Effekt av de andra förklaringsfaktorerna

För att kunna svara på den andra forskningsfrågan på ett adekvat sätt så krävs det att man analyserar och lyfter fram andra variabler som bidrar till den variationen om kvinnors politiska representation. Flera andra studier har visat att andelen kvinnor i parlamentet är högre i proportionellt valsystem än mixed och majoritetssystem.

4.2.1. Kontrollvariabeln utbildning

Tidigare forskning visar att utbildning är en av de faktorerna som främjar kvinnors sociala och ekonomiska status i samhället. Baten m.fl. (2017) hävdar att utbildning har en positiv effekt på kvinnors politiska representation. Utbildade kvinnor har meriter samt kompetens att konkurrera om platser i parlamentet.

Resultatet från tabell 3 visar att den variabeln inte har någon betydelse i denna uppsats, vilket inte stämmer överens med det resultatet som tidigare forskning har fått fram. Tabell 3

presenterar två länder som har olika procentuellt värde på utbildning. Resultatet från tabellen visar att variabeln inte ger någon effekt på kvinnors representation, vilket inte stämmer överens med det resonemang från tidigare forskning (Matland, 1998; Stromquist, 1990).

27 Tabell 3 presenterar länder exempelvis, Namibia som har lågutbildade kvinnor samt

Seychellerna som har högutbildade kvinnor. Resultatet på den beroende variabeln visar att två länder skiljer sig när det kommer till andel kvinnor i parlamentet. Utifrån tabell 3 kan vi se att kvinnors utbildning i de demokratiska länder i sin tur inte har någon stor effekt på kvinnors representation. Med andra ord, den förklaringsfaktorer om att utbildning är en av de

faktorerna som bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation verkar inte stämma i denna studie.

Tabell 3; Oberoende variabel, kontrollvariabeln religion och beroende variabel i Namibia och Seychellerna Namibia PR 18 % Protestantism Frivilliga

partikvotering och lagstadgad

kvotering (50%)

44 %

Seychellerna PR + FPTP 56 % Katolicism Har ej 24 %

Det visas tydligt i tabell 2 (ovan) och tabell 4 (nedan) att utbildning inte har någon effekt på kvinnors politiska representation. Till exempel, båda länderna; Sydafrika (17 %) och Ghana (23) har cirka samma procentuellt värde som anses att vara lägre jämfört med andra länder i tabell 1. Studien kunde inte påvisa resultat från tidigare forskning där förväntningen om att länder med högutbildade kvinnor ska ha en hög andel kvinnor i parlamentet.

28

4.2.2. Kontrollvariabeln religion

Tidigare forskning visar att religion har en stor betydelse på hur människor ser på kvinnor.

Wilde (2006) anser att religion är en av de faktorerna som påverkar kvinnors politiska

representation. Resultatet från tidigare forskning visar att kvinnors politiska representation är lägre i länder där den dominerande religionen stärker traditionella könsroller, än i länder som inte främjar denna syn (Wilde, 2006). Inglehart och Welzels kulturella karta visar att kristna länder som har protestantism ligger högre upp, än Afrikanska-muslimska länder. Den dominerande religionen stärker traditionella könsroller, till exempel kvinnors roll i hemmet och familjen kan detta leda till att kvinnor bli begränsad till att kandidera. Om de dessutom väljer att kandidera eller delta i val kan de ha svårt att locka tillräckligt stöd för att vinna.

Tabell 1 visar att alla länder är kristna, dock med olika inriktningar, dvs. protestantism,

anglicanism, katolicism. Tidigare forskning har påvisat att kvinnors politiska representation är högre i protestantiska länder än katolska länder. Resultatet från tidigare forskning visar att katolska kyrkan är mer förknippad med hierarkiska samt auktoritär kultur, vilket påverkar kvinnors representation (Norris m.fl. 2001). Wilde (2006) anser också att länder med religioner som främjar traditionella könsroller är andelen kvinnor i parlamentet lägre än länder med modernare syn på kvinnor. Forskarens resonemang stämmer överens med det resultatet som visas i Ingleharts karta. Resultatet från tabell 1 visar att protestantiska länder har högre andel kvinnor i nationella parlamentet än katolska och anglikanska länder. Vilket stämmer överens med resultatet från tidigare forskning. Resultatet från tabellen visar att protestantiska länder som till exempel, Namibia, Sydafrika och Kap Verde har högre andel kvinnor i parlamentet jämfört med Seychellerna och Ghana som inte är protestantiska länder.

Resultatet i denna studie stämmer överens med resultat som visas i tidigare forskning och Ingleharts karta. Resultatet i tidigare forskning överensstämmer med det resultatet som visas i tabellen, tidigare forskning visar att protestantiska länder som har en högre andel kvinnor inom nationella parlamentet. Det kan bero på att katolska länder i de flesta fall anses ha en mer konservativ syn på kvinnors roll i samhället, vilket påverkar kvinnors politiska

representation.

29

4.2.3. Kontrollvariabeln; Kvotering

Kärntanken bakom könskvoteringssystemet är att rekrytera kvinnor till politiska uppdrag och se till att kvinnor inte isoleras i det politiska livet (Chen, 2008). Dahlerup (2013) definierar kvotering som ”ett mått på lika möjligheter som tvingar tillsynsmyndigheter att rekrytera, nominera eller välja ut fler kvinnor till politiska uppdrag inom de flesta politiska system”

Tidigare forskning visar att länder med en hög andel kvinnor i parlamentet tillämpar någon slags form av könskvotering, vilket bidrar till en ökning av kvinnor i parlamentet (Chen, 2008). Det resultat från tidigare forskning visar en positiv effekt av könskvotering vilket stämmer överens med resultatet tabell 1 visar. Det resultat som visas i tabell 1 visar att länder som inte tillämpar kvotering har lägre kvinnor i parlamentet till exempel, Seychellerna och Ghana. Det resultatet i tidigare forskning som visar att länder som inte har eller tillämpa kvotering har en lägre andel kvinnor i parlamentet uppkommer också i denna studie.

Resultatet i tabellen visar att länder som till exempel, Seychellerna och Ghana har en låg kvinnors politiska representation än länder som tillämpa frivilliga partikvotering och lagstadgad partikvotering.

Chens (2008) anser att frivilliga partikvoter har en stark effekt för kvinnors politiska

representation, eftersom politiska partier frivilligt antar frivilliga partikvoter, då är det mindre troligt att kvotering blir en symbolpolitik. Resultatet från tidigare forskning visar att andelen kvinnor i parlamentet i länder med frivilliga partikvotering är högre än i länder utan frivilliga partikvotering. En annan tidigare forskning visar att lagstadgad partikvotering har mest effekt inom många länder vilket inte stämmer i denna studie. Resultat från tabellen visar att länder som kombinerar frivilliga partikvotering och lagstadgad partikvotering har högre andel kvinnor i parlament än länder som bara tillämpar en form av kvotering exempelvis, Sydafrika och Namibia. Det resonemanget från tidigare forskning stämmer inte överens med det

resultatet som tabell 1 visar.

Baserat på den analys som genomförts här, kan man argumentera om att könskvotering är en metod som tillämpas för att öka kvinnors representation, men en kombination av kvotering ger mer effekt än användning av en form av kvotering. Studiens tabeller visar att alla länder som tillämpar eller kombinerar frivilliga partikvotering och lagstadgad kvotering, till exempel Sydafrika, Namibia har en högre andel kvinnor i nationella parlamentet än länder som bara tillämpa en form av kvotering. Resultatet från tabell 1,3,4 stämmer överens med det resultatet som visas i tidigare forskning.

30 Tabell 4; Oberoende variabel, kontrollvariablerna och beroende variabel i Sydafrika och Ghana

Sydafrika PR 17 % Protestantism Frivilliga

partikvotering och lagstadgad kvotering (50%)

47 %

Ghana FPTP 23% Pentekostalism Har ej 13 %

Resultatet som visas både inom tidigare forskning samt denna studie visar att en kombination av frivilliga partikvoter och lagstadgade kvoter bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation i ett land. Resultatet visar också att den form av valsystem i ett land verkar spela en stor roll, tabell 1 visar att länder med en hög andel kvinnor i parlamentet använder proportionellt valsystem och en kombination av kvotering. I tabell 1 kan vi se att Sydafrika och Namibia är de två länder som kombinerar frivilliga partikvoter samt lagstadgade kvoter.

Resultatet visar att en kombination av dessa två kvotering verka ge en stor effekt på kvinnors representation. Den här metoden skulle kunna vara en rekommendation till länder som till exempel vill öka andel kvinnor i parlamentet.

31