M INSKA KORTVÄGA RESOR

I avsnittet presenteras 4 olika sätt att minska det kortväga resandet och vilka potentialer i form av minskad energiåtgång det medför för år 2050 jämfört med BaU-scenarierna.

4.4.5.1 IT ERSÄTTER RESOR (ARBETSRESOR OCH TJÄNSTERESOR)

Med ITs framfart har möjligheterna att jobba hemifrån ökat och att därmed minska transportbehovet. Olika IT-lösningar möjliggör att på heltid eller deltid sköta sitt arbete från hemmet eller att kundträffar och affärsmöten kan skötas via videouppkoppling. Alla yrkesgrupper har dock inte möjlighet att sköta sitt arbete från hemmet t ex personer som arbetar inom tillverkningsindustrin, jord- och skogsbruk, vård, omsorg och butikspersonal. Inom övriga grupper finns stora möjligheter att arbeta hemifrån. Ca 30 % av befolkningen i länet är sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk, tillverkning, utvinning, energiproduktion, byggverksamhet, vård och omsorg [79] och är därmed inte aktuella för denna typ av åtgärd. Idag utgör arbets- och tjänsteresor ca 55 % av det totala resandet (i pkm, inklusive gående och cykel) [58]. Figur 26 visar hur energianvändningen minskar då var 40

% respektive 60 % av arbets- och tjänsteresorna kan utebli på grund av IT-lösningar, minskningen av transportbehovet fördelas jämt över bil, kollektivtrafik och övrigt.

Figur 26 - Energieffektivisering av persontransporterna med IT (Källa: Figur 17 samt egna beräkningar, se 8BILAGA E.5)

0

Om var 40 % av resor ersätts med IT minskar persontransporterns energibehov med ca 2,0 TWh och 2,3 TWh jämfört med BaU-scenarierna, ersätts istället 60 % resorna minskar energibehovet med 2,3 TWh och 3,5 TWh jämfört med BaU-scenarierna BAS och HÖG.

4.4.5.2 BILPOOLER

I Sverige och i Stockholm utgör bilen det mest använda färdmedlet. Biltätheten i Stockholms län är ca 401 bilar per 1 000 innevånare (för riket: 459 bilar/1000 inv.) [80]. Bilen används dock inte särskilt effektivt utan står oanvänd ca 95 % av tiden [56], genom att dela bil skulle bilen kunna används mer effektivt och också minska persontransportbehovet. Bilpooler har blivit alltmer vanliga i Sverige och i Stockholm men skulle i framtiden utvecklas. En rad fördelar finns med bildelning och bilpooler, dels minskar kostnaderna för den enskilde (de fasta kostnaderna minskar medan de rörliga ökar), en rad arbetsuppgifter kopplande till bilägande försvinner t ex besiktning, service och byte av däck. Genom bildelning och bilpooler så förnyas bilparken oftare med ökad trafiksäkerhet och miljömässiga vinster. En nackdel för bildelaren är att resor med bil måste planeras i större utsträckning och att tillgången till bilen inte är säkerställd [81] enligt referat i [82].

Ytterliggare en nackdel är att vid bildelning/bilpooler så finns risken att man inte är lika rädd om bilen jämfört med om man hade ägt den.

Potentialen för bildelning/bilpooler är stort och kan få ett stort genomslag de närmaste åren. Genom bildelning/bilpooler kan främst minska transporterna för arbets- och inköpsresor då dessa resor kan företas med annat färdmedel.

Figur 27 - Bilpool - Förändring av energibehovet för persontransporter (Källa: Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.6)

0

Energibehovet för persontransporterna minskar ca 4,1 TWh och 5,0 TWh jämfört med BaU-scenarierna BAS respektive HÖG se Figur 27.

4.4.5.3 FLEXIBEL KOLLEKTIVTRAFIK

En effektiv, bekväm och billig kollektivtrafik kan minska det kortväga bilresandet och på så sätt minska energianvändningen. Om restiderna med kollektivtrafik jämfört om man valt bilen blir kortare skulle en andel av bilisterna välja kollektivtrafiken. En andel skulle dock välja bilen som fortsatt färdmedel av andra skäl såsom status, vanebilism, ovilja att resa tillsammans med andra, komfort etc.

En utökad och effektivare kollektivtrafik har också förmågan att locka över cyklister och gångtrafikanter. Vid övergång från bilister till kollektivtrafiken kan gång och cykel i användas för anslutningsresor till kollektivtrafiken och därmed bidra till ökad cykel och gångtrafik.

Kollektivtrafikens förmåga att locka till sig bilister kan öka förutom en utbyggnad för att klara den ökade kapaciteten genom bla att:

- Minska restiderna - Minska antal byten

- Öka smidigheten vid bytespunkter

- Öka komfort ombord och vid bytespunkter - Information och IT

- Priser och automatiska betalsystem (Smarta kort)

Kollektivtrafiken behöver i sin tur utöka linjenäten, öka turtäten, öka antalet knutpunkter, öka komfort och information. Kollektivtrafiken kan också effektiviseras utifrån bättre trafikplanering och trafikstyrning för att planera och styra flöden för att optimera systemet samt att ge företräde åt bussar och spårväg.

I Stockholms län sker ca 47 % av alla resor (inkl. cykel, gång och annat) under ett vardagsdygn med bil och ca 30 % med kollektivtrafik [58]. Anta att ca 30 % av bilisternas trafikarbete omfördelas till kollektivtrafik och att den omfördelningen som sker från gång och cykel till kollektivtrafik jämnas ut med omfördelningen från bil till cykel och gång. Energianvändningen sjunker med ca 2,6 TWh och 3,2 TWh för jämfört med BaU-scenarierna, se Figur 28.

Figur 28 - Flexibel kollektivtrafik - Energieffektiviseringen av persontransporterna (Källa:

Figur 17 samt beräknade uppgifter, se 8BILAGA E.7)

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

BaU

Kollektivtrafik

BaU

Kollektivtrafik

2003 BAS - 2050 HÖG - 2050

[GWh]

Övrigt Kollektivtrafik Bil

4.4.5.4 VARUDISTRIBUTION

Till persontransporterna ingår inköpsresor som domineras av att transportera hem matvaror. Fram till idag har antalet matvaruaffärer minskat vilket lett till effektiviseringar för godstransporter till affärerna men detta motverkas av längre och fler transporter för konsumenterna som till stor del får förlita sig till bilen för att ta sig till och från matvaruaffärerna. Inköpen av matvaror görs ofta i samband med andra resor som t ex arbetsresor. Enligt resvaneundersökningen [58] är ca 23

% av alla resor för inköp och service per vardagsdygn i Stockholms län, Majoriteten av resorna sker med bil.

Godstransporter med lastbil förbrukar ca 0,7 kWh/tonkm, motsvarande siffra för en

inköpsresorna som sker med bil är för matvaruinköp och 90 % av dessa ersätts med varudistribution med lastbil som lättgods (upp till 1 ton). Totala antalet fordonskilometer antas 25 % mindre på grund av att lastbilarna kan planera rutterna i högre grad för att minska körsträckan, i Stockholms län är beläggningsgraden för bilresor ca 1,27 [83] vilket betyder att 1,27 pkm motsvaras av 1 fkm. Om lastbilarna transporterar upp till 1 ton matvaror ger det ungefär att 1 tonkm motsvaras av 1 fkm. Med dessa antagande sjunker energianvändningen i transportsektorn jämfört med BaU-scenarierna med ca 100 GWh och 1 20 GWh för BAS respektive HÖG vilket kan ses i Figur 29.

Figur 29 - Varudistribution - Energieffektiviseringar med hemkörning (Källa: Beräknade uppgifter baserade på [56], [58], [83], se 8BILAGA E.8)

0