energiåtgången och utsläppen av CO₂ (koldioxid) inom följande fem områden: material, tillverkning, transport, användning samt bortskaffande. Resultatet samman-ställs i ett stapeldiagram som visar vilket område som dominerar och konsumerar mest energi respektive av-ger mest koldioxid. Genom att fokuserar arbetet på det dominanta området kan designern genom materialval minska områdes miljöpåverkan och på så vis skapa en bättre och miljövänligare produkt (Ashby 2013, 175). I detta projekt ansågs ECO-audit vara den bäst lämpade metoden, men eftersom fakta saknas om vart produkten ska tillverkas, eventuell transportering etc . har ECO-auditen ytterligare komprimerats till att enbart jämföra olika tänkbara material med varandra.
Materialkravsspecifikation -
Hardcase (Fig. 99) Förklaring
Funktion ■ Skyddande skal till plastkärlet i inomhusmiljö.
Restriktioner
■ Måste motstå fukt och väta. ■ Måste inneha hög reptåliget. ■ Måste vara återvinningsbar. ■ Måste medge böjning i x och y-led.
Mål ■ Minimera produktens negativa påverkan på miljön.
Fri variabel ■ Val av material
Materialkravsspecifikation -
Förvaringskärl (Fig. 100) Förklaring
Funktion Förvaring av avfallsfraktioner i både inom- och utomhusmiljö.
Restriktioner Motstå fukt och väta. Inneha rep- och slagåliget. Tillåta formning i x,y och z-led. Återvinningsbar.
Mål Minimera produktens negativa påverkan på miljön.
Fri variabel Val av material
Materialkravspecifikation
Ett metodiskt tillvägagångssätt är att föredra när det kommer till att välja material till nyproduktionen av en produkt och som första steg författas i regel en mate-rialkravsspecifikation. I en materialkravsspecifikation antecknas alla kraven materialet ska uppfylla (tåla väta, vara böjbar etc.) för att förenkla letandet efter lämpliga material. Detta projekt innehåller två materialkravsspe-cifikationer; en för hardcaset och den andra för förva-ringskärlet.
MDF
Medium Density Fiberboard (förkortat MDF) är ett skiv-material uppbyggt av träfibrer som tillsammans med syntetiskt bindemedel och värme sammanfogats under högt presstryck (Dahlgren, Wistrand, Wiström 2004, 160-161).
Hoadley (2000, 238-239) förklarar hur fördelen med MDF är dess konstanta densitet jämfört med annat spån-skivematerial och att den kan maskinbearbetas längs kanterna likt massivt trä. Vidare beskriver författaren hur materialets släta yta gör den enkel att måla och att materialet ofta används i byggandet av köksskåp och möbler.
Andra material med samma konstruktion men olika densitet är LDF (Light Density Fiberboard) och HDF (High Density Fiberboard) Träguiden (2006).
Plywood
Plywood är ett skivmaterial uppbyggt av ett ojämnt antal tunna sammanlimmande träfaner. För att öka hållfasthe-ten alterneras fanerens fiberriktning mellan varje lager, s.k. krossfanering. Viss plywood är uppbyggd av endast faner, medan andra har en tjockare kärna av massivt trä eller annat skivmaterial. Plywood tillverkas av både barr- och lövträd och används i allt från husbyggen till möbler Hoadley (2000, 229-230).
Fig. 101 Hyllkonstruktionen
Randomito är tillverkad av MDF av MDF Italia. Foto: MDF Italia.
Fig. 102 (Lounge Chair Wood) är tillverkad av formpressad plywood och formgiven av Charles & Ray Eames. Foto: Charles & Ray Eames, LCW
Materialpresentation
I detta avsnitt presenteras övergripande de mest lämpli-ga och tänkbara materialen Keeper kan tillverkas av. De fakta som presenteras fokuserar på att förmedla bilden av hur materialen tillverkas, bearbetas, deras använd-ningsområden och specifika egenskaper. Gällande plas-terna har Hammarplast genom polymertekniker Åke Svensson kommenterat några av dem.
85
Fig. 103 Mässmonter tillverkad av CHC-materialet X-Board, som tillverkas av det sydafrikanska företaget Xanita. Foto: Xantia,
X-Board
X-Board är en miljövänlig papperskompositskiva, eller ett s.k. CHC-material (Closed Honeycomb Cells) upp-byggt av återvunnen papp som tillverkas av det sydafri-kanska företaget Xanita. Materialet är fukttåligt och väl-digt starkt i förhållande till sin låga vikt. Därtill tillåter det omformning genom böjning och vikning. X-Board ersätter ofta MDF, spån- och plastskivor i butiksinred-ningar, möbler och mässmaterial där viktminskning är önskvärt och finns i flera varianter när det kommer till tjocklek, laminat och lack.
Polypropen (PP)
Polypropen är den näst vanligaste polymeren i Eu-ropa och utgör 19 % av den totala plasttillverkningen (Plastics – The facts 2012, 10). Den är nära besläktad med polyeten (både egenskaps- och prismässigt) med en liknande molekylstruktur. Dess användningsområden är utomhusmöbler, matbehållare, stötfångare, glasögonbå-gar, väskor etc (Ashby 2013, 496-497).
Polyeten (PE)
Polypropen är den vanligaste polymeren i Europa och utgör 29 % av den totala plasttillverkningen (Plastics – The facts 2012, 10). Dess enkla molekylstruktur kan va-rieras i mängder för att skapa olika sorters PE. Polyeten är även väldigt motståndskraftigt mot mat och diverse vattenlösningar och används därför ofta i hushållspro-dukter, matförpackningar, matlådor etc (Ashby 2013, 498-499).
Fig. 105 Väskan Cosmolite från
Samsonite är tillverkad av Polypropen. Foto: Samsonite Fig. 104 I matlådan Ljust från IKEA är locket tillverkat av Polyeten.
Foto: IKEA
Plaster
Till vardags talar vi ofta om plast som ett specifikt ma-terial när det egentligen är samlingsnamnet för en mate-rialfamilj av polymerer med vilt skilda egenskaper och användningsområden. Polymerer indelas som endera elastiska eller styva. De styva polymererna kategori-seras i sin tur som termo- eller härdplaster. Skillnaden mellan de båda är att termoplasterna kan smältas till nya former upprepande gånger medan härdplasterna bryts ner och förstörs vid upphettning. Till sist grup-peras materialen efter ordnad (delkristallina) eller slumpmässig (amorfa) molekylstrukturer, där de amor-fa polymererna oftast är transparenta och de kristal-lina opaka till utseendet (Plast & Kemiföretagen 2013). De flesta polymerer framställs ur råolja och är svåra att bryta ner, vilket försvårar möjligheterna till återvinning och är orsaken till plastens dåliga rykte. Men det finns alternativ till råoljan i form av biopolymerer som fram-ställts ur jordbruksprodukter som socker och stärkelse (Ashby 2013, 490).
Bioplastics Europe förutspår i sin publikation (Bio-plastics – Facts and figures 2013, 2) att produktionen av bioplaster kommer öka med 500 % från 1,2 miljoner ton 2011 till 5,8 miljoner ton 2016. Dessa siffror kan dock jämföras 2011 års samlade världsproduktion av plast, nämligen 280 miljoner ton (Plastics – The facts 2012, 6).
87
Fig. 105 Braskem, logotyp
WPC (Wood Plastic Composites)
WPC är ett samlingsnamn för polymerer där träfiber och lim tillsatts för att skapa nya material för specifika ända-mål. WPC kombinerar naturmaterialens fördelar gällan-de hållbarhet och miljövänlighet med tillverkningsmöj-ligheterna hos de oljebaserade materialen. Materialen används bland annat i tillverkning av trädäck, golvlister, fönsterkarmar och golvplattor (Jelu 2013).
Grön Polyeten (PE)
Det brasilianska företaget Braskem har redan i sitt pro-duktsortiment en polyeten-polymer (PE) framställd av 100% förnyelsebar råvara (sockerrör) och arbetar nu med utvecklandet av en grön PP.
”Vi har kikat litegrand på detta material. Till vissa produkter skulle man kunna tänka sig detta, men det är trots allt skillnad mellan PE och PP. Ökad risk för skevning i större produkter med PE. Än så länge finns det få kvaliteter tillgängliga och pri-set är även här det dubbla ungefär jämfört med PP. Generellt är även PE ett lite” långsammare” material i processen dvs. längre cykeltider.” Åke Svennson, Hammarplast (2013-05-24) ”Vi har aldrig använt CAP eller CAB här så mina kunskaper är begränsade. I våra produkter som vi använder PP till tror jag inte att de här plasterna skulle vara något lämpligt alternativ. De är amorfa plaster vilket generellt betyder sämre kemikalieresis-tens. De har ca 30% högre densitet än PP och ett kilopris som ligger runt det dubbla, vilket skulle ge orimligt höga material- kostnader för vår typ av produkter. Besvärligare bearbetnings-mässigt också med förtorkning av granulaten, sämre flytbarhet, krav på högre formtemperatur och längre cykeltider.” Åke Svennson, Hammarplast (2013-05-24)