källsor-teringen ska hålla i flera år eller vara en slit-och-släng-produkt. I detta arbete valdes det förstnämnda med visionen att designa en produkt som långsiktigt skulle förändra vårt sätt att källsortera. Kunskaperna om av-fallshantering ökade successivt med projektets utveck-ling och konkretiserades i idén om att flytta källsorte-ringen från diskbänksskåpet och ut i köket för enklare hantering och ökade förvaringsmöjligheter. En lösning baserad på rektangulära former var då att föredra då rek-tanglar visade sig vara volymeffektivare än andra geo-metriska former. Men, problematiken med beslutet var att under diskbänken hade avfallet varit dolt och förva-rats i simpla plastkärl som inte suger åt sig fukt och lukt. Med avfallet nu synligt i hemmet utökades kravet på för-varingen från att tåla slitage till att även se bra ut. Och ur den konstateringen föddes teorin om en källsortering med aktivt respektive inaktivt läge där den aktiva delen står för slitgörat, dvs. hårdhänt hantering, transportering till återvinningsstationen etc. Medan den inaktiva delen döljer eventuell smuts och slitage på den aktiva så käll-sorteringen alltid ser snygg och fräsch ut.
Med den filosofin designades Keeper, en tvådelad
produkt bestående av ett förvaringskärl (aktiv del) och ett skyddande hölje, ett så kallat hardcase (inaktiv del). Att förvaringskärlet skulle bestå av en polymer var självklart då inga andra material kommer i närheten pris, vikt och hållbarhetsmässigt, men med hardcaset var det betydligt svårare då aspekterna var fler. Genom materialanalysen fick vi veta att en formsprutad PP-kon-struktion var det mest energisnåla och miljövänliga al-ternativet med reservation mot miljöpåverkan från fram-ställandet av själva sprutverktyget. Biopolymererna föll pga. pris, miljöpåverkan genom långväga transporter samt längre cykeltider och de träbaserade materialen för pris, krävande tillverkningsprocesser och ytbehandling. Men kommer konsumenterna acceptera en väggmonte-rad källsortering av plast i sitt designkök med vitvaror av borstat aluminium? Om inte, återstår det att välja ett träbaserat material, eller ett WPC-alternativ till en större miljö- och ekonomiska kostnad för att få en produkt med rätt taktilitet. Att designen inger förtroende hos konsu-menterna är nämligen avgörande för produktens kom-mersiella framgång. Summerat ser vi hur lätt det är att miljövinsterna hos hållbara material äts upp av kompli-cerade konstruktioner och tillverkningsprocesser.
Diskussion
Det dröjde inte länge innan arbetet växt sig större än pla-nerat. Besvarade frågor föranledde nya frågeställningar, vilket var svårundvikligt efter eftersom arbetet började på noll, utan förkunskaper eller andra akademiska ar-beten att förlita sig på. Sett i efterhand hade det varit önskvärt att djupgående granska en, kanske två aspekter av källsorterandet istället för hela spektrumet. Men, för-hoppningsvis kan denna rapport vara den första bygg-stenen för andra framtida arbeten, likt det vi önskade oss.
En lärdom från arbetet är komplexiteten i svensk av-fallshantering. Trots miljö- och klimatfrågornas väx-ande popularitet de senaste decennierna finns det lite material skrivet om småskalig källsortering, vilket torde bero på att inte tillräckligt många affärsmodeller för att tjäna pengar på det skapats. Om regeringen reformerade avfallshanteringen till att bli likformig (hur och vad ska vi sortera?) landet över skulle situationen förenklas nå-got. I dagsläget finns det alldeles för många obesvarade frågor som inte undersökts vetenskapligt/statistiskt och inga företag satsar villigt sina pengar utan garantier för framtida vinster. Kommersiella intressen till trots var den ursprungliga visionen att genomföra ett samhälls-förbättrande arbete med en större mening och det har varit en värdefull möjlighet att få snöa in på saker
arbets-givare aldrig skulle betala för. Med slutförandet av pro-jektet kom förståelsen att det är genom de ekonomiska intressena som nya idéer förverkligas och kommer till liv.
Mer konkret om själva arbetet besvarade många delta-gare enkätundersökningen på vilt skilda sätt. Trots kor-rekturläsning och tester på utvalda klasskamrater stod det tydligt hur olikt vi människor tolkar text och besvarar frågor beroende på bakgrundskunskaper, ordförståelse och förutfattade meningar. Efter att genomgått de besva-rade enkäterna uppstod känslan att majoriteten saknade visioner och hade sin bestämda åsikt om hur en källsor-tering ska se ut. Kanske hade önskemålen och svaren varit fler, galnare och mer givande om de tillfrågade fått se bilder på alternativa lösningar. Och om förståelsen för funktionsträdet som designverktyg varit bättre hade dessa genomförts i ett tidigare stadium och medfört en rakare kurs på arbetsprocessen. Nu löste sig allt ändå, men att ta alla olika faktorer i ständig beräkning när ar-betet ständigt växte gjorde processandet av information det svåraste med projektet. Ett akademiskt arbete är ofta linjärt, till skillnad från en designers arbetsprocess som löper kors och tvärs. Enligt den linjära processen ska tillförskansad kunskap förädlas, dokumenteras och pro-jektet smalna av med tiden. Det ramverket resulterade i att onödigt mycket tid spenderades på förslagen innan Keeper, Vertical och Phase som ändå kasserades. Den första sprack pga. sin komplexitet och tvåan för att for-men inte gick att formspruta. Vidare bör framtida arbe-ten hellre fokusera på en re-design av kökets utformning och se på källsortering som en del av ett större system istället för en fristående produkt i hemmet. Dels skulle möjligheterna för nya långsiktiga lösningar skulle öka, plus att det är betydligt svårare att designa produkter till låsta miljöer istället för att skapa miljöerna tillsammans med produkterna. En tydlig definition av källsorterings
97
omfattning hade varit på sin plats. Detta arbete fokuse-rades på hanteringen av de största avfallsfraktionerna, ignorerade sophanteringen och de minsta fraktionerna som glödlampor och batterier pga. den extra komplexi-teten inkluderandet inneburit.
Ett intressant område för vidare utforskning som ligger i framtiden är komprimering av avfallet genom pressning eller malning, likt en avfallskvarn. I dagsläget är det främst de olika materialegenskaperna hos avfallsfrak-tionerna som gör det svårt att designa optimalt fungeran-de källsorteringsprodukter. Men fungeran-det kräver givetvis att tekniken utvecklas så förpackningar och material kan identifieras då det svenska återvinningssystemet är upp-byggt kring vad som kallas producentansvaret. En nyttig grej i arbetet var fotograferingen av avfallsvolymerna, vilket ökade förståelsen och gav ett bra diskussionsun-derlag vid samtal med andra om projektet. Betydelsen av visuella arbetsmoment ska aldrig underskattas.
När det kommer till materialanalysen i arbetet visade den problematiken med avsaknaden av mätbara data, men samtidigt gav den en förhållandevis bra beskriv-ning av verkligheten. Materialval handlar kanske inte så mycket om rätt eller fel (som man kan tro), utan vilken taktilitet och identitet man som producent önskar ge sina produkter. Antalet påverkande faktorer är nämligen så många att det är snudd på omöjligt att ge ett exakt svar på vilket material som är det bästa alternativet. Det vi dock vet är att ökad livslängd är lika med ökad miljövän-lighet. Det enkla svaret är alltså att designa trovärdiga och attraktiva produkter som användare kan bygga vår-dande relationer till.
Slutligen avslutades projektet med generingen av slut-konceptet, Keeper. Att vidareutveckla denna idé eller bygga vidare från den tillhör framtida arbeten där om-fattande prototypbyggen och djupare marknadsunder-sökningar med testpaneler bestående av potentiella an-vändare spelar en stor roll.