syftet med denna studie är att undersöka och analysera relationen mellan de länderna som anses vara demokratiska, utifrån dessa två variabler och se ifall det finns ett samband mellan valsystem och kvinnors politiska representation i Afrika.
För att på så sätt kunna förklara varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland länderna och ifall valsystemet kan vara en faktor.
Tidigare forskning har visat att den form av valsystem som ett land tillämpar leder till en ökning av kvinnor i parlament. Det visade sig att valsystem bidrar till en ökning av kvinnor i parlament, resultatet visade att länder med proportionellt valsystem har högre andel kvinnor i parlament än länder med majoritets och mixed valsystem. Vilket betyder att proportionellt valsystem gynnar kvinnor jämfört med majoritetsvalsystem. Analysen i denna studie bekräftar att detta är fallet i demokratiska länder i Afrika också.
Finns det något som tyder på att andra faktorer har betydelse och i så fall vilka? Som det diskuterades i analysen kan en blandning av andra faktor som till exempel, den dominerande religion i ett land och den form av kvotering som tillämpas i ett land leder till högre andel kvinnor inom parlamentet. Det visade sig att protestantism är den typ av religion som påverkar mest kvinnors representation på ett positiv sätt. Analysen bekräftar även att en blandning av frivilliga partikvoter och lagstadgade kvoter bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation i demokratiska länder i Afrika.
Man kan säga att det resultatet som visas i tidigare forskning bekräftas även i denna studie, det resonemanget om att valsystem är en av de faktorerna som bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation verkar stämma överens med det resultatet som visas i tidigare forskning. Det visade sig också att det kanske inte räcker bara med ett proportionellt valsystem, faktorerna som till exempel, religion och kvotering visade sig att vara en av de bidragande faktorerna till en ökning av kvinnors politiska representation.
Det som kunde ha gjorts annorlunda, är en fråga som vanligt förekommer som man brukar få efter att ha genomfört en studie. På grund av mitt intresse för representationsfrågor är valet av ämne relativt naturligt för mig. Studiens svaghet var att hitta nutida data, till exempel då det var svårt att hitta nutida data gällande kvinnor i nationella parlamentet. Detta beror
exempelvis på de uppskjutningarna av val i många länder i Afrika, på grund av Covid-19.
Tidsbristen gjorde det också svårt att pröva fler variabler i studien. Med uppdaterade data samt mer tid skulle det utan tvekan kunnat hittats fler bidragande faktorer. Ämnet är mycket brett och det finns otaliga intressanta punkter om representation som kan leda till vidare
32 studier. Begreppet som till exempel, deskriptivitet är värt att studera djupare eftersom det är ett essentiellt begrepp inom politik.
33
Referenser
Andel kvinnor I parlamentet, (2020). Tillgänglig;
https://data.worldbank.org/indicator/SG.GEN.PARL.ZS?locations=KE-LR-RW-ZA-ET-SL-CD-UG [Hämtade; 2021-11-15]
Anckar, C. (2002) Effekter av Valsystem. SNS förslag
Ballingtion, J. (2004). An Approach to Democracy: Why Include Women? Tillgänglig;
https://www.corteidh.or.cr/tablas/23622.pdf [Hämtade; 2021-11-22]
Baten, Joerg, Mikolaj Soltysek, and Monica Campestrini. (2017). “Girl Power” in Eastern Europe? The Human Capital Development of Central-Eastern and Eastern Europe in the Seventeenthto Nineteenth Centuries and Its Determinants.” European Review of Economic History “
Bari, F. (2005). Women´s Political Participation: issues and Challenges. In United Nations Development Through an Enabling Environment for Achieving Gender Equality and the Advancement of Women Bangkok.
Bergqvist, C. Adman, P. Jungar, A. (2008) Kön och politik ISBN: 978-91-85355-68-6 SNS Förlag. Stockholm
Bingham, G, P. (2000). Elections as Instruments of Democracy: Majoritarian and Proportional Vision. Yale University Press, C2000.
Bobbio, N (1993). Thomas Hobbes and the Natural Law Tradition. University of Chicago Press. Tillgänglig:
https://philpapers.org/rec/BOBTHA [Hämtade: 2021-12-12]
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga Metoder. ISBN 9789147090686
34 Chant, S. (2006). Re‐thinking the “feminization of poverty” in relation to aggregate gender
indices. Journal of human development, 7(2), 201-220.
Chen, Li-Ju (2008). Do Gender Quotas Influence Women´s Representation and Policies?
Tillgänglig;
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.362.6740&rep=rep1&type=pdf (Hämtade; 2022 – 01-03)
Dahlerup, D. (Ed.). (2013). Women, quotas, and politics. Routledge. Tillgänglig;
https://www.taylorfrancis.com/books/mono/10.4324/9780203099544/women-quotas-politics-drude-dahlerup[hämtade: 2021-11-21]
Dahlerup, D. & Freidenvall, L. (2008), Kvotering, Pocketbiblioteket nr.32, Stockholm: SNS Förlag.
Duverger, (1954). Political Parties: Their Organization and Activity in the Modern State. By Maurice Duverger. Translated by Barbara and Robert North. (New York: John Wiley & Sons, Inc.1954.
Electroal system for national Legislature, (2021). Tillgänglig;
https://www.idea.int/data-tools/country-view/310/44 [Hämtade; 2021-11-15]
Essaisson, P, Gilliam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. Metod I praktiken: Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017. Ed. 6. Stockholm: Norstedrs juridik.
Encyclopedia Britannica Online (2008), officiell hemsida. Tillänglig:
http://www.britannica.com (hämtade; 2021-11-15)
Freedom house (2021). Demokratiska länder. Tillgänglig;
https://freedomhouse.org/countries/freedom-world/scores [Hämtade; 2021- 11-15]
35 Gender Quotas Database, (2021). Tillgänglig;
https://www.idea.int/data-tools/data/gender-quotas/country-view/156/35 [Hämtade; 2021-11-15]
George, A, L., Bennet, Andrew, B. (2005). Case Studies and Theory Development in the Social Sciences.
IPU, (2021). Women in Politics: Precentage of women in national parliaments. Tillgänglig;
https://www.ipu.org/news/women-in-politics-2021 [Hämtade: 2021-11-22].
Kenworthy, Lane & Melissa Malami (1999)” Gender Inequality in Political Representation: A Worldwide Comparative Analysis”, Social Forces, Vol. 78, No. 1, s. 235-269.
Kittilson, M, C. och Schwindt-Bayer, L, A. (2012). The Gendered Effect of Electoral Institutions. Political Engagement and Participation
Krock, M. L. (2010). Quotas for women in politics: Gender and candidate selection reform worldwide. Oxford University Press.
Kunovich S, Paxton P. 2005. Pathways to power: the role of political parties in women's national political representation. Am. J. Sociol. 111(2):505–52
Lijphart, A., & Aitkin, D. (1994). Electoral systems and party systems: A study of twenty-seven democracies, 1945-1990. Oxford University Press.
Lovenduski, J. (2005). Feminizing politics. Polity
Lovenduski, J., & Norris, P. (1993). Gender and party politics. Sage
36 Matland, Richard E. (1998). "Women's Representation in National Legislatures: Devel- oped and Developing Countries." Legislative Studies Quarterly 2
Matland, Richard E., och Donley T. Studlar. (1996). "The Contagion of Women Candi- dates in Single-Member District and Proportional Representation Electoral Systems: Canada and Norway." Journal of Politics 58
Myers, T (2016). The Mixed Member Proportional Representation System: Providing Greater Representation for Women? A Case Study of the New Zealand Experience. Springer
Publisher.
Norris, P. (1987). Politics and Sexual Equality the Comparative Position of Women in Western Democracies. Tillgänglig:
https://philpapers.org/rec/NORPAS [Hämtade: 2021-11-27 ]
Norris, P. (1995). Introduction: The Politics of Electoral Reform. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1177/019251219501600101 [Hämtade: 2021-11-25]
Norris, P. (1997). Choosing Electoral System: Proportional, Majoritarian and Mixed Systems. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1177/019251297018003005 [Hämtade: 2021- 11-26]
Norris, P. och Inglehart, R. (2001). Cultural Obstacles to Equal Representation. Tillgänglig:
DOI:10.1353/jod.2001.0054 [Hämtade: 2021-11-28]
Paxton, P., Hughes, M. M., Painter, M. A. (2009) Growth in Women's Political
Representation: A Longitudinal Exploration of Democracy, Electoral System, and Gender Quotas. CSD Center for the Study of Democracy. UC Irvine; University of California
Paxton, P och Kunovich, S. (2003). Women´s Political Representation: The Importance of Ideology. Tillgänglig:
DOI:10.1353/sof.2003.0105 [Hämtade: 2021-12-15]
Phillips, Anne, 2000. Närvarons politik: den politiska representationen av kön, etnicitet och ras. Lund: Studentlitteratur. (1995) [Svensk översättning av The Politics of Presence.]
37 Pitkin, F. H. (1967), The concept of representation, California: University of California Press.
Peprah, P, Gyasi, R, Adjei, p, Duah, A, Abola, E,M & Kotei, J,N,A. (2018). Correction to:
Religion and health; exploration of attidudes and health perceptions of faith healing user in urban Ghana. Tillgänglig;
https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-018-6326-4 [Hätade;2021-11-22]
Rule, W., & Zimmerman, J. F. (Eds.). (1994). Electoral systems in comparative perspective:
Their impact on women and minorities (No. 338). Greenwood Publishing Group.
Trembley, M. (2012) Women and Legislative Representation: Electoral Systems, Political Parties, and Sex Quotas. Pan Macmillan. Ss. 2-3, 8-9, 89-197
Shvedova, N. (2005). Obstacles to Women's participation in Parliament. In J. Ballington & A.
Karam (Eds.), Women in Parliament: Beyond Numbers (pp. 33-50). Stockholm, Sweden:
International Institute for Democracy and Electoral Assistance.Tillgänglig:
https://www.idea.int/sites/default/files/publications/women-in-parliament-beyond-numbers-a-revised-edition.pdf
[Hämtade: 2021 -11-17]Shvedova, N. (2005). Women in Parlament: Beyond Numbers, A Revised Edition.
Tillgänglig: https://www.idea.int/publications/catalogue/women-parliament-beyond-numbers-revised-edition [Hämtade: 2021-12-17]
Siaroff, A. (2000). Women´s Representation in Legislatures and Cabinets in Industrial Democracies. Vol.21,No.2. Tillänglig:
https://www.jstor.org/stable/1601160?seq=1#metadata_info_tab_contents [Hämtade: 2021-12-17]
Stockemer, D. (2011). Women´s Parliamentary Representation in Africa. The Impact of Democracy and Corruption on the Number of Female Deputies in National Parliaments.
Tillgänglig;
https://www.researchgate.net/publication/230326522_Women's_Parliamentary_Representatio n_in_Africa_The_Impact_of_Democracy_and_Corruption_on_the_Number_of_Female_Dep uties_in_National_Parliaments[Hämtade: 2021- 11- 10]
38 Stromquist, N. P. (1990). Women and illiteracy: The interplay of gender subordination and poverty. Comparative Education Review, 34(1), 95-111.
Teorell. J och Svensson. T (2007) Att fråga och att Svara – Samhällsvetenskaplig metod
UN Women (2021). Women´s In Decision-Making in Public life. Types, Usage, and Effects of temporary Special Measures, Including Gender Quotas. Tillgänglig:
https://www.unwomen.org/sites/default/files/Headquarters/Attachments/Sections/CSW/65/EG M/Dahlerup_TSMs_EP3_EGMCSW65.pdf [Hämtade: 2021- 12-07]
Wayan, Y, K (2020). Women and cultural patriarchy in politics.
Tillgänglig;https://pdfs.semanticscholar.org/e08a/548a3a278f1a51fa651b20714273d723 d1dd.pdf [Hämtade: 2021-12-06]
Wide, Jessika (2006) Kvinnors politiska representation I ett jämförande perspektiv- nationell och lokal nivå, statsvetenskapliga institutionen: Umeå universitet.
Wängnerud, L. (2009). Women in Parliaments: Descriptive and Substantive Representation.
Vol.12:51-69. Tillgänglig:
https://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev.polisci.11.053106.123839 [Hämtade:
2021-11-22]
39
Bilagor 1
Bilaga 1. Andelen kvinnor i de afrikanska parlament 2020
40
41
42
Bilagor 2
Bilaga 2: Inglehart – Welzel Cultural Map, wave 6 (2010–2014) (World Values Survey, 2018)