Resultatet visar på hur pedagogerna arbetar på varierande sätt för att stärka gruppens olika individer på bästa sätt. Det lyfter även hur pedagogerna arbetar för att främja likabehandling och hur personalen förankrar
likabe-34
handlingsplanen och dess likabehandlingsarbete hos samtliga i verksamheten så som personal, barn och vårdnadshavare.
5.4.1 Förankring av likabehandlingsarbetet i verksamheten Majoriteten av pedagogerna beskriver utifrån resultatet hur arbetet med likabehandlingsplanen många gånger fungerar bättre i praktiken än vad dokumentet visar.
”Vi är nog bättre än vad pappret ser ut, tycker jag.. för att, vi skulle kunna säga jätte mycket saker som vi gör men det finns inte med i likabehandlings-planen” (intervjuperson 1).
Resultatet av det insamlade datamaterialet tydliggör även för hur majoriteten av pedagogerna inte använder sig av likabehandlingsplanen som dokument aktivt i arbetet utan de beskriver det som att när arbetet kring likabehandling och dess likabehandlingsplan flyter på och fungerar så finns inte behovet av planen på samma sätt som om det skulle uppstå eventuella situationer. De menar att det inte är ett dokument som de till exempel håller fysiskt i handen, utan att pedagogerna mer använder det som ett stöd att gå tillbaka och titta på när eller om det krävs, vilket de även uttrycker som ett förbättringsområde.
”Ja, händer det nått och så då är man ju, liksom kanske man kollar i den...
fasten.. är lite dålig på.. att gå tillbaka hehe. Men är det lugnt så hära så tän-ker man inte så mycket på det utan då liksom jobbar man ju på så dära så jag är inte så dära jätte duktig på att liksom gå tillbaka..” (intervjuperson 3) Resultatet lyfter även utifrån pedagogernas beskrivningar hur de skulle kunna bli bättre på hur de förankrar likabehandlingsplanen hos de olika förskolornas barn och vårdnadshavare då majoriteten av intervjupersonerna beskriver hur föräldrarna och barnen till större del förankras både i arbetet och i planen genom att den finns tillgänglig i hallen och genom ständiga diskussioner kring hur man är mot varandra. De menar även att barnen och dess vårdnads-havare utöver detta mer inkluderas i arbetet om eller när det eventuellt uppstår specifika situationer i praktiken.
”Och då, föresten ja då, då, vi tog vi ju hjälp av föräldrarana också då och gjorde en.. i det här arbetet som var i höstas när vi behövde extra hjälp med hur man är mot varandra och det gav ju resultat…” (intervjuperson 4)
Resultatet visar även på hur en minoritet av pedagogerna förankrar likabe-handlingsplanen hos vårdnadshavare och barnen på ett aktivt sätt genom att ständigt föra diskussioner med samtliga, och att de delar ut likabehandlings-planen fysiskt i hallen i och med inskolning, efter att den reviderats eller ändrats och om barngruppen förändras. Detta genom att de är osäkra på om
35
alla vårdnadshavare läser den om den endast finns tillgänglig på internet eller hänger i hallen. De lyfter planen och likabehandlingsarbetet som en muntlig punkt på föräldramöten och de kompletterar med diskussioner i samband med utdelningen av de skriftliga dokumenten på så vis att de förklarar vad arbetet innebär för att främja förståelsen hos vårdnadshavare. De beskriver även hur de informerar vårdnadshavarna om att de vid exempelvis stängningsdagar går igenom likabehandlingsplanen, så att även vårdnadshavarna inkluderas i vad verksamheten och dess arbete handlar om och bygger på. De beskriver även hur de diskuterar och informerar vårdnadshavarna om även de skulle känna sig kränkta vad det finns för riktlinjer för dem att ta vid om detta skulle ske, då de menar att även de som pedagoger är fullt medvetna om att ingen är felfri. De lyfter även hur de har infört barn-råd för att lyfta alla barns röster och därmed ge dem utrymme till att vara med och påverka sin vardag, och arbeta med att skapa en förståels hos barnen, hur även de kan göra skillnad i den vardagliga praktiken.
”Sen så har vi ju utvärderingar, det säger vi ju också till föräldrarna om vi ska ha den delen.. att i morgon har vi stängningsdag och då ska vi jobba med det här och det här så att dom förstår att det liksom är, det är inget som liksom bara ligger där som en hyllvärmare utan att det ska vara till deras hjälp när det behövs liksom. Och sen i praktiken så är det ju då olika, barn råd…”(intervjuperson 6).
5.4.2 Miljö och material
Resultatet lyfter fram hur pedagogerna i sitt arbete planerar verksamheten utifrån det individuella barnet och inte utifrån barnen i helgrupp, utan att de planerar undervisningen, verksamheten, miljön och dess aktiviteter utifrån varje barns behov och utifrån vad de behöver för stunden. De lyfter även hur de arbetar med att erbjuda barnen variation av kompisar och olika lekar samt att de finns med som närvarande pedagoger i olika områden utifrån barnens lek för att skapa trygghet och stötta dem i dialogen och i det sociala samspe-let. Resultatet visar hur en pedagog utifrån sin arbetsform beskriver hur hen inte utgår ifrån en specifik tilldelad barngrupp utan att hen arbetar som verkstadspedagog vilket innebär att arbetet innefattar att jobba med olika barngrupper och där bytet av barngrupp sker rullande efter en veckas tid.
Därmed skapas utrymme för att kontinuerligt anpassa, forma och förändra miljön utifrån den tilldelade barngruppen samt att vara flexibel i sitt bemö-tande och känna in de olika barnens engagemang för det kreativa skapandet, vilket citatet nedanför tydliggör.
36
”Vi har ju inte liksom samma barngrupp, så det är ju att vi, gör om verksam-heten hela tiden, kan man säga för att vi ska bemöta olika barn[…]vi jobbar med samma barn en vecka och man säger så, sen byter vi barn, och då eeh, så det ändras ju hela tiden så, det är ju, det är ju mer att våra strategier är att vara väldigt flexibla i miljön, i vårt bemötande mot barnet…”(Intervjuperson 1).
Resultatet visar även på hur majoriteten av pedagogerna arbetar med olika material för att erbjuda barnen variation. De lyfter hur de till exempel arbetar med dockor med olika funktionsnedsättningar som hörselnedsättning eller blindhet. De beskriver även hur de ser över det material som finns på försko-lan såväl i innemiljö som i utemiljö så att utbudet av leksaker och material är brett och inte enbart erbjuder till exempel dockor eller bilar, även om de menar att både pojkar och flickor kan leka med både bilar och dockor. De menar även att de försöker utmana barnen i att välja olika färger på material än vad barnen brukar använda som till exempel vid val av papper eller garn.
De uttrycker även att de redan vid inskolningen försöker erbjuda barnen variation av material utifrån deras intresse istället för att utgå ifrån de vanliga stereotypa tankesätten, vilket nedanstående citat visar på.
”Eller.. ja men som på inskolningen, att man inte tänker att man går till dock-vrån med tjejerna och tar vilda djuren med pojkarna, utan man liksom kanske har försökt att läsa av lite innan så här och mer gå på intresse av vad föräldrarna har sagt kanske lite eller, i alla fall föreslår lite olika alternativ”
(intervjuperson 5).
5.4.3 Att diskutera och agera
Utifrån frågan hur de arbetar i arbetslaget för att stödja varandra i likabehand-lingsarbetet och motverka kränkande behandling, diskriminering och trakas-serier beskriver en pedagog hur de utgått från en metod från Skolverket i sitt likabehandlingsarbete. Där framkommer det att vuxnas närvaro är av stor betydelse för att minska och förhindra kränkande och diskriminerande handlingar. De har då utgått ifrån ett tankesätt där pedagogerna utgår ifrån att barnen gör sitt bästa och att det är pedagogerna som ska skapa de bästa förutsättningarna för att barnen lyckas.
”Det är dels att vi delar erfarenheter och att vi, för ibland är det ju inte tydligt att någon blir utsatt en gång och då, då behöver vi ju kanske se det med fler ögon, så, jag upplever att det här, när nån säger så.. att den drar sig undan, så kanske den har blivit utsatt, fast den, fast nån annan kanske har uppfattat det på ett annat sätt och då att vi hjälpts åt med varandras förförståelse, för vi ser inte samma saker, och vi.. tolkar dom olika” (Intervjuperson 2).
37
Som ovanstående citat lyfter så menar pedagogen att detta medför att varie-rande situationer och händelser i stunden på så sätt uppfattas av fler ögon genom de närvarande pedagogerna och kan stödja arbetet genom att efteråt lyfta händelsen ifrån olika synvinklar och perspektiv, då intervjupersonen menar att varje pedagog i arbetslaget har olika tolkningar och förståelser, vilket gör att pedagogerna senare genom diskussioner kan se på händelsen utifrån sina olikheter och komma fram till en gemensam förståelse. Resultatet belyser även hur samtliga pedagoger aktivt arbetar med dialoger och diskuss-ioner både med barnen och i det kollegiala arbetet. De beskriver vikten av att agera, att inte bara säga att vi arbetar si och så utan att agera och vara närva-rande i situationer när det händer för att kunna bryta och lyfta upp det som pågår i en direkt dialog med berörda parter, vilket nedanstående citat beskri-ver.
”Nej jag är tillbaka lite på det där med diskussioner. Jag tror lite grann på det här med att inte bara sinsemellan säga du, nu gjorde den det eller nu sa den det.. utan att faktiskt ta upp det. Du, nu hörde jag att ni viskade och så sa ni så och så.. och så ta upp, inte inför allihopa utan att ta undan och diskutera liksom” (intervjuperson 6).
Pedagogerna lyfter även vikten av att föra pågående diskussioner både avdelningsvis och i verksamheten i helhet, för att på så vis skapa en röd tråd där hela huset arbetar utifrån samma tänk. De lyfter även hur dialogen och diskussionerna kan bidra med ytterligare förståelse hos barnen och använder sig därmed av olika metoder som att rit-prata, dramatisera eller i form av olika teman i förskolan för att lyfta upp olika situationer som barnen kan känna igen sig i utan att peka ut specifika individer. Pedagogerna menar att detta är ett sätt för att skapa förståelse då barnen kan känna igen sig men även se på händelen med andra ögon och ifrån ett annat perspektiv som utomstå-ende. De menar att barnen även ser pedagogerna som förebilder och att hur pedagogerna pratar sinsemellan och vilken jargong de har smittar av sig och kan påverka för vilken jargong och språkbruk barnen senare får. En pedagog lyfter slutligen, i frågan om det finns några övriga synpunkter, vikten av att föra dialoger och diskussioner i praktiken och menar att det finns ett önske-mål om att det alltid i varierande förskolor och arbetslag finns en eller flera personer som brinner för ämnet likabehandling. Hen menar även att det är av stor vikt att förskolechefen är inne i praktiken och påminner och stödjer sina arbetare för att hela tiden få feedback på det arbete som genomförs. Hen menar även att det är viktigt att även pedagogerna uttrycker och tänker på att de kan göra fel då ingen människa är felfri, detta tydliggörs genom följande citat.
38
”ja nej men jag tänker att, när vi slutar prata om såna här saker, det är då det har gått riktigt illa. När man inte törs, eller inte orkar eller inte bryr sig” (in-tervjuperson 6).