Operationalisering av det teoretiska ramverket

Esaiasson m.fl. (2017) karakteriserar operationalisering som en process att klassificera teoretiska definitioner i en eller flera operationella indikatorer, vilket är väsentligt för att genomföra undersökningar eller analysera undersökningsvariabler som har genomförts för att förklara teorins giltighet.

18

3.6.1. Operationalisering av den beroende variabeln

Kvinnors politiska representation är den beroende variabeln och är därför den variabeln som denna uppsats eftersträvar till att förklara. Denna studie kommer att mäta

kvinnorepresentation utifrån antal kvinnor i parlamentet. Denna studie kommer att använda sig av Inter Parliamentary Union (IPU), Världsbankens databas, Gender Inequality Index (GII) för att mäta antal kvinnor i parlamentet. Gender equality – Inter Parliamentary Union data presenteras på ett tydligt och unikt sätt, med andel kvinnor i nationella parlamentet. IPU kan också betraktas som en säker samt pålitlig källa eftersom IPU har en lång och

framstående erfarenhet av att arbeta med kvinnliga parlamentariker.

Denna studie kommer att utgå från Världsbankens och Gender inequality index (GII).

Anledning till att detta val gjordes var efter att ha analyserat data från IPU och insåg att det saknas nya inrapporterade data från vissa länder.

3.6.2. Operationalisering av den oberoende variabeln

Denna studie kommer att pröva om valsystem verkligen har en betydelsefull funktion när det kommer till kvinnors politiska representation och detta ska då jämföras med resultat från tidigare forskning.

i denna studie finns det tre olika typer av valsystem; proportionella valsystem (PR), majoritetsvalsystem (FPTP) och blandat valsystem (PR + FPTP).

Studiens data är insamlad från Inter-Parliamentary (IPU), som är en global organisation med stora mängder av nationella parlaments data. Studien använder sig också av Electoral System Design Database (IDEA) för att kunna identifiera olika valsystem som tillämpas i de olika demokratiska länderna i Afrika.

Stockermer (2011) skriver i sin artikel om en metod för att få in antal kvinnor i parlamentet är genom användning av en passande form av valsystem. Tidigare forskning har visat att

proportionellt valsystem ger flera kvinnor möjligheten att bli nominerade än

majoritetsvalsystem, vilket ökar chansen för kvinnor att komma in i parlamentet. Dock är detta lite oklart om proportionellt valsystem ger samma resultat i de demokratiska länderna i Afrika.

Denna studie är baserad på forskarnas slutsatser, som är;

Ett lands valsystem är den viktigaste orsaken till andelen kvinnor som väljs in i den nationella parlamenten.

19 Detta betonas starkt i litteraturen av Kittilson och Shwindt-Bayer (2012) om att det typ av valsystem som används i ett land påverkar kvinnorepresentation och det proportionella valsystemet anses gynna de flesta kvinnorna i länderna.

3.6.3. Operationalisering av Kontrollvariabel; Utbildning

Representation av kvinnor i nationella parlament anses öka ju fler kvinnor som har en gymnasieutbildning eller högskoleutbildning eftersom det är det som krävs för att kunna konkurrera om en plats i parlamentet. Paxton och Kunovich (2003) anser att den låga andelen kvinnor i parlamentet beror på två faktorer; ”utbudet” av kvinnliga kandidater och

”efterfrågan” på kvinnliga kandidater. Utbudet bestäms av socioekonomiska faktorer, politiska eliter dras oproportionerligt från högre utbildning och yrken, exempelvis juridik.

Därför, om kvinnor inte har tillgång till utbildning samt karriärmöjligheter, kommer de inte att ha det ekonomiska kapitalet som krävs för att kandidera. På en övergripande nivå förutspår socioekonomiska förklaringar att kvinnors utbildnings prestationer kommer att ha en positiv inverkan på kvinnors representation.

Flera forskare har inkluderat ett mått på kvinnors utbildningsnivå för att förutsäga kvinnliga representationen. Dock har ingen av de studierna hittat en statistiskt signifikant effekt.

Av den anledningen har utbildning valts som kontrollvariabel eftersom utbildning anses vara en av de faktorerna som kan öka kvinnors representation i parlamentet.

Denna studie kommer att samla in data från världsbanken gällande kvinnors utbildning eller det man kallar för “educational attainment” för varje land. Data kommer att importerats in direkt i tabellen för att sedan analyseras vidare. Utifrån det resultatet som visas, kommer studiens slutsatser att dras.

3.6.4. Operationalisering av kontrollvariabel; Religion

Enligt tidigare forskning av bland annat Wilde (2006) har de visats att religion har en stor betydelse på hur människor ser på kvinnor och detta anses vara precis som andra värderingar och normer i samhället. Tidigare forskning har visat ett samband mellan kvinnors politiska representation och den huvudreligionen i ett land.

Studien kommer att använda Ingleharts karta och World Values Survery (WVS) spårar hur viktig religion är för människor. The World Values Survey map² har studerat värderingarna för

2 Kolla bilaga 2, Inglehart – Welzel Cultural Map

20 människor runt om i världen i mer än 40 år (World Values Survey, 2018). Inglehart och

Welzels karta delar upp världen efter värderingar genom en stor mängd data, den presenterar religion till samma kulturella kontext och visar skillnader mellan religioner. Religionen verkar fortfarande vara en kraftfull definition av inre kulturell struktur.

Denna studie kommer att använda WVS data och Ingleharts karta för att mäta religion samt människors värderingar i samhällen.

Det är två dimensioner som dominerar; Traditionella värderingar och

överlevnadsvärderingar. Traditionella värderingar speglar betydelsen av religion och

familjevärderingar i samhället. Samhällen med höga traditionella värderingar har vanligtvis en hög känsla av nationell stolthet. Ett samhälle som beskrivs baserat på sekulära-rationella värderingar lägger inte så stor vikt vid betydelsen av religiösa och familjära värderingar. Med överlevnadsvärderingar betonar vikten av ekonomi och personlig säkerhet i samhället. Det återspeglar vanligtvis en låg nivå av tillit och tolerans. Ett samhälle med ett högt

självförverkligande värde har en högre acceptans för andra grupper och har högre krav på att kunna delta i politiska livet. Genom användning av Inglehart och Welzels karta kommer uppsatsen mäta människors traditionella värderingar, detta kommer att göras ifall författaren inte lyckas med mätningar.

3.6.5. Operationalisering av kontrollvariabel; Könskvotering

Tidigare forskning definierar könskvotering som en metod som tillämpas i många länder för att snabbt öka representation av kvinnor (Dahlerup 2013). Det finns vanligtvis tre typer av könskvotering; frivilliga partikvotering som är i form av att enskilda partier som frivilligt går in och stadgar samt bestämmer en viss procent på nomineringslistan som ska tillhöra kvinnor.

lagstadgad könskvotering föreskriver att alla politiska partier ska tilldela kvinnor en viss procent platser på nomineringslistan. En annan typ av könskvotering är reserverade platser, här är det bara kvinnor som kan tävla med varandra om ett visst antal platser och i de flesta fall väljs de av statschefen. Alla länder har olika former av kvotering, och detta beror på vilket valsystem som används i landet. Alla tre olika former av kvotering kommer att analyseras i denna studie för att se om olika former av kvotering ger olika effekt. På det sättet kan studien kontrollera om olika typer av kvotering har betydelse för kvinnors representation.

Data gällande kvotering hämtas från Gender Quotas Database (IDEA) som brukar rapportera kvoteringssystem som tillämpas i olika länder.

21 I kvinnokonventionen skriver FN om hur könskvotering kan vara ett hjälpmedel för att öka andelen kvinnor i parlamentet, vilket leder till en högre kvinnorepresentation (UN Women 2).

Det finns dock kritik kring könskvotering gällande det procentuella värdet som behövs för att kvotering ska påverka kvinnors politiska representation. Det krävs minst 30 % för att det ska få ett inflytande på kvinnors politiska representation.

Dahlerup och Freidenvall (2008) anser att kvotering bidrar till en ökning av kvinnor i politiska organ, så det är intressant att mäta om en högre procent av kvotering också ger en högre andel kvinnorepresentation.

22