En designguide för framtidens källsortering
Martin Samuelsson Design och Träteknik
Högskolan i Gävle 2013-08-28
Titel En designguide för framtidens källsortering Författare Martin Samuelsson
Datum 2013-08-28
Kursnamn Design och produktutveckling 3, Examensarbete på C-nivå, 15hp Utbildning Design & Träteknik
Akademin för bygg och miljö Högskolan i Gävle
Examinator Dan Östberg Handledare Anders Eriksson
Catharina Cronsjö, Hammarplast AB
Design & Träteknik
Design och träteknik är en kombinerad design- och teknikutbildning. Utbildningen är treårig och leder till en filosofie kandidatexamen inom ämnena Design och formgivning eller Träteknik.
Under den sista terminen genomförs ett examensarbe- te där studenterna ska visa att de behärskar såväl veten- skaplig metodik som designmetodik för att genomföra en undersökningsuppgift eller ett utvecklingsarbete och att de kan tillämpa tidigare förvärvade kunskaper till att självständigt behandla och genomföra en vald uppgift så att resultatet har ett vetenskapligt, tekniskt eller konst- närligt nyhetsvärde.
Förord
Om det inte varit för hjälpsamheten och engagemanget hos en stor skara människor och företag hade antagli- gen inte projektet blivit så lyckat. Därför skulle jag utan inbördes ordning vilja rikta ett stort tack till: Mikael Nilsson, Green Human Project. Catarina Cronsjö och Per-Olof Johansson, Hammarplast Consumer AB. An- ders Ericsson, Dan Östberg och Ulla Westerberg, HiG.
Övriga studenter vid DoT, HiG. Bodil Durebrand, Gävle Kommun. BMG i Gävle, Vedum, Myresjökök, IKEA, Xanita, Moderna Museet i Stockholm, SCB, Samt fa- miljerna Axelsson och Samuelsson.
Sammanfattning
Syftet var att undersöka hur människor upplever käll- sortering på ett personligt och allmänt plan och utifrån resultatet arbeta fram en förbättrad källsorteringspro- dukt för dagens hushåll. Medan målsättningen var att presentera en kunskapsgrund om hur framtida källsor- teringsprodukter bör designas för samarbetspartnern Hammarplast Consumer AB.
Från den inledande enkätundersökning identifierades flertalet problemområden som angreps genom design- metodik och diverse analysmetoder.
Inledningsvis undersöker och ifrågasätter arbetet pla- ceringen av källsorteringen i hemmet och vilken roll kökets historiska utveckling spelat för hushållens av- fallshantering. Man frågar sig även om hur vida en ny källsorteringsprodukt bör anpassas efter bostäder med specifika byggnadsår, eller inte och vilka avfallsmäng- der det svenska hushållet ska hantera i dagsläget. Ge- nomgående för projektet är att olika resonemang till stor del förs och förklaras genom illustrationer, foton och andra grafiska element och slutligen resulterar i ett ge- nomarbetat koncept.
Avslutningsvis förs en diskussion över filosofin kring materialval vid produktutveckling och vilka material som är bäst lämpade för det genererade konceptet ur ett ekonomiskt, produktionstekniskt och miljömässigt per- spektiv.
Abstract
The aim was to examine people’s perceptions of recy- cling on a personal and general level and based on that designing an improved sorting product for today’s hous- eholds. The goal was to present a documented knowled- ge base about how future recycling products should be designed for the partner Hammarplast Consumer AB.
From the users responses at the initial survey several areas of concern were identified and dealt with using de- sign methodology and various analytical methods.
The first questions that were examined were the place- ment of the sorting product in homes and which role the kitchen’s historical development has played for hous- ehold waste management. Another question was if a new recycling product should be adapted for houses and apartments with specific years of construction or not and also the amounts and volumes of waste today’s Swedish households are to manage. Throughout the project diffe- rent arguments and conclusions were visually explained and examined through illustrations, photos, and other graphical elements, and in the end it all boils down to a presentation of a new type of recycling product.
Finally there is a discussion about the philosophy behind choosing materials and which materials that is best sui- ted for the generated concept from an economic, techni- cal and environmental perspective.
1. Projektbeskrivning 8
1.1 Inledning ... 8
1.2 Bakgrund ... 8
1.3 Syfte ... 8
1.4 Frågeställningar ... 8
1.5 Målsättning ... 9
1.6 Metod ... 9
1.7 Avgränsningar... 9
2. Presentation av Hammarplast 10 3. Första mötet med Hammarplast 12 3.1 Tankar och idéer inför ... 12
3.2 Resultat ... 12
4. Renhållningens historia 16 4.1 Fram till 1800-talet ... 16
4.2 Ett modernare renhållningssystem ... 16
4.3 Förändrade konsumtionsvanor... 17
4.4 Rationalisering av avfallshanteringen ... 17
4.5 Lärdomar och slutsatser ... 18
5. Enkätundersökning 18 5.1 Varför en enkätundersökning? ... 18
5.2 Enkätens utformning ... 19
5.3 Genomförandet av undersökningen ... 19
5.4 Webbenkäten ... 19
6. Behovsanalys 20 6.1 Resultatet av enkätundersökningen ... 20
6.2 En snyggare källsortering efterfrågas ... 20
6.3 Placeringen i hemmet ... 21
6.4 Funktionalitet prioriteras ... 21
6.5 Möjliga felkällor ... 21
6.6 Svarsskillnadermellan kvinnor och män ... 23
6.7 De fem största problemområdena ... 24
6.8 Lärdomar och slutsatser ... 24
7. Flödesanalys av hushållsavfallet 26 7.1 Flödesanalys i korthet ... 26
7.2 Nationell avfallsstatistik från 2008 ... 26
7.3 Hållbara familjer ... 26
7.4 Sopvägning från Hållbara familjer ... 27
7.5 Resultat av flödesanalysen ... 28
7.6 Familjen Genomsnitt ... 28
7.7 Lärdomar och slutsatser ... 29
8. Foton på avfallsmängderna 30 9. Avfallsvikter omvandlas till volymer 32 9.1 Tankarna bakom momentet ... 32
9.2 Resultat ... 32
9.3 Diskussion ... 33
9.4 Lärdomar och slutsatser ... 33
10. Undersökning: Bostadsbestånd... 34
10.1 Inledning ... 34
10.2 Statistiken ... 34
10.3 Resultat och diskussion... 35
10.4 Slutsatser och lärdomar ... 36
11. Kökshistoria: Från eldstad till köksö 36 11.1 Innan 1800-talet ... 36
11.2 1800-talet ... 36
11.3 1900-1930 ... 37
11.4 1930-1940 ... 37
11.5 1940-1950 ... 38
11.6 1950-1960 ... 38
11.7 1960-1970 ... 39
11.8 1970-1980 ... 39
11.9 1980-1990... 40
11.10 1990-2000 ... 40
11.11 2000-2010 ... 41
12. Placeringsalternativ 42 12.1 Köksskåp, 600 ... 42
12.2 Köksskåp, 800 ... 42
12.3 Ut från diskbänksskåpet ... 43
12.4 Lärdomar och slutsatser ... 43
13. Funktionsanalys 46 13.1 Funktionsanalys i korthet ... 46
13.2 Funktion ... 46
13.3 Klass ... 46
13.4 Kommentar ... 46
13.5 Förklaring av analysen ... 47
Innehållsförteckning
Förord
Design & Träteknik Sammanfattning Abstract
14. Funktionsträd 48
14.1 Funktionsträd i korthet ... 48
14.2 Motverka äckelkänsla ... 48
14.3 Förbättra engagemang ... 49
14.4 Optimera användning ... 49
14.5 Utnyttja volym ... 50
14.6 Lärdomar och slutsatser ... 51
15. Skissfas 2 52 15.1 Partner ... 52
15.2 Placeringsalternativ / Partner ... 53
15.3 Phase ... 54
15.4 Placeringsalternativ / Phase ... 55
15.5 Provoke ... 56
15.6 Placeringsalternativ / Provoke ... 57
15.7 Lärdomar och slutsatser ... 58
16. Urvalsprocess 59 16.1 Phase valdes bort ... 59
16.2 Partner eller Provoke? ... 59
16.3 Partners nackdelar avgjorde ... 59
16.4 Provoke roterades till Vertical ... 60
16.5 Tankarna bakom Verticals konstruktion ... 60
17. Vertical 62 17.1 Konstruktionen för komplex ... 63
18. Combine 64 18.1 Brister i konstruktionen ... 66
19. Keeper 68 19.1 Idén bakom ... 68
19.2 Plastkärl ... 69
19.3 Hardcase ... 69
19.4 Placeringsalternativ / Horisontalt monterad ... 70
19.5 Placeringsalternativ / Vertikalt monterad ... 71
19.6 Måttsatt ritning / Plastkärl ... 72
19.7 Måttsatt ritning / Hardcase ... 73
19.8 Keeper / Presentationsbild 1 ... 74
19.9 Keeper / Presentationsbild 2 ... 76
19.10 Keeper / Alternativ sekundär funktion ... 78
19.11 Hammarplasts kommentarer ... 79
20. Val av material 80 20.1 Vikten av genomtänkta materialval ... 80
20.2 Ur Hammarplast perspektiv ... 80
20.3 LCA - Livscykelanalys ... 81
20.4 ECO-audit: en förenklad variant av LCA ... 81
21. Materialkravspecifikation 82 22. Materialpresentation 84 22.1 MDF ... 84
22.2 Plywood ... 84
22.3 X-Board... 85
22.4 Plaster ... 86
22.5 Polyeten (PE) ... 86
22.6 Polypropen (PP) ... 86
22.7 CAB och CAP ... 87
22.8 WPC (Wood Plastic Composites) ... 87
22.9 Grön Polyeten (PE) ... 87
23. Olika material medför... 88
23.1 1. Formsprutad polymer ... 89
23.2 2. Plywood ... 89
23.3 3. MDF ... 89
23.4 4. X-Board... 89
23.5 Material ... 90
23.6 Träbaserade... 90
23.7 Polymers ... 90
23.8 Biopolymers ... 90
23.9 Källor ... 91
24. Materialanalys 91 24.1 Utförande ... 91
24.2 Slutsatser av analysen ... 92
24.3 Resultat ... 93
25. Resultat 94 25.1 Hur upplever människor ... 94
25.2 Hur stora avfallsmängder ... 94
25.3 Vilka material och produktionsmetoder... 95
26. Diskussion 96
27. Figurförteckning 98
28. Referenslista 113
29. Bilaga 1 114
30. Bilaga 2 115
Projektbeskrivning
Inledning
Mitt intresse för källsortering väcktes när jag flyttade till Gävle och insåg att avfallshanteringen skilde sig markant mot den i min hemstad Örnsköldsvik.
Boende i en etta med ett litet kök och ingen fastighets- nära insamling blev jag snabbt varse om problematiken runt hantering och transportering av avfall till återvin- ningsstation. Genom examensarbetet såg jag min möj- lighet att arbeta för ett förenklat källsorterande.
Bakgrund
Idag lever vi i ett samhälle där konsumtionen ständigt ökar. En negativ konsekvens av konsumtionstrenden är att även avfallsmängden ökar, eftersom allt vi konsume- rar avslutar sin livscykel som just avfall. Samtidigt som konsumtionen och avfallsmängden ökar blir vi allt mer medvetna och oroade för konsekvenserna vårt beteende har på miljön genom utsläpp och utarmning av jordens resurser.
Regeringar världen över vidtar allt fler åtgärder för att minska miljöpåverkningen genom nya miljölagsstift- ningar och hos befolkningen syns ett ökande samhälls- och miljöengagemang tydligt. Dagens konsumenter stäl- ler allt hårdare krav på företagen att tillverka miljö- och rättvisemärkta produkter som går att återvinna. Det är önskemål många företag varit snabba att lyssna till och tillämpat i sin verksamhet. Till exempel i marknadsfö- ringen och utvecklingen av nya produkter. Vi konsu- menter ställer samma krav på företagen att ta sitt ansvar för miljön som på oss själva. Det handlar om att göra det man kan göra. För konsumenterna är en åtgärd att källsortera, dvs. ta rätt på sitt egna avfall på bästa tänk- bara sätt och att se till att våra ägodelar får ett långt liv möjligt genom t. ex återbruk.Källsortering ställer många krav på hushållet dock. Till exempel krävs ett stort för- varingsutrymme för att hålla olika material (kartong, papper, plast, metall och glas) åtskilda från varandra.
Därtill tillkommer arbetsmoment som demontering av förpackningar, rengöring av förvaringskärlen och om- rådet runt sorteringssystemet, samt transportering av avfallet till återvinningsstationen. För att underlätta hus- hållens källsorterande och lösa dessa problem krävs där- för smarta och välkonstruerade källsorteringsprodukter.
I dagsläget skiljer sig reglerna och bestämmelserna runt avfallshanteringen från kommun till kommun, men i framtiden finns möjligheten att strängare krav ställs på hushållen från regeringshåll att sopsortera.
Syfte
Syftet är att tillämpa de kunskaper jag fått under min utbildning gällande designmetodik, formgivning, mate- riallära samt konstruktion till att skapa en lösning som tillfredställer användarnas behov gällande källsortering bättre än dagens befintliga källsorteringsprodukter.
Frågeställningar
• Hur upplever människor sitt källsorterande?
Och hur väl uppfyller existerande källsorterings- produkter användarnas behov och önskemål?
• Hur stora avfallsmängder förväntas ett hushåll hantera?
• Vilka material och produktionsmetoder är bäst lämpade för att skapa en trovärdig och konkurrenskraftig källsorteringsprodukt?
9 Målsättning
Arbetet ska resultera i en kunskapsgrund om hur en käll- sorteringsprodukt bör utformas för att tillgodose använ- darnas behov och önskemål. Resultatet från undersök- ningsfasen ska visualiseras i tänkbara konceptlösningar.
Till slutpresentationen ska ett av koncepten valts, vida- reutvecklats och presenteras som slutförslag. Det valda konceptet ska anpassas efter den tänkta användnings- miljön och bestå av material passande produktens syfte och modern industriell tillverkningsteknik.
Metod
Projektet börjar med en undersökningsfas och tar sin början i efterforskningar inom renhållnings- och köks- historia. Därefter följer en enkätundersökning för att undersöka användarnas egna förväntningar och upple- velser av sitt källsorterande.
För att skapa ett diskussionsunderlag inför första mö- tet med samarbetspartnern Hammarplast genomförs en s.k brainstorm (idégenering). Under arbetet förs en lö- pande dialog med Hammarplast, som bistår med affärs- mässighet, tekniskt kunnande och handledning inom materialområdet plast.
Efterföljande arbetsmoment är en flödesanalys av hur stora avfallsmängder en vanlig familj genererar under en veckas tid. Dessa uppskattade vikter omvandlas till volymer för att beräkna hur stort förvaringsutrymme de olika avfallsfraktionerna kräver.
En analys av svenskt bostadsbestånd görs för att un- dersöka om lösningen bör anpassas efter lägenheter med ett speciellt byggnadsår eller inte. Kopplat till detta un- dersöks vilket rum i hemmet som bäst lämpar sig för källsortering och en enklare formstudie av det moderna svenska köket genomförs.
Arbetet koncentreras genom tillämpandet av design- verktyg som funktionsanalys och funktionsträd. Slut- ligen visualiseras slutsatser och lärdomar från under- sökningsfasen i en första skissfas. Olika idéer jämförs sedan mot varandra och vidareutvecklas i flera omgång- ar innan ett slutgiltigt koncept utses.
Som sista del i projektet genomförs en materialanalys baserad på LCA och ECO-audit för att undersöka hur valet av material påverkar konstruktionen och produk- tens miljövänlighet.
Avgränsningar
Arbetet fokuseras på källsortering i lägenhetshushåll, eftersom mängden utrymme och möjligheten att fritt välja plats för källsorteringen är mer begränsad än för boende i villa, i och med extra ytor som garage, tvättstu- ga etc. Om en förbättrad lösning kan skapas för lägen- hetsboende är sannolikheten stor att samma lösning kan tillämpas på större hushåll. Däremot är det inte säkert att det omvända gäller.
På grund av projektets korta tid presenteras en kon- ceptlösning och inte ett färdigt produktionsunderlag.
Presentation av Hammarplast
Företaget Hammarplast har sedan det grundades 1947 tillverkat produkter i plast. I dagsläget är Hammarplast AB indelat i två affärsområden: Consumer och Medical.
Samarbetspartnern i detta arbete är Hammarplast Con- sumer, som tillverkar plastprodukter inom tre områden:
Förvaring, Hushåll och Trädgård. Företaget har tillsam- mans med dotterbolag har 160 anställda, omsätter ca 300 miljoner kronor och har sitt huvudkontor beläget i Tingsryd i södra Sverige.
Hammarplast Consumers affärsidé är att utveckla, tillverka, marknadsföra och försälja koncept inom För- varing samt Hushåll och Trädgård till detaljhandeln och inom Business-to-business (en marknadsstrategi som inbegriper omsättning av varor och tjänster mellan fö- retag).
Företaget ser det som sin mission att med miljöom- sorg och smarta kvalitetskoncept skapa ordning och reda i vardagen.
Fig. 2 Hammarplasts Logotyp
11
Skiss 1 (Fig. 3)
En lösning som viks ihop och försluts när den är full. Bärhand- tagen är en del av formen och lösningen tillverkas i ett stycke, kanske i kartong eller plast.
Skiss 2 (Fig. 4)
Ett avtagbart lock med styv ram och bärhandtag, fungerar som ett cellmembran som släpper in, men inte ut saker.
Membranfunktionen består av en slags gummipackning.
Första mötet med Hammarplast / Skissfas 1
Tankar och idéer inför
Inför första mötet med Hammarplast visualiserades många tankar och idéer som skisser och presenterades under mötets gång. Då projektet befann sig i uppstart- ningsfasen och varken någon enkätundersökning, eller liknande analysverktyg hunnit genomföras saknades rena fakta att basera idéerna på.
Istället skapades skisserna förutsättningslöst utifrån egna erfarenheter, samtal med andra människor och utan hänsyn till någon specifik användare eller liknade problematik.
Meningen med denna skissfas var inte att presentera färdiga idéer, utan endast att skapa någon form av dis- kussionsunderlag till mötet. Skisserna i detta avsnitt är därför rena funktionsskisser, där varje skiss fokuserar på en lösning av ett eller flera tänkbara problemområden (tänkbara, eftersom de ännu inte bevisats vara problem- områden).
Resultat
Under mötet och diskussionens gång blev det tydligt hur många olika tänkbara riktningar projektarbetet kunde tänkas ta. Hammarplasts råd var därför att smalna av projektet och välja ett eller kanske två problemområ- den att förbättra. Valet av problemområden borde rent logiskt tas utifrån vart en förbättring skulle göra mest nytta för användarna.
13 Skiss 3 (Fig. 5)
En isärtagbar lösning i flera mindre delar., vilket möjliggör både hand och maskindiskning.
Skiss 4 (Fig. 6)
Ett ytterligare användningsområde. I detta fall en öppningsbar sittpall med en välvd topp. Den välvda formen möjliggör en optimal utnyttjan av förvaringsvolymen med liggande PET- flaskor och konservburkar som travas på varandra.
Skiss 5 (Fig. 7)
En typ av bärväska som underlättar transporteringen av avfallet från hemmet till avfallsstationen.
Skiss 6 (Fig. 8)
En cirkelformad lösning med olika storlstora fack för de olika avfallsfraktionerna. Inspirerad av tre-kammar-brunn-princi- pen. Ett möjligt spår är ett gemensamt lock med roterabar öppning som på en kryddburk.
Skiss 7 (Fig. 9)
En tanke på hur de olika avfallsfraktionernas form kan sam- arbeta och kombineras med varandra. Tanken är en ”Låda i låda”-princip. De mindre lådornas form skapar skiljeväggar och utgör en del av den totala konstruktionen.
Skiss 8 (Fig. 10)
En triangulär form inspirerad av hammarplasts ergonomiska bärhink ”ergo”. En form som passar i hörn och som man kan bygga mönster med.
Skiss 9 (Fig. 12)
En lösning som förminskar sin egna volym vid inaktivt tillstånd. Den viks ihop runt sin egna axel när den tömts och tar då inte upp någon plats alls. På samma sätt försluter man lösningen allt eftersom den fylls.
Fig. 11 Hammarplasts Ergo-hink
15
Renhållningens historia
Detta kapitel är ett omskrivet referat av artikeln ”Renhållning på liv och död” skriven av Ulf Andréasson och publicerad i Populär Historia 2001-03-16.
Fram till 1800-talet
I Sverige formulerades de första bestämmelserna gäl- lande avfallshantering redan under medeltiden. Dock handlade det inte om någon samordnad renhållning, utan istället ansågs det vara varje enskilds husägare an- svar att hålla rent framför sin egen dörr. Detta medförde att gator och gränder användes som en naturlig soptipp fram till 1800-talet. Man gjorde ingen skillnad på olika typer av avfall och därför dumpades såväl latrin- som hushållsavfall på samma plats. Vanligt förekommande var att förvara avfallet nedgrävt i gropar på gården.
Problemet var regnet som luckrade upp groparna och bildade avfallspölar eller transporterades avfallet från gatorna till olika vattendrag. Ibland tömdes även avfal- let direkt i vattnet. Allt detta avfall skapade en kraftig stank, som under denna tid ansågs vara det största pro- blemet med renhållningen.
En positiv konsekvens var att det ofrivilliga gödslan- det möjliggjorde att varierande blom- och växtarter till- läts växa i städerna. I ett försök att förbättra avfallssi- tuationen gav myndigheterna bönderna rätten att samla ihop avfall från gator och gropar och använda det som gödsel på sin åkermark, vilket symboliserar dåtidens samspel mellan landsbygden och städerna. Jordbrukarna på landsbygden var beroende av städerna för försäljning av sina odlade produkter medan städerna behövde mat och råvaror till sina industrier (slakterier etc.). Städerna i sin tur producerade avfall de vill bli kvitt. Dåtidens hus- hållsavfall var av god kvalité, innehöll inga föroreningar och blandades därför med latrinavfallet och användes av landsbygdens jordbrukare som gödsel.
Ett modernare renhållnings- system införs under 1800-talet
De första stegen mot ett modernt och samhälligt renhåll- ningssystem togs i början på 1800-talet. Man hade då ändrat uppfattning och ansåg att huvudansvaret för ren- hållningen skulle ligga hos samhället och inte hos den enskilde individen. I och med detta skapades ett första nationellt regelverk för renhållningen i Sverige år 1868.
Vilket bland annat innebar ett förbud mot att dumpa svinmat, döda djur och sopor i vattendrag eller på gator och torg. Under denna tid införde även de största stä- derna kommunal renhållning.
Den främsta orsaken till denna förändring var tarm- sjukdomen kolera som år 1834 spreds för första gången i Sverige. Koleran skördade under kort tid tusentals of- fer och vände upp och ner på synen av avfall och latrin.
Genom forskning framkom det att sjukdomen spreds via avföringsrester som kommit i kontakt med dricksvattnet.
Dessa nya kunskaper och insikten att förbättrad hygien hos både staden och invånarna verkade förebyggande mot smittospridningen av sjukdomar gav den hygieniska frågan högsta prioritet. De fattiga stadsinvånarna drab- bades värst av koleran, vilket ansågs bero på fattigdom, smuts och de dåliga bostäderna de vistades i. Därav kom bekämpningen av sjukdomar genom förbättrad renhåll- ning och arbetet med de sociala problemen att bli samma sak under slutet av 1800-talet.
Förändringsarbetet berörde allt från rent dricksvatten, hushållens tvättvanor till landskapsplanering och arki- tektur med förbättrade ventilationsmöjligheter och ljus- insläpp. De tidigare avfallsgroparna ersattes med med enhetliga latrinkärl som tömdes och byttes ut nattetid.
Man eftersträvade en osynlig avfallshantering i sin strä- van att skapa en representativ stad för besökare.
17 Förändrade konsumtionsvanor får
konsekvenser i slutet av 1800-talet
Förändrade konsumtionsvanor skapade problem med sopsorteringen i slutet på 1800-talet. Plötsligt återfanns ickenedbrytbara material som glas, keramik och plåt i hushållsavfallet, vilket förorenade luften kraftigt vid förbränning. Lösningen blev att man införde en separat sortering för olika sorters avfall.
I jakten på förbättrad återvinning upprättade flera stä- der kommunala grisgårdar där invånarna fick lämna sitt hushållsavfall som föda åt grisarna. Men grisgårdarna hade lönsamhetsproblem de flesta lades ner i slutet på 1920-talet. Nedläggningen av grisgårdarna symbolise- rade den rådande synen på renhållning och avfallshan- tering. De verksamheter som inte uppvisade tillfreds- ställande lönsamhet eller var rationellt enkla att hantera lades ner.
Rationalisering av
avfallshanteringen under 1900-talet
På 1920-talet gjorde sopnedkastet entré och kom att symbolisera det rationella tänket. Allt avfall skulle snabbt och enkelt transporteras bort. Därför började man från 1929 använda specialbyggda lastbilar för både gaturenhållning och transportering av avfall. Även den traditionella latrinhanteringen med torrklosseter ersat- tes i allt högre utsträckning med vattenklosseter som transporterade avfallet via ledningar rakt ut i sjöar utan någon reningsprocess.
Förbränning eller deponering avfallet var meto- derna som användes för att göra sig av med avfallet.
Återvinning var inte längre aktuellt, eftersom avfallets nya sammansättning gjorde återvinningen svår att ge- nomföra och därtill var det inte ekonomiskt lönsamt.
t.v Fig. 10
Fotografi på en sopbil år 1939.
t.h Fig. 11
Sophämtare i Stockholm 1979. Ännu fanns inga krav på sopbehållare på hjul och säckarna måste ofta bäras i långa och trånga källargångar.
t.h Fig. 3
HSB introducerar sopnedkastet för sina hyresgäster 1929.
Från 1920-1980 förändrades inte renhållningen eller av- fallshantering nämnvärt, förutom år 1954 då Läkaren Bengt Lambert demonstrerade en papperssäck som al- ternativ till soptunnan. Papperssäcken gjorde att töm- ning, transport och förbränning kunde ske någon kon- takt med innehållet.
Sedan början på 90-talet har renhållningen och av- fallshanteringen återigen varit högprioriterade frågor inom politiken. De tekniska lösningar som infördes un- der början på 1900-talet har ifrågasatts och anses nume- ra vara orsaken till dagens miljöproblem. Allt mer börjar vi återgå till kretsloppstänket som fanns på 1800-talet med återvinning och återbruk i jakten på att skapa ett hållbarare samhälle.
Enkätundersökning
Varför en enkätunder-
sökning? och vad är en behovsanalys?
För att kunna besvara frågeställningarna ett och två;
”Hur upplever användarna sitt källsorterande idag?”
och; ”Uppfylls användarnas behov och önskemål gäl- lande källsortering i hemmet?” gjordes en behovsana- lys, vilket är en populär undersökningsmetod inom de- signvärlden för att ta reda på vilka behov användaren har och hur väl en produkt eller tjänst lyckas tillgodose dessa behov.
I detta arbete utfördes behovsanalysen genom att låta privatpersoner med olika ålder, bakgrund och kön be- svara en tvådelad enkät. I del ett av enkäten fick del- tagarna besvara påståenden om vilka förväntningar de har på källsorteringen i hemmet. Den andra delen av enkäten bestod av motsvarande påståenden om hur de faktiskt upplever källsorteringen hemma. Deltagarna besvarade enkäten genom att kryssa för den siffra (1-5) som motsvarade i hur stor utsträckning de tog avstånd eller instämde med påståendet.
Resultatet presenterades därefter som två separata grafer där skillnaderna mellan ”egna förväntningar”- grafen och ”den faktiska upplevelsen”-grafen visar pro- blemområden i behov av förbättring.
Lärdomar och slutsatser
• I historiens början dumpades både latrin- och hushållsavfall direkt utanför ytterdörren och i gränder, vilket upphörde när det upptäcktes att förorenat dricksvatten var orsaken till spridning av sjukdomar som bl. a kolera epidemin.
• Latrinavfallet från utedassen hade tidigare använts som gödsel av bönder och skapat ett slags kretslopp där det fungerade som gödsel på åkermark. Istället introducerades vattenklossetter som spolade latrinavfallet direkt ut i svenska vattendrag, vilket ledde till övergödning och andra miljöproblem.
• Under 1990-talet började man förstå miljöproblemens omfattning och sedan dess har vi börjat återgå till kretsloppstänket som fanns på 1800-talet med återvinning och återbruk i jakten på att skapa ett hållbarare samhälle.
Fig. 15 Pappersvarianten av enkäten
19
Fig. 16 I del ett av enkäten fick deltagarna besvara olika påståenden om deras förväntningar på källsorteringen i hemmet genom att kryssa för den siffra (1-5) som stämde bäst överens med deras åsikter . Siffran 1 motsvarade ”Håller inte alls med” och siffran 5 ”Instämmer fullständigt”.
Fig. 17 Del 2 av enkäten bestod av motsvarande påståenden om hur deltagarna faktiskt upplever källsorteringen hemma och besvarades likadant som del 1. Resultatet presenterades i form av två separata grafer där skillnaderna mellan grafeerna visade problemområden i behov av förbättring.
Enkätens utformning
Enkätens layout och innehåll utformades med tanken att vara lättförståelig och enkel att besvara för att underlätta för deltagarna och bibehålla deras intresse.
Inledningsvis fick deltagarna först uppge personliga uppgifter om ålder, kön, boendeform och hur vida de källsorterade regelbundet eller inte. Därefter följde en kort bakgrund om syftet med undersökningen och ett stycke om hur enkäten skulle besvaras innan själva en- käten tog vid.
Endast de mest relevanta och nödvändiga påståendena som besvarade frågeställningarna bäst användes för att motverka en onödigt lång enkät. För att skapa ett lätt- sammare intryck placerades en del med intressanta fakta halvvägs in i enkäten. Slutligen avslutades enkäten med en frivillig utvärdering.
Innan undersökningen genomfördes fick en testgrupp på fem personer utvärdera enkäten och ge förslag på för- bättringar.
Genomförandet av undersökningen
Enkäten delades ut under ett tillfälle till förbipasserande i Högskolan i Gävles lokaler. Målsättningen med under- sökningen var ett resultat representativt för hela landets befolkning. Därför fick alla som ville delta, oavsett sys- selsättning, etnicitet, ålder etc.
Det var önskvärt att få enkäten besvarad av 20-30 personer för att uppnå mättnad i resultatet, vilket bety-
der fördelningen av deltagarnas svar förändras konstant över hela registret oavsett antal ytterligare svar. Totalt besvarades enkäten av 35 personer (inklusive testgrup- pen) med ett bortfall av en enkät där de nödvändiga personuppgifterna utelämnats. Under analysen av svars- resultatet tydliggjordes att ett högre deltagarantal varit önskvärt för att uppnå svarsmättnad i samtliga katego- rier (kön, ålder, boendeform och källsorteringsvanor) och därigenom t ex kunna jämföra eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Därför beslutades att pappers- enkäten skulle kompletteras med en elektronisk web- benkät för att spara tid och möjliggöra arbete med andra moment.
Webbenkäten
Webbenkäten skapades med Googles gratisverktyg för onlineenkäter, vilket begränsade möjligheten till samma grafiska formgivning som i pappersenkäten.
Innehållsmässigt var enkäterna likadana, förutom att webbenkäten utökades med en fråga där deltagarna fick uppge om de använde ett professionellt källsorterings- system eller en egenuppfunnen lösning att källsortera i.
Enkäten spreds via e-mail och sociala medier som face- book bland bekanta, vänner, arbetskamrater samt släk- tingar och besvarades totalt av 71 personer.
Behovsanalys
Behovsanalysen utvecklades genom att använda insam- lade uppgifter från enkätundersökningen som underlag.
Resultatet av enkätundersökningen
Enligt enkätundersökningen framkom det att deltagarna prioriterade frågorna om användarvänlighet (källsorte- rings funktioner) och hygienen. Att förhindra avfallet från att ramla ur källsorteringen, motverka dålig lukt samt själva hanteringen (transportering av avfallet) var de viktigaste frågorna där deltagarnas förväntningar inte uppfylldes i den utsträckning som efterfrågades.
En snyggare källsortering efterfrågas
Enligt utslaget var det oviktigt huruvida andra männis- kor var medvetna om att deltagarna källsorterade eller inte. Kanske upplever människor att den prestige som finns i att äga en lyxig bil, eller exklusiv mobiltelefon saknas för källsortering och därför väljer att inte ut- trycka sin identitet genom källsortering. En annan möj- lighet till svarsresultatet är att det anses fel att erkänna att man vill bli bekräftad av andra och därför besvara- des påståendet utifrån vad deltagarna ansåg vara korrekt svar. Det finns anledning att ifrågasätta utslaget på den frågan helt enkelt. Även intresset för ”feel-good”-käns- lor genom källsortering var svalt. En deltagare kommen- terade formuleringen ”feel-good” som otydlig och i be- hov av vidareutveckling. En annan deltagare svarade att han inte efterfrågade ”feel-good”-känslor, men upplevde dessa känslor per automatik när han källsorterade.
Något behov av en lyxig källsortering syntes inte heller bland deltagarna. Däremot ansågs det viktigt att källsorteringen ser bra ut, en förväntning som enligt deltagarna inte uppfylls. Sammanfattningsvis blir det tydligt att det som efterfrågas i dagsläget i första hand är förbättrade funktionslösningar av källsorteringen i hemmet. Dock hade det varit intressant att veta om deltagarna prioriterat funktionalitet i samma utsträck- ning om det existerade mer estetiskt tilltalande källsor- teringssystem med sämre funktionalitet på marknaden.
Enligt undersökningen ville nämligen ingen deltagare ha källsorteringen synlig i hemmet.
Fig. 20 Diagram över
deltagarnas källsorteringsvanor.
Fig. 19 Diagram över deltagarnas boendeform.
Fig. 18 Diagram över könsfördelningen mellan deltagarna som besvarade enkäten
Boende i hus (31 personer) Boende i lägenhet (74 personer)
Källsorterar ej (20 personer)
Källsorterar regelbundet (85 personer)
21 Placeringen i hemmet
En annan viktig del i arbetet var att undersöka vart i hemmet källsorteringen bör placeras. Nästan samtliga deltagare uppgav att deras källsortering fanns i köket, trots att de bara ”instämde delvis” till påståendet ”Det är viktigt att källsorteringen är placerad i köket”. Även
”Det är viktigt att källsorteringen och komposteringen är placerade tillsammans” fick betyget ”Instämmer del- vis”. Deltagarnas svar tolkades som att källsorteringen ofta placeras i köket utav praktiska skäl. Istället för att rengöra förpackningarna i köket och förvara dem någon annanstans hamnar nu allt tillsammans. Därmed är det fördelaktigt om även källsorteringen och kompostering- en placeras tillsammans då avfallshanteringen centreras ytterligare. Slutsatsen drogs att något krav på att käll- sorteringen ska ske i köket finns inte. Däremot upplevs köket som det mest fördelaktiga valet rent praktiskt. Om källsorteringens funktioner kan omstöpas i en ny form som bättre uppfyller användarnas behov och krav finns det anledning att ifrågasätta köket som det självklara va- let.
Funktionalitet prioriteras
De stora skillnaderna mellan deltagarnas förväntningar och faktiska upplevelser handlade om källsorteringens funktioner, hygien och användarvänlighet. Där den vik- tigaste frågan var att förhindra avfallet från att ramla ur källsorteringen, vilket även var det behov som uppfyll- des sämst.
Under sammanställningen av pappersenkäten upp- täcktes ett formuleringsfel av påståendet om deltagarnas upplevelser med avfall som ramlar ur källsorteringen.
Det medförde att deltagarnas upplevelser svarade fel mot de besvarade förväntningarna. En kontrollering samtli- ga enkäter genomfördes, vilket visade att svarsresultatet bestod av två läger där hälften upplevde omfattande pro- blem med avfall som ramlade ur och resterande delta- gare inga problem alls. Trots felformuleringen var detta alltså ett stort problem för många. Innan webbenkäten publicerades korrigerades felet. Då utslaget förblev de- samma mellan förväntningar och upplevelser ansågs det trovärdigt att använda resultatet ifrån båda enkäterna.
Det näst viktigaste behovet där förväntningarna inte uppfylldes (efter problemet avfall som ramlar ur käll- sortering) var att förhindra dåligt lukt vid källsortering.
Intressant var förväntningarna inte uppfylldes något på- stående som handlade om renhållningen och hygienen av källsorteringen.
Andra förväntningar som ställdes på källsorteringen utan att infrias var att källsorteringen ska ta liten plats, hantera större volymer avfall samt vara praktisk att an- vända. En ytterligare förväntning som inte uppfylldes var att källsorteringen skulle vara barn- och husdjurssä- ker. Enligt resultatet upplever deltagarna också problem med hanteringen och transporteringen av avfallet från hemmet.
Möjliga felkällor
I slutet av enkäten gavs deltagarna möjlighet att kom- mentera enkätens utformning. Majoriteten av deltagarna uttryckte sig positivt. Men kritik angående enkätens längd och val av formuleringar framfördes också. Till exempel om transportering av avfall avsåg transporte- ring till en återvinningscentral eller från lägenheten till soprummet nere på gården. På grund av samma otyd- lighet användes inte utfallet från påstående 23; ”Det är viktigt att kunna källsortera när man är bortrest!” då resultatet inte kändes tillförlitligt. På grund av pressad tidsplan var det inte möjligt att lägga ner mer tid på en- kätens utformning.
Fig. 15 Den fysiska pappersenkäten besvarades av 34 personer.
Fig. 21 Webbenkäten besvarades av 71 personer. 55 deltagare (77%) svarade att de använde en egenuppfunnen lösning för källsortering. Endast 16 deltagare (23%) använde en professionell källsorte- ringsprodukt.
1. Det är viktigt att få ”feelgood”-känslor av att källsortera!
2. Det är viktigt att andra människor vet att jag källsorterar!
3. Det är viktigt att källsorteringen i hemmet ser bra ut!
4. Det är viktigt att källsorteringen jag använder känns lyxig!
5. Jag vill ha mitt källsorterande synligt i hemmet!
6. Det är viktigt att källsorteringen är placerad i köket!
7. Det är viktigt att källsorteringen och komposteringen placeras tillsammans!
8. Det är viktigt att källsorteringen är lättillgänglig att komma åt!
9. Det är viktigt att avfallet inte ramlar ur källsorteringen!
10. Det är viktigt att källsorteringen inte blir full för snabbt!
11. Det är viktigt att källsorteringen tar liten plats i hemmet!
12. Det är viktigt källsorteringen rymmer mycket avfall!
13. Det är viktigt att källsorteringen är praktisk att använda!
14. Det är viktigt att källsorteringen är placerad i en bra arbetshöjd!
15. Det är viktigt att inte barn eller husdjur kan komma åt källsorteringen!
16. Det är viktigt att minimera antalet ansträngande lyft vid källsortering!
17. Det är viktigt att lätt kunna rengöra källsorteringen!
18. Det är viktigt att lätt kunna rengöra runt omkring källsorteringen!
19. Det är viktigt att det inte luktar illa om källsorteringen!
20. Det är viktigt att källsorteringssystemet är lätt att montera!
21. Det är viktigt att kunna sortera och transportera avfallet i samma lösning!
22. Det är viktigt att problemfritt kunna transportera avfallet från hemmet!
23. Det är viktigt att kunna källsortera när man är bortrest!
Medelförväntan, AllaMedelupplevelse, Alla Fig. 22 Tabell över deltagarnas förväntningar kontra faktiska upplevelse
23 Svarsskillnader
mellan kvinnor och män
Resultatet från de insamlade enkäterna sammanställ- des i Microsoft Excel. Därefter sorterades datan efter ålder, kön, boendeform och källsorteringsvanor för att försöka hitta mönster och få en mer nyanserad bild av användarna. I slutändan visade det sig vara endast svars- skillnaderna mellan kvinnorna och männen som var av relevans. Generellt hade både kvinnorna högre förvänt- ningar på källsorteringen och verkade mer engagerade än männen. Skillnaderna syntes i följande påståenden:
• Det är viktigt att källsorteringen tar liten plats i hemmet! (11)
• Det är viktigt att inte barn eller husdjur kan komma åt källsorteringen! (15)
• Det är viktigt att lätt kunna rengöra källsorteringen! (17)
• Det är viktigt att källsorteringssystemet är lätt att montera! (20)
Det enda påstående där männen hade högre förvänt- ningar var:
• Det är viktigt att källsorteringen är placerad i köket!(6)
Svarsskillnaderna mellan olika åldersgrupper, boende- form osv. var så små att det ansågs försumbar och ute- slöts därför från det fortsatta arbetet.
Fig. 23 Diagram över de kvinnliga
respektive manliga enkätdeltagarnas svarsresultat.
De fem största problemområdena
Diagrammet Medelförväntan, alla deltagare (se fig.22) omsorterades enligt förväntan i fallande ordning, vil- ket visade vilka punkter som var viktigast för delta- garna. Fokuset lades på de fem punkterna med störst ställda förväntningar. Diagrammet (fig. 24) visade att i samtliga fall uppfylldes inte deltagarnas förvänt- ningar. De fem viktigaste punkterna var följande:
• Det är viktigt att avfallet inte ramlar ur källsorteringen! (9)
• Det är viktigt att det inte luktar illa om källsorteringen! (19)
• Det är viktigt att källsorteringen är lättillgänglig!
(8)
• Det är viktigt att källsorteringen är praktisk att använda! (13)
• Det är viktigt att problemfritt kunna transportera avfallet från hemmet! (22)
• Enligt enkätresultatet måste inte källsorteringen nödvändigtvis placeras i köket. Men majoriteten av användarna svarade att de källsorterade i köket och därför beslutades att det genererade slutförslaget skulle vara tänkt att användas i just köket.
• Kvinnorna ställde generellt högre krav på källsorteringen än männen.
• Deltagarna prioriterade enligt enkäten funktion före form och utseende. Dock bör det tilläggas att det är kombinationerna av de båda som skapar framgångsrika och populära produkter.
Lärdomar och slutsatser
• Endast 23 % av deltagarna använde en professionell källsorteringsprodukt. Rimligtvis bör det finnas goda marknadsmöjligheter för professionella källsorteringsprodukter som överträffar användarnas egenuppfunna lösningar.
• Ett beslut togs att resterande arbete ska fokuseras på att lösa/förbättra tre av de fem mest prioriterade problemområdena, nämligen: förhindra dålig lukt, förhindra att avfallet ramlar ur källsorteringen, samt underlätta transportering mellan hemmet och återvinningsstation.
Fig. 24 Diagram över de fem största problemområdena.
25
Bygg 3,4%
Energi, vatten och avlopp 2,1%
Jordbruk, skog och fiske 0,3%
Hushåll 4,5%
Industri 70%
Övrigt 19,7%
Fig. 25 Cirkeldiagram över fördelningen av avfall i Sverige 2008 Källa: Naturvårdsverkets rapport 6362
Flödesanalys av hushållsavfallet
Flödesanalys i korthet
Innan själva utvecklingsarbetet av en ny produkt kan börja är det absolut nödvändigt att veta kravspecifikatio- nen för produkten, dvs. vilka krav den färdiga produk- ten ska uppfylla. I detta fall där en källsorteringsprodukt för lägenhetshushåll skulle utvecklas var det viktigast att veta vilka avfallsmängder (i volym) och vilka olika sorters avfall (papper, plast, metall etc.) produkten skul- le klara av att hantera.
För att få en uppfattning av hur mycket avfall ett hushåll i Sverige genererar genomfördes en analys av avfallsflödet i 15 hushåll som deltagit i det kommunala projektet kallat; hållbara familjer i Gävle (2010-2011).
Genom att jämföra förhållandet mellan olika sorters av- fall skapades en ungefärlig bild av hur stora avfallsvoly- mer källsorteringen bör klara av att hantera.
Resultatet komplimenterades med avfallsstatistik för hela landet (naturvårdsverket: Avfall i Sverige 2008) för att se förhållandet de svenska hushållens avfallsproduk- tion kontra hela Sverige.
Nationell avfallsstatistik från 2008
”Under 2008 genererades 95,6 miljoner ton icke-farligt avfall i Sverige. Mineralavfall står för 62 miljoner ton, varav 59 miljoner ton kommer från gruvindustrin och 2,2 mil- joner ton från byggsektorn. Hushållen gav upphov till 4 miljoner ton icke-farligt avfall 2008. Statistiken sammanställs vartannat år och bygger på avfall som genererats i Sverige två år innan rapporteringen. Nästa gång avfallsdata samlas in är 2010, och den statistiken kommer Naturvårdsverket att presentera 2012.”
De svenska hushållen genererar endast 4,5 % av Sveri- ges totala avfallsmängd (se. fig.25). Utslaget per invåna- re blir det enligt uppgifter gällande 2010 från avfallsve- rige.se ca 463 kg avfall/person. I detta sammanhang kan diagrammen i detta kapitel tolkas som att varje svensk invånare genererar 463 kg återvinningsbart avfall, vil- ket är felaktigt. I själva verket motsvarar viktmängden 463 kg den genomsnittliga vikten för alla sorters avfall varje svensk genererar, dvs. allt från återvinningsbart till elektronik och deponi.
Hållbara familjer
Hållbara familjer är ett kommunalt projekt med mål- sättningen att öka miljömedvetenheten hos invånarna i Gävle kommun och förmedla handfasta råd om hur man lever klimatsmart. Detta genom att låta ett antal famil- jer delta i gemensamma aktiviteter och föreläsningar om hur man kan spara både energi och pengar genom ekolo- gisk mathållning, återvinning och förändrade vardags- vanor. Familjerna som deltar har dessutom som uppgift att väga sina sopor, mäta energiförbrukningen av hus- hållets elapparater samt i möjlig mån miljöanpassa sitt resande under projektets gång.
Hållbara familjer har bedrivits i tre omgångar mellan åren 2008 och 2011 genom ett samarbete mellan Gävle Energi, Gästrike Återvinnare, Bygg och Miljö, Tekniska kontoret och Gästrike Vatten. Av hänsyn till de delta- gande familjernas integritet har familjenamnen ersatts med siffror.
27
Fig. 26 Tabell över sopvägningen från Hållbara familjer under 2010-2011.
Sopvägning från Hållbara familjer
Angivna avfallsmängder är insamlade under 2 veckor mellan 2010 och 2011.
Tidningar Kompost Plast Metall Glas (ofärgat) Glas (färgat) Papperför- packningar Soppåse Totalvikt i kg
Familjer
Familj 1 7,2 8,0 1,9 1,1 1,4 0,5 1,2 5,9 27,1
Familj 2 9,1 4,5 0,8 0,2 0,8 0,5 1,4 7,9 25,2
Familj 3 8,5 5,2 0,6 0,1 0,4 1,4 1,5 3,1 20,8
Familj 4 2,7 8,3 1,9 0,5 0,7 3,0 1,8 12,6 31,5
Familj 5 8,2 2,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 0,6 12,0
Familj 6 13,4 7,6 1,2 0,5 1,8 0,6 4,9 13,2 43,2
Familj 7 4,6 11,0 1,5 0,6 1,0 2,3 2,6 23,6
Familj 8 5,5 6,5 1,1 1,0 2,2 2,4 0,4 2,8 21,9
Familj 9 20,5 12,5 2,1 0,9 3,5 4,8 3,6 3,7 51,5
Familj 10 4,9 5,9 3,1 0,7 1,8 0,8 4,6 1,6 23,4
Familj 11 9,6 4,4 1,9 0,3 0,9 0,9 0,8 2,8 21,6
Familj 12 11,5 2,0 0,5 0,3 0,0 0,0 1,4 8,9 24,6
Familj 13 5,1 6,2 0,9 0,5 1,5 0,9 0,7 1,2 17,0
Familj 14 4,5 4,5 0,5 0,5 1,5 0,7 1,5 7,0 20,7
Familj 15 3,2 5,5 0,7 0,9 0,7 2,7 3,4 1,5 18,6
Resultat garTiindn Kompost Plast alletM Glas (Ofärgat) Glas t(Fgaär Papperför- ngarnickpa Soppåse Totalvikt i kg
Summa (kg) 118,5 94,4 19,1 8,0 18,2 19,2 29,8 75,4 382,5
Andelsstorlek i % 31% 25% 5% 2% 5% 5% 8% 20%
Medelvärde (kg) 7,9 6,3 1,3 0,5 1,2 1,4 2,0 5,0 25,5
Familjen Genomsnitt
Genererade avfallsmängder per vecka
Tidningar Kompost Plast Metall Glas (ofärgat) Glas (färgat) Pappersför- packningar Soppåse Totalvikt i kg
Fraktioner
Medelvikter i kg 4,0 3,2 0,7 0,3 0,6 0,7 1,0 2,5 13
Resultat av flödesanalysen
Eftersom avfallshanteringen skiljer sig från kommun till kommun saknas rikstäckande statistik över viktmängder för de olika avfallsfraktioner (tidningar, kartong, plast etc.) som ett hushåll genererar. Däremot vet vi mängden avfall (mätt i kg) per invånare, vilken enligt Avfallsve- rige 2009 var 480 kg avfall per invånare.
Bristen på tillgång av användbar data medförde att uppgifterna från Hållbara familjer fick utgöra grunden till flödesanalysen. Alternativet att utföra en egen under- sökning valdes bort då tidsåtgången skulle bli för om- fattande. Att försöka härleda absoluta sanningar ur upp- gifterna hade varit vetenskapligt olämpligt då tänkbara felkällor att ta hänsyn till hade gjort resultatet oanvänd- bart. Istället beslutades att använda data från Hållbara
familjers sopvägning (se fig.26) och omvandla dessa till medelvärden. Dessa medelvärden presenterades därefter i formen av en fiktiv familjesammansättning (familjen Genomsnitt) och vilka avfallsmängder denne genererade per vecka.
Familjen Genomsnitt består av mamma och pappa, båda två 40 år gamla. Tillsammans har de även ett barn på 10 år. Enligt den beräknade datan genererar familjen Genomsnitt 13 kg avfall/vecka. Störst mängd (sett till vikt) står tidningarna (4 kg) för, därefter det kompos- terbara avfallet (3,2kg), brännbara hushållsopor (2,5kg), pappersförpackningar (1 kg), plast (0,7 kg), färgat glas (0,7), ofärgat glas (0,6) och sist metal (0,3 kg).
29
• Varje svensk genererar 463 kg avfall per år i Sverige.
• Hushållen står endast för 4,5 % av Sveriges samlade avfallsmängder. Vilket betyder att även i det bästa scenariot där allt avfall från hushållen källsorteras och återvinns återstår är det bara 1/20-del av hela landets avfallsmängd och toppen på ett isberg. För att verkligen åstadkomma en långsiktig skillnad krävs det reformer på regeringsnivå.
• Under flödesanalysen föddes insikten att en källsorteringsprodukt som löser
alla problem och passar alla sorters avfall blir extremt komplex och i det närmaste en omöjlighet att genomföra.
Därför togs beslutet att konceptet som presenteras ska lösa delar av hushållets avfallshantering och fungera som en påbyggnadsprodukt och ett komplement till den befintliga avfallshanteringen.
• Det färdiga konceptet ska främst vara tänkt för förvaring av hushållets torravfall dvs.
tidningar, kartong, plast, metall och glas.
Det har inte som främsta mål att förbättra hanteringen av vanliga hushållssopor eller komposterbart avfall.
Lärdomar och slutsatser
t.v Fig. 27
Tabell över familjen Genomsnitts avfallsmängder n.t.v Fig. 28
Cirkeldiagram över förhållandet mellan de olika avfallsfraktionerna.
n.t.h Fig. 29
Siluett av den fiktiva familjen Genomsnitt.
För att skapa förståelse och kunna relatera till Familjen Genomsnitts avfallsmängder (se Flödesanalys av hus- hållsavfallet) fotograferades de olika avfallsfraktionerna bredvid en modell.
Vid fotograferingstillfället saknades de rätta mäng- derna av kompost- och brännbart hushållsavfall, samt färgat glas (vilket komplimenterades med ofärgat glas).
Familjen Genomsnitt (två vuxna och ett barn) produce- rar totalt 13 kg avfall per vecka. Bilden på den totala av- fallsmängden innehåller dock bara 9,6 kg vilket innebär
Foton på avfallsmängderna
att bilden endast illustrerar 74% av den verkliga avfalls- mängden. Av dessa 13 kg är 2,5 kg brännbara hushållsso- por och 3,2 kg kompost. Medan de fotograferade mäng- derna endast uppgick till 0,5 kg brännbara hushållssopor (fem gånger mindre) och 1,8 kg kompost (hälften av den korrekta vikten). Därför är de två bilderna, samt sam- lingsbilden av allt avfall missvisande. Dock har det ringa betydelse eftersom att i samband med flödesanalysen togs beslutet att det färdiga konceptet skulle avgränsas mot det brännbara- och komposterbara avfallet och is- tället vara anpassat för hushållets torravfall (tidningar, kartong, plast, glas och metall).
Fig. 31 Pappersförpackningar 1 kg
Fig. 34 Metall 0,3 kg Fig. 32 Glas (färgat och ofärgat) 1,3 kg Fig. 33 Soppåse (Hushållsavfall) 0,5 kg
Fig. 35 Kompost 1,8 kg Fig. 36 Tidningar 4,0 kg Fig. 37 Plast 0,7 kg
t.v Fig. 30 Den totala avfallsmängden vid fototillfället var 9,6 kg. Om rätt mängder av brännbart- och komposterbart avfall.
Funnits skulle bilden sammanlagt visat 13 kg avfall.
Tankarna bakom momentet
För att förstå hur stor plats Familjen Genomsnitts (se.
föregående kapitel) avfallsmängder krävde översattes dessa vikter till volymenheten liter, genom att konstrue- ra varsin papplåda för varje enskild avfallsfraktion (för- utom glas och metall som slogs samman). Målet var att minimera lådornas storlek utan komprimering av inne- hållet, då det var nödvändigt att få volymer som skulle klara mindre avvikelser av avfallsmängderna. Med största sannolikhet genererar nämligen varje familj lite mer, eller mindre avfall beroende på livsstil än familjen Genomsnitt.
Denna simulation syftade till att undersöka hur stor källsorteringen behövde vara för att rymma en veckas avfallsmängd, men även avfallsfraktionernas förhål- lande till varandra (ex: vilken fraktion som kräver mest respektive minst utrymme). Papplådorna användes även effektivt för att testa hur tänkbara placeringar och kon- struktionsmöjligheter (se bilder nedan) och underlättade diskussioner med handledaren.
Resultat
Resultatet visade Familjen Genomsnitts avfallsmängder kräver följande volymer:
Fraktioner Vikter (kg) Volym (l) Tidningar 4 > 18,3 Plast 0,7 > 38,5 Glas och Metall 1,3+0,3 > 10,5 Pappersförpackningar 1 > 31,5 Sammanlagt kräver de 98,8 l i förvaringsvolym.
Avfallsvikter omvandlas till volymer
n.t.v Fig. 38 Foto över de simulerade volymerna.
n.t.h Fig. 39 Aktivt användande av volymerna.
33 Diskussion
I Råd&Röns test av källsorteringsprodukter från 2003 (se. bilaga 1) varierade förvaringsvolymen mellan 16-36 l. Om man antar att viktmängderna från flödesanalysen är representativa för Sveriges hela befolkning betyder det att dagens existerande produkter är kraftigt underdi- mensionerande för den faktiska mängden avfall hushål- len genererar. I bästa fall är den ca 2,5 gånger för liten (98,8/36l).
Skillnader i materialegenskaper mellan avfallsfrak- tionerna framkom också tydligt. Plast som var den tredje minsta fraktionen med sina 0,7 kg krävde en förvarings- volym på 38,5 l, medan tidningar (som var den tyngsta med sina 4 kg) behövde ca hälften, 18,3 l. Anledningen till detta är att tidningarna blir självkomprimerade av sin egentyngd, medan plastförpackningarna håller mycket luft samt är så lätta att ingen självkomprimering uppstår.
Även pappersförpackningarna lider av samma karak- tärsproblem som plasten, glaset är tungt men håller mycket luft och metallförpackningarnas (t ex konserv- burkar) hållfasthet är så stor att ingen självkomprime- ring kan uppstå.
• Många av dagens källsorteringsprodukter är underdimensionerade. För att rymma tidningar, plast, pappersförpackningar, glas och metall behövs uppskattningsvis en volym på nästan 100 l.
• De skiftande materialegenskaperna – T ex plast som var den tredje minsta fraktionen krävde överlägset mest volym pga luften plastförpackningarna håller samt dess lätta vikt som förhindrar självkomprimering.
Lärdomar och slutsatser
• De olika materialegenskaper försvårar arbetet med att designa en lösning som passar alla material. Den mest långsiktiga lösningen vore en källsortering med en kvarnfunktion, som strimlar alla fraktionerna till granulat, vilket skulle förbättra utnyttjandet av förvaringsvolymen. Källsorteringen skulle inte behöva tömmas lika ofta heller.
Fig. 40 Statistik 1 gällande byggnadsår (före 1921-1990 togs från SCBs: Bostadslägenheter (FoB75-90) i riket efter hustyp, ägarkategori, byggnadsperiod och upplåtelseform/utnyttjande 1975-1990
Fig. 41 Statistik 2 gällande byggnadsår (före 1991-2009 togs från SCBs tabell: Färdigställda lägenheter i nybyggda hus i riket efter hustyp, upplåtelseform och ägarkategori. År 1991- 2009
Undersökning: Bostadsbestånd fördelat på byggnadsår
Inledning
Baserat på resultatet från enkätundersökningen togs beslutet att slutkonceptet skulle placeras och använ- das i köket. Kökets betydelse har förändrats i takt med samhällets utveckling och efter rådande tidsanda, vilket medfört att kök uppförda under olika tidsperioder haft olika goda förutsättningar för källsortering. Det ansågs därför relevant att undersöka kökshistorian (s.36) och vilka flerbostadshus det finns flest av i dagens Sverige?
Hur planerades köken för den tidsperioden? Bör slutpro- dukten anpassas efter specifika byggnadsår och finns det specifika arkitekturiska faktorer att ta hänsyn till?
För att undersöka bostadsbeståndet användes statistik från SCB.
Statistiken
Tyvärr fanns statistik över bostäders och byggnaders byggnadsår (fram till 1991) endast som betaltjänst hos SCB. För att kringgå det problemet sammanfördes upp- gifter från två olika källor som kompletterade varandra.
De första uppgifterna plockades ur SCBs databas (se fig.40) och visade hur många bostäder med olika bygg- nadsår som fanns vid det aktuella mättillfället, år 1990.
De andra uppgifterna fick hämtas ur tabellen: ”Färdig- ställda lägenheter i nybyggda hus i riket efter hustyp, upplåtelseform och ägarkategori. År 1991-2009” (se fig.41), vilket visade att det fanns si och så många bo- städer med byggnadsår 1991, eller nyare vid mättillfället 2009.
All insamlad data sammanställdes därefter i diagram- form med dataprogrammet, Microsoft Excel. Dessvärre var uppgifterna från 1990 sammanställda i 10-årsperio- der, medan statistiken från 2009 presenterades år för år.
Lösningen blev att omgruppera den senare statistikens siffror i 5-årsperioder som en slags kompromiss. Att statistiken är togs från två olika källor, som dessutom presenterade sina uppgifter på olika sätt försvårade ar- betet och minskade trovärdigheten. Men meningen med arbetsmoment var inte att finna en absolut sanning, utan en fingervisning och en ungefärlig bild besvarade frågan
”Hur fördelningen av svenska bostäder baserat på bygg- nadsår ser ut år 2009”
