 REFERENSER ... 97
BILAGA A Emissionsfaktorer för energibränslen och energislag... 103
BILAGA B Energibalans Stockholms län 2003... 105
BILAGA C Energibehovet 2050 – Business as usual ... 107
BILAGA D Utsläpp från el-, fjärrvärme och stadsgasproduktion... 111
BILAGA E Energinivåer för åtgärder och deras potentialer... 117
BILAGA F Framtidsbildernas energinivåer... 131
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1 - Backcastingmetodikens arbetsgång (Egen figur efter J. Swahn och M.
Höjer och L.-G. Mattsson)... 14 Figur 2 - Gröna kilar (från RTK, kartor, grönstrukturen) ... 19 Figur 3 - Energiflöden i Stockholms län 2003 (Egen figur efter [25], [26],[28]) 21 Figur 4 - Andelen insatt bränsle i den nordiska elproduktionen 2003 (Källa:
Nordel [30]) ... 23 Figur 5 - Energianvändningen i Stockholms län 1990-2003 ( Källa: [25])... 28 Figur 6 - Energianvändningen per capita i Stockholms län 1990-2003 (Källa:
Beräknad efter uppgifter ifrån SCB [17],[25]) ... 29 Figur 7 - Klimatpåverkan [kg CO2-ekv./MWh] per växthusgas (Källa: Tabell 13)
... 31 Figur 8 - Emissioner per sektor i Stockholms län 2003 (Källa: Egna beräknade
uppgifter) ... 32 Figur 9 - Stamnätet i Stockholm län (Bild från Energiförsörjningen 2000-2030,
RUFS [24]) ... 33 Figur 10 - Regionnätet i Stockholms län (Bild från Energiförsörjningen 2000-
2030, RUFS [24]) ... 35 Figur 11 - Fjärrvärmenätet i Stockholms län (från Säkerheten i Stockholms läns
fjärrvärmenät [37])... 36 Figur 12 - Stadsgasnätets utbredning (från Fortums hemsida) ... 37 Figur 13 - Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 1968-2050 (Källa:
Beräknade värden baserad på [39], [40])... 40 Figur 14 - Bostadsytan i Stockholms län, förväntad utveckling (Källa: se Tabell
19)... 44 Figur 15 - Energianvändningen i hushållssektorn 2050 (Se 8BILAGA C.1)... 45 Figur 16 - Energibehovet i service- och industrisektorn 2050 (Se 8BILAGA C.2)
... 47 Figur 17 - Energianvändningen i transportsektorn 2050 (Se 8BILAGA C.3) ... 50 Figur 18 - Stockholms läns energianvändning 2050 ( Källa: Sammanställning av
Figur 15, Figur 16 och Figur 17) ... 51 Figur 19 - Energianvändningen per capita i Stockholms län 2050 (Källa:
Beräkningar efter Figur 18 och avsnitt 4.1.1)... 52 Figur 20 - Prognoser för utvecklingen av förnyelsebara bränslen i
transportsektorn 2050 (Källor: [62], [63], [64]) ... 54 Figur 21 - Energianvändningen i passivhus (Källa: Egna beräknade uppgifter
baserad på [72], se 8BILAGA E.1) ... 59 Figur 22 - Energieffektivisering i hushållssektorn med Situations of Oppertunity
(Källa: Tabell 20 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.2)... 61 Figur 23 - Energieffektivisering i servicesektorn med Situations of Oppertunity
(Källa: Figur 16 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.2)... 62 Figur 24 - Energieffektivisering hos persontransporterna med Väte i
transportsystemet (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.3) ... 63 Figur 25 - Elproduktion genom solceller 2050 (se 8BILAGA E.4) ... 65 Figur 26 - Energieffektivisering av persontransporterna med IT (Källa: Figur 17
samt egna beräkningar, se 8BILAGA E.5)... 66 Figur 27 - Bilpool - Förändring av energibehovet för persontransporter (Källa:
Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.6)... 67
Figur 28 - Flexibel kollektivtrafik - Energieffektiviseringen av
persontransporterna (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.7) ... 68 Figur 29 - Varudistribution - Energieffektiviseringar med hemkörning (Källa:
Beräknade uppgifter baserade på [56], [58], [83], se 8BILAGA E.8) ... 69 Figur 30 – Energieffektivare fordon för persontransporter – Energieffektivisering
av persontransporter (Källa: Se Figur 17 samt beräknade uppgifter baserade på [56], se 8BILAGA E.9) ... 70 Figur 31 - Spårbilssystem, spårtaxi i olika nivåer (från SIKA [86], ill. Hans
Kyhlberg)... 71 Figur 32 - Spårbilssystem på Götgatan (från SIKA [86], ill. Hans Kyhlberg) ... 72 Figur 33 - Spårbilssystemet på den trånga delen av Götgatan (från SIKA [86], ill.
Hans Kyhlberg) ... 72 Figur 34 - Spårtaxi - Förändring i energianvändningen (Källa: Figur 17 samt
beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.10)... 73 Figur 35 - Biogas från matavfall - Biogasproduktion 2050 (Källa: Beräknade
uppgifter baserad på [88], [89], se 8BILAGA E.11)... 75 Figur 36 - Effektivare godstransporter - Förändring av energibehovet för
godstransporter (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter baserad på [56], [90], se 8BILAGA E.12)... 76 Figur 37 - Energieffektivisering i industrin - Förändring i energibehovet (Källa:
Figur 16 samt beräknade uppgifter baserad på [91], [92], se
8BILAGA E.13) ... 77 Figur 38 - Flexiblare bostadsytor - Förändring i energibehovet för
hushållssektorn (Källa: Figur 15 samt beräknade uppgifter baserad på [45], [93], se 8BILAGA E.14)... 78 Figur 39 - Framtidsbild 1:s kombination av åtgärder ... 83 Figur 40 - Framtidsbild 1 - Förändrat energibehov 2050 per sektor ... 84 Figur 41 - Framtidsbild 1 - Förändrat energibehov 2050 per energislag/bränsle 84 Figur 42 - Framtidsbild 2:s kombination av åtgärder ... 86 Figur 43 - Framtidsbild 2 – Förändrat energibehov per sektor... 86 Figur 44 - Framtidsbild 2 - Förändrat energibehov 2050 per bränsle... 87 Figur 45 - Energitillförsel 2050, jämförelse mellan förnyelsebara energitillgångar
och energibehovet i Stockholms län enligt Framtidsbild 1 respektive 2... 88
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1 - Sammanställning av några globala energiscenarier ... 5 Tabell 2 - Sektorsindelning ... 10 Tabell 3 - Energitillförsel Stockholms län 2003 [GWh] ( Källa: [25]) ... 22 Tabell 4 - Tillförsel av fossil bränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa:
[25]) ... 22 Tabell 5 - Tillförsel av biobränslen Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25],
[26]) ... 23 Tabell 6 - Insatt bränsle i fjärrvärmeproduktionen Stockholms län 2003 [GWh]
(Källa: [25]) ... 24 Tabell 7 - Insatt bränsle i elproduktion Stockholms län 2003 [GWh] (Källa:
[25]) ... 25 Tabell 8 - Insatt bränsle och råvaror vid stadsgasproduktion Stockholms län
2003 [MWh] (Källa: [28]) ... 25 Tabell 9 - Förluster vid omvandling och distribution Stockholms län 2003
[GWh]* (Källa: [25], [26], [27],[28])... 26 Tabell 10 - Energianvändningen i hushållssektorn i Stockholms län 2003
[GWh] (Källa: [25])... 26 Tabell 11 - Energianvändningen i service-, industri- och transportsektorn i
Stockholms län 2003 [GWh] (Källa: [25], [26], [27], [28]) ... 27 Tabell 12 - Global Warming Potential ... 29 Tabell 13 - Emissioner från el-, fjärrvärme- och stadsgasproduktion samt
emissionsfaktorer i Stockholms län 2003 (Källa: Egna beräknade uppgifter baserad på [25] ,[26] ,[27], [28])... 31 Tabell 14 - Förändring i Fortums bränslemix samt produktion 2010 (Källa:
Fortum [38]) ... 38 Tabell 15 - Befolkningsutveckling enligt RUFSens två alternativa scenarier
(Källa: Beräknade uppgifter utifrån RUFS [39])... 39 Tabell 16 - BNP-utvecklingen per år [%] (Källa: [41], [42])... 41 Tabell 17 - Sammanställning av specifik energianvändning för bostadsytor från olika framtidsstudier... 42 Tabell 18 - Specifik energianvändning 2050... 43 Tabell 19 - Ytutveckling inom hushållssektorn 2003-2050 (Källa: [50] samt
egna beräknade uppgifter, se 8BILAGA C.1) ... 44 Tabell 20 - Energibehov Hushållssektorn 2050 [GWh] ( Se 8BILAGA C.1)... 45 Tabell 21 - Sammanställning av specifik energianvändning i lokaler från olika
framtidsstudier... 46 Tabell 22 - Antaganden om specifik energianvändning i lokaler år 2050... 46 Tabell 23 - Sammanställning över prognoser för trafikarbetes utveckling i
Stockholms län och nationellt (År 2003 : index =100) ... 48 Tabell 24 - Transportslagens utveckling till 2050 (Källa: Valda värden från
Tabell 23)... 48 Tabell 25 - Trafikarbete, specifik energianvändning för Transportsektorn 2003
(Källa: [56], [57], [58], [59] samt beräknade uppgifter utifrån angivna källor, se 8BILAGA C.3)... 49 Tabell 26 - Stockholms läns potential för förnybara bränslen, tillförsel (Källor:
[66], [67], [68])... 55 Tabell 27 - Sveriges biobränslepotential, tillförsel [TWh] (källa: Kommissionen
mot oljeberoende [69]) ... 56
Tabell 28 - Uppskattade potentialer av inhemska energislag (Källa: Energiläget [8] och Sameprojektet [42])... 57 Tabell 29 - Specifik energianvändning för Situations of Oppertunity (Källa:
Tabell 18 och [73])... 60 Tabell 30 - Specifik energianvändning för fordon för persontransporter samt
förändring 2003-2050 (Källa: [56])... 70 Tabell 31 - Jämförelse av energianvändning och utsläpp 2003 och 2050:s
framtidsbilder (se 8BILAGA F.1 och 8BILAGA F.2)... 89
1 INTRODUKTION
1.1 BAKGRUND
Sedan industrialismens början har Stockholmsregionen utvecklats från en småstad till en storstad. Som bas för denna utveckling har den omgivande miljön utnyttjas och exploaterats för att åstadkomma den ekonomiska och sociala utveckling som skett. Idag, i en alltmer globaliserad värld nyttjar och exploaterar Stockholmsregionen inte bara sin omgivande miljö men också; eller kanske framförallt miljön i fjärran länder. På samma sätt förflyttas också en del av de miljöproblem som följer av resursutnyttjande och exploatering. En miljöfråga, som alltmer har utvecklats till en etisk och moralisk fråga och som är ett globalt miljöproblem är den om vår påverkan på jordens klimat.
På senare år har klimatproblematiken klättrat upp på agendorna hos beslutsfattare, forskarvärlden och enskilda samhällsmedborgare. Även om osäkerheterna fortfarande är stora i vissa frågor t ex hur och vilken omfattning klimatet påverkas av en höjd medeltemperatur så uttrycker IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) att det är mycket sannolikt att den höjning av jordens medeltemperatur som hittills observerats beror på höjda halter av växthusgaser [1].
Den s.k. växthuseffekten är förutsättningen för liv på jorden, för utan vår atmosfärs förmåga att fånga in och bevara solens långvågiga strålning (och jordens egen kortvågiga strålning) så skulle jordens medeltemperatur ligga på ca -19° C istället för som idag ca +14° C [2]. Det som oroar oss idag är den förstärkta växthuseffekten där antropogena utsläpp av s.k. växthusgaser ökar atmosfärens förmåga att bevara värmen och därav som följd en höjd medeltemperatur. Det finns flera växthusgaser, koldioxid (CO2), vattenånga (H2O), metan (CH4) och ozon (O3) finns naturligt i atmosfären och det mest förekommande. Koldioxid är även den vanligaste förekommande bland de antropogena emissionerna tillsammans med metan, dikväveoxid (N2O), olika karboner och freoner. Koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären mäts i ppm (eng. parts per million) och koncentrationen av koldioxid har ökat från förindustriella nivåer på ca 280 ppm till ca 380 ppm för år 2005 [1]. Man har även uppskattat att jordens medeltemperatur har stigit med 0,74°C under det senaste århundradet (1906-2005) med en osäkerhet om ±0,18°C [1]. De framtida emissionsscenarier (6 st) som IPCC gör förutspås framtida sannolika temperaturhöjningar av jordens medeltemperatur till 2100 och spänner ifrån +1,1°C1 upp till +6,4°C2.
De antropogena utsläppen av växthusgaser beror till stor del av vår användning av fossila bränslen som har bildats och lagrats i jordskorpan upp till miljontals år. Vid förbränning av fossila bränslen sker ett nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Frågan som ställts är hur vi kan minska och lindra den klimatpåverkan som vårt energiberoende samhälle bygger på, fokus har framförallt legat på vårt beroende av fossila bränslen.
1 B1 scenario, [1]
2 A1FI scenario, [1]
En hållbar utveckling är ett övergripande nationellt mål inom svensk politik och därigenom också regional politik vilket har utryckts bl.a. i "En svensk strategi för hållbar utveckling" [3]. Hållbar utveckling som begrepp myntades av Norges statsminister Gro Harlem Brundtland i den s.k. Brundtlandkommissionens (eller World Commission on Environment and Development) rapport Our Common Future. Med hållbar utveckling menas utveckling som tillgodoser dagens behov utan av att äventyra framtida generationer behov och omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Att minska naturresursförbrukningen, energianvändningen och därmed även emissioner av växthusgaser omfattas av begreppet hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Stockholms läns ansvars- och politikområden berör alla dessa aspekter (ekologiska, sociala och ekonomiska) och man verkar för en hållbar utveckling i regionen genom alla de mål som finns inom de politikområden som länsstyrelsen verkar inom (Berit Pettersson, Länsstyrelsen i Stockholms län). Dock finns inga specifika mål för hållbar utveckling utan hållbar utveckling uppnås genom en ständig process av måluppfyllelse eller genom avvägning av målen.
Ca 40 % av Stockholms län energianvändning har sitt ursprung i fossila bränslen eller ca 21,5 TWh (exklusive elens andel av fossilt ursprung) vilket till stor del bidrar till länets utsläpp av växthusgaser på 11 Mton (5,9 ton per capita)3. Att minska användningen av fossila bränslen ligger i linje med ett långsiktigt mål om att nå ett hållbart samhälle, samtidigt har energianvändningen stadigt ökat under de senast årtiondena och troligtvis kommer att fortsätta göra så om inte åtgärder sätts in. Det är en stor utmaning som Stockholmsregionen tillsammans med andra västländer står inför; att kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser samtidigt som en fortsatt utveckling (såsom vi hittills upplevt) kräver mer energi och naturresurser.
1.2 SYFTE/PROBLEMFORMULERING
Målet med studien är att med bakgrund av Stockholms stads målsättning att bli fossilbränslefritt till år 2050 skapa framtidsbilder med hjälp av scenariometodik av ett fossilbränslefritt Stockholms län år 2050.
I denna studie där målbilden är i centrum och frågan som ställs är inte om Stockholms län kan bli fossilbränslefritt utan på vilket sätt energianvändningen ser ut i ett framtida fossilbränslefritt Stockholms län? Framtidsbilderna ska visa på ett möjligt framtida Stockholms län som kan realiseras utifrån de förutsättningar som finns lokalt, regionalt och globalt. Fokus ligger på energianvändningen i Stockholms län och hur denna kan förändras för att utesluta användandet av fossila energikällor. Genom att skapa ett hållbart energisystem kan möjligheten om att nå ett hållbart samhälle till stor del vara uppfyllt.
Frågorna som följer av en vision om ett fossilbränslefritt Stockholms län är många.
Ser ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050 ut som det gör idag? Måste vår
Syftet med att presentera olika framtidsbilder om ett fossilbränslefritt Stockholms län stimulera aktörer, beslutsfattare och enskilda samhällsmedborgare att engagera sig och genomföra de förändringar som leder mot ett fossilbränslefritt samhälle.
Framtidsbilderna presenteras i form av två scenarier som skiljer sig åt på olika punkter men som uppfyller målet om ett fossilbränslefritt Stockholms län.
Vägen till det fossilbränslefria Stockholms län ligger utanför denna studie även om framtidsbilderna kan ge mer eller mindre klara uppfattningar om vilka beslut måste fattas, satsningar som måste till, omstruktureringar etc. Anledningen att detta steg utelämnas beror på att det kräver en analys över de beslutsprocesser vilka kommer att vara av avgörande betydelse för att framtidsbilderna ska kunna bli verklighet.
Vidare bör även frågan om rådighet analyseras för att se vilka aktörer som har eller kommer att ha inverkan på utvecklingen inom energianvändningen i Stockholms län. En ekonomisk analys över vilka investeringar som måste till och vilka aktörer som bör betala dessa behövs för att på ett klart och tydligt sätt visa på hur framtidsbilderna kan realiseras. Analys över dessa områden har utelämnats i denna studie på grund av begränsningar i framförallt tid och arbetsinsats men kan vara av intresse för fortsatta studier.
1.3 HÅLLBAR UTVECKLING
Begreppet hållbar utveckling har fått en stor spridning över hela världen sedan dess introduktion efter Brundtlandkommissionens arbete. Definitionerna av begreppet och dess efterföljande tolkningar är många men innebörden är oftast desamma. 3 huvudsakliga delar brukar ingå i tolkningarna av hållbar utveckling [4], nämligen;
i. Behovet av att långsiktig bevara ekosystemens och naturresursernas bärkraft ii. Rättvis fördelning mellan och inom generationer
iii. Inom ramen för (i) och (ii) bevara eller öka livskvalitet och välfärd
Eftersom denna studie vill visa på en förändrad energianvändning i Stockholms län år 2050 är det främst andra punkten (ovan) som är av betydelse för studien.
1.3.1 GLOBAL RÄTTVIS FÖRDELNING AV ENERGITILLGÅNGAR OCH EMISSIONER I ljuset av hållbar utveckling behöver energitillgångar och utsläppen av växthusgaser fördelas jämt mellan jordens innevånare. Av detta följer ett behov av att fastställa målnivåer som är förenliga med det hållbara samhället både för Stockholms län såväl som för världen.
Europeiska rådet deklarerade redan 1996 nödvändigheten att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2°C (jämfört med förindustriella nivåer) vilket rådet bekräftade åter igen i mars 2005. En sådan begränsning innebär en stabilisering av koncentrationen CO2-ekvivalenter i atmosfären under 550 ppm enligt rådet.
Den svenska regeringens proposition ”Svensk klimatstrategi” [5] antagen av riksdagen föreslog som mål ett utsläpp av växthusgasekvivalenter på 4.5 ton/år/capita till år 2050 samt att stabiliseringsnivå av växthusgaser under 550 ppm i likhet med europeiska rådets beslut.
IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change) är en panel av internationella exporter som löpande utvärderar forskningsläget kring klimatet, dess förändringar,
inverkan och möjligeter till anpassning. IPCC är etablerad av FN (UNEP) och WMO4 och är den främsta auktoriteten inom området. IPCC presenterar ett antal framtida scenarier för stabiliseringsnivåer för växthusgaser, emissionsnivåer och temperaturhöjningar och sambandet mellan dessa. IPCC:s tidsperspektiv för stabiliseringsnivåerna ligger längre fram än tidsperspektivet för denna studie (2050) nämligen mellan ca 2100-2300. Detta på grund av att flera av växthusgaserna har lång uppehållstid i atmosfären. 2001 kom IPCC med sin tredje utvärderingsrapport [6] och under 2007 har delar av panelens fjärde rapport presenterats. En begränsning till 2°C ökning av jordens medeltemperatur innebär snarare en stabiliseringsnivå kring 450 ppm enligt IPCC:s beräkningar (WRE 450 profile, [6]) och kanske troligtvis lägre.
Ett flertal globala framtida klimat- och energiscenarier finns där olika uppskattningar om stabiliseringsnivåer och energinivåer görs beroende på antaganden om den globala utveckling avseende befolkning, ekonomi samt även med olika hänseenden till miljö och social aspekter. En jämförelse mellan ett fåtal av dessa bla IPCC:s B1-scenario, Ecologically driven scenario (World Energy Council, [7]) samt även den för Sverige postmaterialistiska visionen (Energiläget, [8]) görs för stabiliseringsnivåer, emissioner av växthusgaser samt energianvändning år 2050 utan i djupare detalj beskriva de antaganden och modeller som ligger bakom dessa scenarier. Med rättvis fördelning av energianvändning och utsläpp av växthusgaser menas i studien energianvändning och utsläpp som är jämt dvs lika fördelade per världsmedborgare och är vad som anges nedan och i Tabell 1 om inget annat anges.
För IPCC:s scenario B1 antas jordens befolkning uppgå till 8,7 mdr år 2050 vilket bygger på IIASAs5 scenario som allmänt är ganska låg. (Samma befolkning antas för IPCC:s profil WRE 450.) Stabiliseringsnivån av CO2 för B1 är ca 550 ppm vilket ger en global medeltemperaturhöjning om ca 2°C, utsläppen skulle ligga på ca 4,8 ton CO2 per år och capita och energianvändningen globalt skulle vara ca 226 TWh (813EJ) per år (24 400 kWh/capita/år).
IPCC:s har olika profiler med olika stabiliseringsnivåer och dess samband till emissioner och temperaturförändringar, för profilerna finns inga uppgifter om energianvändning. En profil är WRE 450 som anger en stabiliseringsnivå på 450 ppm vilket skulle en global medeltemperaturhöjning om 2°C. Enligt profilen skulle emissionerna av CO2 år 2050 skulle ligga kring 5 Gton C år 2050 vilket motsvarar ca 18,3 Gton CO26och med en befolkning på 8,7 mrd människor blir emissionerna ca 2,2 ton CO2/capita/år. För att uppskatta energianvändningen för WRE 450 gör en jämförelse med scenariot B1. Stabiliseringsnivån om 450 ppm ligger ca 20 % under IPCC:s scenario B1 som har en global energianvändning om 226 TWh per år och den globala energianvändningen för WRE 450 bör alltså var ca 80 % av B1 nämligen ca 185 TWh per år (21 300 kWh/capita/år).
ger ca 2°C temperaturhöjning globalt. Befolkningen antas uppgå till 10 miljarder människor globalt och emissionerna till ca 1,5 ton CO2 ton per år och capita (0,4 ton C per år och capita). Energianvändningen per svensk år 2050 är 33 900 kWh/capita och år.
World Energy Council har tillsammans med IIASA tagit fram ett antal olika energiscenarier fram till 2050 [7]. Ett scenario Ecologically driven scenario räknar med en global befolkning om 10,1 miljarder människor och en global årlig energianvändning om 14 Gtoe7 (163 TWh) vilket ger en energianvändning om 16 100 kWh per år och capita. Stabiliseringsnivån skulle ligga strax under 450 ppm och de totala utsläppen för år 2050 skulle vara 5 Gton C (=18,3 Gton CO2) vilket ger en emissionsnivå per capita och år på ca 1,82 ton CO2.
Tabell 1 - Sammanställning av några globala energiscenarier B1,
IPCC WRE 450, IPCC
Postmaterialis tiska visionen
- Energiläget
Ecologically Driven scenario, WEC Befolkning globalt
[mdr] 8,7 8,7 10 10,1
Uppskattad ökning av jordens medeltemperatur till ~2100 [°C]
2 2 2 ~1
Stabiliseringsnivå
[CO2 ppm] 550 450 400 <450
Utsläpp [ton
CO2/capita] 4,8 2,2 1,5 1,82
Energianvändning
globalt [TWh/år] 226 185 * 163
Energianvändning
[kWh/capita/år] 26 000 21 300 33 900** 16 100
* Inga uppgifter, ** Energianvändningen per svensk och år
Den svenska genomsnittliga energianvändningen är ca 50 000 kWh (år 2003) [9]
vilket alltså är ca dubbelt så högt som flertalet av nivåerna för rättvis fördelning av energianvändningen som medges enligt scenarierna i Tabell 1. Då det är rimligt att begära att alla ska bidra till en hållbar utveckling bör en rimlig målnivå för energianvändningen för svensken vara en halvering av sin energianvändning.
Stockholmaren bör inte vara ett undantag ifrån denna princip utan bör även kunna halvera sin energianvändning till ca 13 400 kWh per capita och år från ca 26 800 kWh (se avsnitt 4.2.4). En halvering av stockholmarens energianvändning är inte orimligt då storstadsregioner ofta har större möjligheter till att effektivisera energianvändningen i och med det gemensamma nyttjandet av infrastruktur och tjänster.
Utöver målet att Stockholms län ska vara fossilbränslefritt till år 2050 tas i studien även hänsyn till ett fåtal andra kriterier.
7 toe – tonnes of oil equivalent, 1 toe = 11,625 kWh
Triviala lösningar & Ett hållbart Stockholm
Stockholms län är inte en isolerad region i världen vilket betyder att Stockholms län inte ensamt kan tillgodose sina behov utan att beakta omvärlden. T ex så kan Stockholm mycket väl bli fossilbränslefritt långt innan 2050 om säg; t ex el från förnybara källor skulle ersätta fossila bränslen. Istället för bensin- och dieselbilar så kör innevånarna i Stockholms län elbilar och värmer sina hus med el istället för med oljepannor. En sådan lösning är troligtvis inte gångbar för hela Sverige än mindre för hela världen på grund av att tillgången på el från förnybara källor är begränsad i dagsläget och troligtvis också i framtiden. På samma sätt finns det i världen och i Sverige biobränslen som kan förse och tillgodose Stockholms län sitt energibehov utan att använda fossila bränslen men troligtvis så kan inte hela världens fossila energianvändning ersättas av biobränslen utan att förändra nivån på energianvändningen. Ett sådant isolerat Stockholms län är inte realistiskt i ett omvärldsperspektiv och lösningar som inte kan realiseras för hela världen utesluts.
Ett hållbart Stockholms län innebär i längden en hållbar värld och vad det innebär har diskuteras översiktligt i avsnitt 1.3.
Självförsörjning. Stockholmsregionen skall i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande av förnybar energi. Energitillförseln till Stockholms län år 2050 skall i så stor utsträckning som möjligt utgöras av inhemska förnybara bränslen.
1.4 SYSTEMGRÄNSER/ANTAGANDEN 1.4.1 GEOGRAFISK GRÄNS
Studien omfattar Stockholms län i vilket innefattar 26 kommuner. Länsgränsen utgör därmed den fysiska rumsliga gränsen för studien. Kommunerna i Stockholms län är:
Botkyrka
Danderyd
Ekerö
Haninge
Huddinge
Järfälla
Lidingö
Nacka
Norrtälje
Nykvarn
Nynäshamn
Salem
Sigtuna
Sollentuna
Solna stad
Stockholms stad
Sundbyberg
Södertälje
Tyresö
Täby
Upplands Bro
Upplands Väsby
Vallentuna
Vaxholm
Värmdö
Österåker
1.4.2 TID -REFERENSÅR
År 2003 har valts som referensår då SCB ej har tillgänglig statistik för senare år då denna rapport påbörjades.
1.4.3 MILJÖKONSEKVENSER
De miljökonsekvenser som beaktas i studien berör utsläpp av växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4) samt kvävedioxid (N2O) vilket också kallas lustgas.
Eventuellt kan andra miljökonsekvenser diskuteras dock utan en kvalitativ bedömning.
1.4.3.1 KLIMATPÅVERKAN FRÅN DIREKT OCH INDIREKT ENERGIANVÄNDNING
Endast den direkta klimatpåverkan är medtagen i denna rapport. Dvs klimatpåverkan från den inom länets energianvändning såsom användning av fordonsbränslen, fjärrvärme, el och andra energislag. T ex så ingår inte långväga resor med flyg, tåg och båt gjorda av Stockholms läns innevånare.
Den indirekta energianvändningen som sker inom länet genom vår konsumtion av mat och varor (t ex kläder, skor, teknikprylar, möbler etc.) som producerats utom länet är ej medtagen.
1.4.3.2 LIVSCYKELANALYS
Den klimatpåverkan som energianvändningen i länet har beaktas utifrån energislagens klimatpåverkan från vaggan till graven, s.k. livscykelanalys. I livscykelanalys ingår produktion av energibränslen, transport och distribution, omvandling samt slutanvändning av dessa. Som exempel så innefattar klimatpåverkan från el från vattenkraft byggandet av dammen, driften under produktionsåren samt även en framtida nedmontering av dammen.
1.4.4 NORMALÅRSKORRIGERING
SCB har för de kommunal och regionala energibalanserna inte genomfört normalårskorrigering av energibärarna. Normalårskorrigering görs för att justera ut
”onormala” temperaturförändringar över tiden ur energibalanserna så att man kan göra jämförelser mellan olika geografiska platser eller endast över tiden.
Att normalårskorrigering inte är gjord för Stockholms läns energibalans bedöms inte som stort problem. Dels är justeringarna ganska marginella och dels så används energibalans för att ge en övergripande bild över Stockholms läns energiflöden.
1.4.5 KLASSNING AV BRÄNSLEN 1.4.5.1 FOSSILA BRÄNSLEN
I studien räknas de traditionella fossila bränslena såsom råolja och oljeprodukter, kol, naturgas och koks till de fossila bränslena. I studien har även torv klassats som fossilt bränsle av skäl som anges nedan.
Råolja, oljeprodukter, kol och koks
Ca 65 % av råolja och oljeprodukter som importeras idag till Sverige kommer ifrån fyndigheterna i Nordsjöområdet. Norge står för mer än hälften av den svenska oljeimporten [10]. Huvuddelen av den olja som importeras är i form av råolja som sedan raffinadereras i Sverige.
Liksom för oljan så importerar Sverige all sin kol för användning, kolet används dels i energisektorn och dels i industrisektorn. Sveriges import av koks är ungefär lika stor som importen av kol men koksen används nästa uteslutande i stålindustrin.
Importen av kol och koks sker främst ifrån Australien, Kina, Polen och Venezuela.
Torv
Torv är i Sverige inte klassat som fossilt bränsle utan torvutredningen [11] framhöll att torv bör beaktas som långsamt förnybart bränsle, dock är torven av UNFCCC, IPCC, IEA och EU-ETS klassad som ett fossilt bränsle. Torven ger inget nettotillskott till atmosfären av växthusgaser då torv nybildas ständigt.
Återbindningstiden för koldioxiden som frigörs vid förbränning av torv är 150-200 år emedan de åtgärder för att minska de antropogena växthusgasemissionerna ligger betydligt närmare fram i tiden. Brytning av torv har en stor negativ påverkan på natur- och kulturmarker, där torvutredningen själva säger ”Av de energikällor som idag används i vårt land är torven den som vid utvinning har den mest påtagliga effekten på natur- och kulturmiljön” samt ”Påverkan på naturmiljön av torvtvinning på de arealer som utnyttjas är drastiskt, eftersom den naturliga biotopen utplånas ”. Med bakgrunden given ovan kommer torv att i studien beaktas som fossilt bränsle.
Naturgas
1.4.5.2 FÖRNYELSEBARA BRÄNSLEN
Till de förnyelsebara bränslena/energislagen som förekommer i denna rapport/studie räknas trädbränslen, avlutar (tallbecksoljor), etanol, biogas, vindkraft, vattenkraft och solenergi.
Till biobränslen räknas trädbränslen, avlutar, etanol och biogas.
1.4.5.3 ÖVRIGA BRÄNSLEN
Avfall
Avfall faller under kategorin Övriga bränslen då avfallets innehåll dels är av fossilt ursprung men även biologiskt. Ett problem är hurvida den plast som finns i avfallet skall klassas och idag inte finns vare sig energiskatt eller koldioxidskatt på förbränning av avfall. I en proposition från regeringen [12] finns förslag på att man skall öka materialåtervinning vilket troligtvis betyder att år 2050 kommer all plast att återvinnas så problemet om hur plast i avfall ska hanteras utifrån ett ursprungsperspektiv i framtiden löses vid materialåtervinning av plasten i avfallet.
Avfall har dels fossilt ursprung och förnybart ursprung och då fördelningen av dessa varierar mellan olika typer av avfall (t ex hushållssopor, industriavfall, etc) har inget försökt gjorts för att allokera avfallets ursprung som antigen fossilt eller förnybart.
El
Den importerade elenergin till Stockholms län antas vara fördelad enligt den nordiska mixen och utsläpp av växthusgaserna CO2, CH4 och N2O beräknas därefter. Den nordiska elmixen består främst av norsk och svensk vattenkraft, till skillnad från den svenska elmixen har den nordiska ett större inslag av fossila bränslen vilket beror på det danska bidraget av kolkondensverk. Till den nordiska elmixen importeras idag även el ifrån Tyskland, Polen och Ryssland vid behov vilken är ”smutsigare” än den nordiska elen.
Kärnkraft
Kärnkraften faller utanför kategorierna fossilt och förnyelsebart. Den svenska traditionella kärnkraften (fissionskraften) bygger på tillgången på uran vilket är ett ändligt bränsle. I Sverige finns ett riksdagsbeslut om kärnkraftens avveckling till år 2010 som en följd av folkomröstningen 1980, det beslutet har dock frångåtts i och med att riksdagen 1997 antog lagen 1997:1320 Lagen om kärnkraftens avveckling som anger att;
”Kärnkraften ska avvecklas på för att åstadkomma en ekologisk och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnyelsebara energislag. Omställningen ska genomföras så att svensk industri och samhället i övrigt har tillgång till el på internationellt konkurrenskraftiga villkor.”
Övriga bränslen
I övriga bränslen ingår andra ospecificerade bränslen som t ex biooljor , olivbränslekross m.m.
1.4.6 SEKTORSSINDELNING
I rapporten har energiflödena bokförts under 4 olika sektorsindelningar Hushållssektorn, Servicesektorn, Industrisektorn och Transportsektorn. På grund
av att statistik och rapporter/studier inte följer samma sektorsindelning kan Tabell 2 klargöra hur sektorsindelningen i denna rapport förhåller sig till andra sektorsindelningar. Sektorsindelningen i denna rapport följer i huvudsak sektorsindelningen i SCB:s kommunala energistatistik KOMENBAL där vidare SNI-grupper har bokförts under olika de olika sektorerna i KOMENBAL. Svensk Näringsgrensindelning SNI är primärt en aktivitetsindelning och bygger på EU:s standard NACE8.
Tabell 2 - Sektorsindelning Sektorsindelning i
rapport Indelning i KOMENBAL (SCB)
SNI-grupper Kommentarer
Hushållssektorn Hushållssektorn Privata konsumtionen Offentlig
Verksamhet SNI 75, 85-93 +
vägbelysning Offentliga delen av SNI 85-93 Servicesektorn
Övriga privata
tjänster SNI 50-55, 65-
67, 71-74, 75-93 Privata delen av SNI 75-93 Industri SNI 10-37, 45
Industri
Jordbruk, Skogsbruk, jakt och fiske
SNI 01-50
Transportsektorn Transport SNI 60-64
Några SNI grupper saknas bl.a. SNI 70 Fastighetsverksamhet, SNI 95 Hushållens verksamhet och SNI 99 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. och är ej heller medtagna i rapporten.
