Undersökningen gav intressanta kunskaper om det svenska bostadsbeståndet, men var av liten nytta för detta arbete. Ingenstans i resultatet fanns det incita-ment till att lösningen borde anpassas efter kök
bygg-da under en viss tidsperiod, vilket antagits innan un-dersökningen påbörjats. Istället visade det sig att den rätta vägen att gå var att designa en påbyggnadslös-ning som fungerade i alla typer av kök.
37
Fig. 45 Den österrikiska arkitekten Margarete Schütte-Lihotz-ky ritade det kompakta Frakfurterköket 1926 för småbostäder. Fig. 44 Svenskt kök från 1930-talet.
1900-1930
I början av 1900-talet tog boendedebatten tog fart. Nya tankar hade fötts genom författarinnan Ellen Key som 1890 propagerat för ett enklare och mindre krävande boende. Hennes åsikter var att de tunga gardinarrang-emangen skulle bort och de mörka möblerna ersättas med ljusa vita. Därtill ansåg hon att saker utan varken praktiskt eller estetiskt värde saknade plats i hemmet.
I samband med boendedebatten påbörjades 1910 ett omfattande bostadsbyggande under en tioårsperiod för att råda bot på bostadsbristen. 1923 grundade arkitekten Sven Wallander HSB (Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening) som uppförde flera bostadsområden med smalhus; där varje lägenhet utrustades med gasspis, toalett och rinnande vatten.
Under Liljevalchs hemutställning 1917 visade arki-tekterna Uno Åhren och Gunnar Asplund upp sina två-rumslägenheter med luftiga kök som de inrett med vita möbler och ljusa tapeter. Köken rymde både arbetsbänk, pinnsoffa och skåp och fick stor uppmärksamhet. Men många kvinnliga besökare undrade varför köken var så opraktiskt planerade? Varför hade de ritats av män som var inte var insatta i det dagliga köksarbetet?
Från 1920 till 1930 introducerades elektriciteten och elspisen (som funnits ett tag i stadshusen) även hos går-darna på landsbygden.
1930-1940
Under 1930-talet kom ännu en våg av bostadsbyggan-det, funktionalismen slog igenom och i Europa hyllades den österrikiska arkitekten Margarete Schütte-Lihotzky för det kompakta Frakfurterköket hon ritat 1926 för små bostäder.
Filosofin bakom funktionalismen var önskan om en ny socialt, kulturellt och ekonomiskt bättre människa.
Återigen rationaliserades köket bort och ersattes med ett sekundärkök, som dög till att öppna konserver men inte mycket mer. Kvinnorna som fått rösträtt 1919 skulle nu ut i arbetslivet. Hur skulle de kunna arbeta heltid och stå i köket? resonerade man.
Under denna tid debatterades smaken (vackert och fult) samt hemmets funktioner flitigt. Funktionalismen förespråkade att var syssla hade sin plats. Till exempel skulle handarbetssysslorna som tidigare utförts i köket flyttas till vardagsrummet. Köket var en farlig plats och därför direkt olämplig för både lek och som sovplats ansåg man. Drömmarna om att tabletter och konserver skulle ersätta den traditionella matlagningen skapade trånga, mörka kök med dåliga vädringsmöjligheter – en plats där ingen stannade längre än nödvändigt.
Genom funktionalismens rationalitet blev dock de ny-byggda bostäderna generellt ljusare med stora fönster, balkong och terrass.
Fig. 46 Hemmens forskningsinstitut bildades 1944 och utförde funktions- och utrymmesstudier i full skala, vilka sedan låg till grund för den första svenska köksstandarden 1950 .
Fig. 47 Ett svenskt standardkök från sena 1950-talet.
1940-1950
Byggutvecklingen kom av sig med andra världskriget. Man månade om det man hade; som familjen och det egna livet. Måttfullhet genomsyrade allt från färger till mönster och inredningar. Hemmet skulle vara småblom-migt, pastellfärgat och ombonat 1940.
Både köket och boendet var dock fortfarande trångt och inrett med tunga möbler och onödiga statusprylar. Boendet måste förbättras ansåg man.
1940 blev mätandets decennium. Lena Larsson (mö-belarkitekt) genomförde en boendestudie med 200 hem och insåg att trots 1930-taletst prat om vardagsrum och funktionalismens motto: ”var syssla på sin plats” fort-satte hushållen tränga ihop möblemanget i köket och ut-föra allt hushållsarbete där. Lösningen, hävde man var enkla och smarta kombinationsmöbler. Lena Larsson ritade hopfällbara sängar, sängar som med stora kuddar fungerade som soffor på dagtid och halvhöga soffbord som kunde utnyttjas som tillfälliga matbord.
Med allt fler kvinnor i arbete blev det viktigt att mins-ka deras arbetsbelastning i hemmet. 1945 grundades därför Hemmets forskningsinstitut med uppgiften att vetenskapligt kartlägga kvinnans hemarbete. Man un-dersökte allt från hur hon rörde sig i köket till slaskens förhållande till spisen. All insamlad information sam-manställdes i grundmallen för boendeplanering kallad svensk standard.
1950-1960
Andra världskriget var nu över och positiviteten stor. Ekonomin förbättrades och uppbyggnaden av välfärds-samhället påbörjades med gratis skola, sjukvård etc. Plötsligt fanns det massor med pengar som folket kunde konsumera för. Och folket skrek efter designade produk-ter i hemmet och speciellt köksprodukproduk-ter. Porslinstill-verkarna Rörstrand och Gustavsbergs popularitet sköt snabbt i höjden.
Teknikmässigt hände inte särskilt mycket under 50-ta-let. Teven introducerades och det svenska folket började äta middag och dricka kaffe i tv-soffan. Samtidigt kom de rostfria besticken och den värmetåliga laminatskivan Perstorp som användes i dekorativt syfte i köket.
På uppdrag från tidningen Hem i Sverige inredde Lena Larsson utställningshuset Skal & Kärna genom att ersätta vardagsrummet med ett allrum med en lucka mot köket. Inredningen bestod av lätta fåtöljer, öppna hyl-lor för förvaring, en prathörna med skummadrasser och ett klätterträd i mitten av rummet. En del hyllade Skal & Kärna som den nya boendeformen för barnfamiljen medan andra avskydde det.
Samma Lena Larsson uppmanade svenska folket att göra sig kvitt finporslinet och istället handla billiga pro-dukter (helst engångspropro-dukter) som kunde slängas när de var förbrukade. Hennes tanke var att spendera sin tid på barnens uppväxt och det sociala umgänget istället för att värna om onödiga prylar.
39
Fig. 49 Bild på ett 70-talskök från tidningen Allers, nummer 11, 1974.
Fig. 48 Kök från 1960-talet.
1960-1970
Under 60-talet var det plast och glada färger som gällde. Det som gick färgades och mönstrades. Plastens förbätt-rade kvalité gjorde det möjligt att ersätta allt finporslin med plastprodukter istället. Diskproblemet var redan löst i och med visionen om engångssamhället där varje måltid åts på tallrikar av papper eller plast som sedan slängdes.
Den rådande bostadsbristen ledde till att regeringen beslutade att 1 miljon nya lägenheter skulle byggas un-der en tioårsperiod (1965-1975). Ett så komplext och omfattande byggprojekt krävde noggrann planering och ett rationellt tillvägagångssätt. Utifrån den svenska standarden som Hemmets forskningsinstitut tagit fram under 40-talet utvecklades måttsystemet 1 M = 1 De-cimeter, vilket underlättade arbetet för kökstillverkarna som nu kunde prefabricera köken. Skåpstommarna till köket som tidigare tillverkats av massivt trä byttes ut mot varianter i spånplatta.
Kökens väggar tapetserades med en tvättbar plast-tapet och med golvmattor i plast eller linoleum kunde golvet vara smutsigt utan att det syntes.
1970-1980
70-talet var barnvänlighetens och frigjordhetens de-cennium. Det kollektiva storköket som var 1930-talets sekundärköks raka motsats slog igenom. Om köket inte var tillräckligt stort slog man ut väggen till ett av de an-gränsande rummen istället.
Att äta, umgås och prata länge var ledorden under 70-talet. Storköket rymde alla hemmets sysslor och hade plats nog för allt ifrån storbak, middagsbjudningar, färg-ning av kläder, snickeriarbete samt lekande barn och so-vande barn. Därtill gjorde man sig kvitt finporslinet och förenklade arbetet med matlagningen. Det svenska fol-ket hade tagit Lena Larssons idéer till sig och förvandlat köket till ett allrum.
Mönstringen av produkter fortsatte i större utsträck-ning. Påslakan, kaffekannor, spisplattornas skydd – ja, allt mönstrades. Ett annat fenomen som kännetecknade 70-talet var att gör-det-själv-andan. Möbler, kuddar, du-kar etc. – helst skulle allt vara egentillverkat. Färgerna som gällde under denna epok var mörka nyanser av brunt, grönt, rött och orange. Möblerna var som använ-des var rustrika och tunga.
I 70-talshemmen hade golven ofta plastmattor med sydländska kakelmönster i brunt eller grönt.. En del valde att använda furupanel från golv till tak i sitt kök, vilket fick köket att likna en bastu.
IKEA introducerade sitt första svenska standardkök (numera känt som myresjököket) och i slutet av 70-ta-let släpptes system 210 anpassat efter kontinentalhöjden 210 centimeter. System 210 blev senare den nya svenska standarden.
Fig. 50 IKEA-kök från sent 80-tal. Foto: IKEA
1980-1990
I början på 80-talet hade svenska folket hade fått nog av 70-talets gör-det-själv-filosofi, barnvänlighet och stökiga hem. I och med IT- och mediebranschens upp-byggnad förbättrades ekonomin kraftigt, vilket gjorde att människor återigen törstade efter design och helst ita-liensk sådan. Exklusiva möbler och porslin i små serier skulle det vara. Designade hus och lyx blev återigen inne. Plötsligt ville alla bo stort, helst med flera rum och terrasser som i en herrgård i Provence.
Den nya tekniken förbättrade kommunikationsmöj-ligheterna världen över och plötsligt uppfattades världen som lite mindre.
Kökstillverkarna fyllde sina kataloger med kök in-redda med blanka stengolv, orientaliska mattor, läder-fåtöljer, antikviteter och kristallkronor. Det barnvänliga köket var ett minne blott.
Färgvalet under 80-talet föll på den gråbeiga färgen Camé som passade bra till de antikinspirerade köksin-redningarna. Storhetstiden för 70-talets färger (orange, avokadogrönt, vinrött och brunt) var nu över.
Under 80-talet väcktes matintresset i landet. Snart fanns det flertalet stjärnkockar och lyxrestauranger. Bokhandlarnas hyllor fylldes med kok- och receptböck-er. Böckernas popularitet lämnade tyvärr inga avtryck i hemmet där spisen ofta stod oanvänd. Istället drömde många sig bort bland recepten medan man mikrade sin enportionsrätt från findus.
Ekonomin försämrades igen och byggandet av bostä-der avtog. Istället valde invånarna att renovera och för-bättra det kök man redan hade. Nya vitvaror, däribland större kyl och frys köptes och gömdes bakom likadana skåpluckor som de andra köksskåpen hade. Man försökte även finna plats åt alla de nya elapparater som tagit över köket och med sina sladdar skapade riktiga ormbon.
80-talet präglades av en övertro på den nya tekniken. På 30-talet hade drömmen varit att ersätta maten med konser-ver och tabletter, medan man nu femtio år senare hade vi-sioner om att styra matlagningen från tv-soffan via en dator som kontrollerade kökets alla hushållsmaskiner.
1990-2000
Under 90-talet uppdagades omfattningen av världens alla miljöproblem. Man insåg vilka konsekvenser över-gödning, nedskräpning, användandet av olja, globala transporter hade på moder jord. Hela samhället blev plötsligt väldigt miljömedvetet. Småskaligt boende, eko-logiska produkter och återbruk fick hög prioritet. Det byggdes t.o.m. helt ekologiska byar. I hemmen ersattes plastgolven med gedigna trägolv och kökstillverkarna började producera skåp (eller åtminstone skåpluckor) av massivt trä. 90-talet innebar även ett uppsving för kakel, mosaik, tegel och natursten.
Ikea ersatte 1990 sitt gamla kök (standard 210) med serien de döpte till faktum, vilket bestod av mer fristå-ende enheter som sammankopplades på olika sätt.
Det traditionella hantverket uppmärksammades och människor började sopsortera och odla eget.
Möbelföretaget Norrgavel var en av pionjärerna att tillverka möbler av enbart naturmaterial och hos färg-handlarna fanns det nya skonsamma och vattenbaserade väggfärger att tillgå.
Samtidigt som 90-talet präglades av miljömedveten-het var det teknologins decennium. Människor skaffade egen dator med internetuppkoppling och mobiltelefonen blev allt vanligare. Vitvarutillverkaren Electrolux utrus-tade t.o.m. sitt modernaste kylskåp med en dataskärm som visade vad kylskåpet innehöll och vad man behövde handla mer av.
I slutet på 90-talet återkom det enorma köket som egentligen var ett öppet vardagsrum med köket i ena hörnet. Precis som det såg ut i småtorpen 100 år tidi-gare. I samband introducerades köksön som snabbt blev ett måste Öppna planlösningar och generösa boendeytor var det nya sättet man visade sin status på. Köket på-minde dock mer om 80-talets yuppiekök anpassat cock-tailpartyn än 70-talets barnvänliga storkök.
41
Fig. 51 Foto på ett svenskt kök från 2011.
2000-2010
Det internationella köket har varit en viktig inspirations-källa till dagens kök, som övergivit standardiserings-kommissionens mått och normer. Till exempel saknar många av dagens kök överskåp.
Däremot innehåller det ofta detaljer i rostfritt alumi-nium och påminner starkt om restaurangköket. Såväl vitvaror, som hela skåpsektioner och skåpfronter finns nu att köpa i rostfritt aluminium. Den praktiska rostfria diskbänken har ersatt arbetsbänkarna av trä som kom under 80-talet. Kanske symboliserar viljan att härma restaurangkökets utseende en dröm om att kunna tillaga lika goda måltider i hemmet som restaurangen serverar. Dagens kök ska stå på egna ben enligt kökstillverkar-na, som hävdar att köket blir mer lättstädat upphöjt med 15 cm höga ben. Men vill man egentligen krypa runt på golvet och peta fram matrester som åkt in under köks-skåpen? Kanske var det mer praktiskt med de tidigare sparksocklarna, som kunde göras om till utdragbara lå-dor. Likaså är många av dagens köksmöbler flexibla och har egna rullbara hjul. Men förbättrar det köksarbetet att kunna flytta runt allt?
Lärdomar och slutsatser
Likt renhållningen har det svenska kökets ut-veckling gått hand i hand med tekniska och ve-tenskapliga upptäckter.
Vi gick från att använda en öppen eldstad till att stänga in elden i en järnspis och lite senare ersatte vi elden med gas (gasspis) innan vi med hjälp av elektriciteten utvecklade föregångaren till dagens elspis. Detta är bara ett av många ex-empel på revolutionerande upptäckter som påver-kat vår syn på kökets utformning och funktion.
Under 1900-talet har trender kommit och gått (som i cykler). Vissa var väldigt kortsiktiga och byggde på naiva framtidsdrömmar, som på 30-ta-let då människor fantiserade om att ersätta mat med piller och konservburkar, eller 80-talets vi-sioner om att matlagningen skulle skötas av ma-skiner styrda med fjärrkontroll från tv-soffan.
Gissningsvis lär det dröja många år tills ny tek-nik tvingar oss att omvärdera vårt sätt att tillaga mat och använda köket. Förhoppningsvis medför det att köket som rum fortsättningsvis utvecklas i ett långsammare tempo och en mer långsiktigt hållbar riktning (Bättre anpassat för sopsortering och avfallshantering kanske).
Sett i backspegeln förde denna information inte arbetet framåt i den utsträckning man hop-pats på. Informationen var intressant som kuriosa och gav en bra bakgrundsbild till varför dagens kök ser ut som det gör, men gjorde det inte enkla-re att fatta beslut i utvecklingen av slutkonceptet.
Placeringsalternativ
Två telefonintervjuer med säljare från kökstillverkarna Vedum och Myresjö genomfördes. Företagen anlitas ofta av arkitekter (som i sin tur anlitas av ett byggföre-tag) för att rita och planera kök.
Båda parter svarade att de ritar, och säljer flest kök utrustade med köksskåp för två diskhoar (800mm) Där-efter kommer 600s-skåp (för en diskho) och sist 1000s-skåp.
Volymen på de mest relevanta skåpstorlekarna (600 och 800) jämfördes med siffrorna över avfallsvolymen genomsnittsfamiljen producerade i veckan för att under-söka om diskbänksskåpet är det bästa
placeringsalterna-tivet för hemmets källsortering. Fig. 52 Faktum, diskbänksskåp från Ikea.
Foto: IKEA
Köksskåp, 800
Är den mest förekommande skåp-storleken. Med plats för två disk-hoar och rymligare förvaring un-dertill underlättar den köksarbetet. Bredd: 80 cm
Djup: 60 cm Höjd: 70 cm Volym: 336 L
Köksskåp, 600
Denna skåpvariant representerar det lilla hushållet arbetet fokuse-rats mot eftersom den ofta används i mindre kök där ett större 800s skåp inte ryms.
Bredd: 60 cm Djup: 60 cm Höjd: 70 cm Volym: 252 L
43
Fig. 53 Anledningen till att flytta källsorteringen ut från diskbänksskåpet: Bilden visar mängden avfall (kartong, tidningar, plast, glas och metall) genomsnittsfamiljen genererar på en vecka.