Kvinnors politiska representation i demokratiska länder i Afrika
En kvantitativ studie relaterat till om valsystem är en bidragande faktor till en ökning av kvinnor i parlamentet.
Women's political representation in the democratic countries in Africa.
A quantitative study related to whether electoral systems are a contributing factor to the increase of women in parliament.
Freddy Safari
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices Kandidatprogram
Kandidatuppsats 15 Hp Handledare: David Olsson Examinator: David Scott Hösten 2021
Abstract
The results in previous studies indicate that the electoral system plays an important role in women's political representation. Some researchers believe that the proportional electoral system contributes to more representation of women than the majority electoral system. The proportional electoral system is considered to be the most important factor explaining the cross-border differences in women's political representation.
The aim of my research is to test whether similar results to those shown in previous studies will occur when using another method. To fulfill this purpose, I answer the following questions:
Can electoral factors explain the variation in women's political representation in the
democratic countries of Africa? Is there any indication that other factors are important, if so, which ones?
In this research, different factors are used as the theoretical framework and starting point.
After a theoretical review, the previous studies used to explain the underrepresentation of women in politics are introduced. The results from the previous studies are then compared to the results shown in this research to see if they can explain the variation in women's
representation within the democratic countries in Africa.
This study is a comparative and employs most similar system design (MSSD). The table analysis is used as a method to analyse the collected data. Consequently, the results from the previous studies are used to analyse whether the same results on the electoral system also occur in democratic countries in Africa.
The findings show that countries with proportional electoral systems have a higher proportion of women in parliament compared to countries with a majority or mixed electoral system.
However, the results also show that when compared with Catholic and Anglican countries, Protestant countries have a higher percentage of women in the national parliament. The explanation for this may be since the Catholic church is more associated with a hierarchical and authoritarian culture. The results in this study also indicate that the use of gender quotas is one of the factors that affect the women's political representation, which is consistent with the results shown in previous studies.
Keywords; Women's political representation, women's representation, electoral systems, gender quota, education, religion, national parliament, democratic countries, Africa.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte... 2
1.2. Frågeställning ... 2
1.3. Disposition ... 2
2. Teori och tidigare forskning ... 3
2.1. Definitioner av politiska representation ... 3
2.2. Faktorer som påverkar kvinnors politiska representation. ... 3
2.2.1. Politiska faktorer ... 4
2.2.2. Valsystemet ... 4
2.2.3. Könskvotering ... 6
2.2.4. Politiska Partier ... 7
2.3. Socioekonomiska faktorer ... 8
2.3.1. Feminiseringen av Fattigdomen ... 9
2.3.2. Utbildning ... 10
2.4. Kulturella faktorer ... 10
2.4.1. Religion ... 12
3. Metod... 14
3.1. Metodologiskt tillvägagångssätt ... 14
3.2. Mest lika system-designen ... 15
3.3. Studiens utgångspunkt ... 15
3.4. Urval ... 16
3.5. Material ... 17
3.6. Operationalisering av det teoretiska ramverket ... 17
3.6.1. Operationalisering av den beroende variabeln ... 18
3.6.2. Operationalisering av den oberoende variabeln ... 18
3.6.3. Operationalisering av Kontrollvariabel; Utbildning ... 19
3.6.4. Operationalisering av kontrollvariabel; Religion ... 19
3.6.5. Operationalisering av kontrollvariabel; Könskvotering... 20
4. Analys och resultat ... 22
4.1. Oberoende variabeln ... 24
4.2. Effekt av de andra förklaringsfaktorerna ... 26
4.2.1. Kontrollvariabeln utbildning ... 26
4.2.2. Kontrollvariabeln religion ... 28
4.2.3. Kontrollvariabeln; Kvotering ... 29
5. Slutsats ... 31
Referenser ... 33
Bilagor 1... 39
Bilagor 2... 42
1
1. Inledning
År 1960 var andelen kvinnliga politiska representanter i det afrikanska parlamentet bara en procent. På senare tid har antalet kvinnliga representanter ökat och det har lett till en variation av kvinnors politiska representation mellan de demokratiska länder i Afrika (Ballington, 2004). I Afrika är det endast sex av femtiofyra länder som har över 30% kvinnliga representanter i parlamentet1.
Statistisk forskning och fallstudier har nyligen påvisat resultat som förklarar faktorerna till den variationen i andel kvinnor som valts in i parlamentet. Olika slutsatser har dragits gällande undersökning av förhållandet mellan kvinnors politiska representation och förklaringsfaktorerna; socioekonomiska, politiska, ekonomiska och kulturella faktorer.
Tidigare forskning visar att valsystemet spelar en viktig roll för kvinnors politiska
representation. En del forskare argumenterar att det proportionella valsystemet, jämfört med majoritetsvalsystemet, leder till en större representation av kvinnor. Det proportionella valsystemet har erkänts som den viktigaste faktorn som förklarar gränsöverskridande variationer i kvinnors representation. Resultatet i tidigare forskning visar ett starkt samband mellan valsystem och kvinnor politiska representation (Tremblay, 2012). Wide (2006) anser att valsystem är för det mesta utformat utifrån politiska, kulturella och sociala traditioner.
Wides (2006) resonemang leder fram till en diskussion om att kvinnors politiska
representation påverkas av andra faktorer och dessa faktorer anses att ha en större betydelse än valsystem.
Denna studie undersöker huruvida valsystemet kan bidra till en förklaring av variationen, samtidigt som man tar hänsyn till effekterna av andra variabler. Dessa variabler är utbildning, religion och könskvotering. Studien kommer att kontrollera om resultatet i tidigare forskning stämmer överens med det resultat som visas i studien.
1 Kolla bilaga 1, som visar procentuella värde på kvinnors politiska representation i Afrika.
2
1.1. Syfte
I Afrika är kvinnors politiska representation varierande beroende på vilket land du befinner dig i. Jag vill just av den anledningen undersöka och analysera relationen mellan de länderna som anses vara demokratiska, utifrån dessa två variabler och se ifall det finns ett samband mellan valsystem och kvinnors politiska representation i Afrika.
För att på så sätt kunna förklara varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland länderna och ifall valsystemet kan vara en faktor.
1.2. Frågeställning
Frågeställningen lyder således:
• Kan förklaringsfaktorer kring valsystem bidra till att förklara skillnad på kvinnors politiska representation i de demokratiska länderna i Afrika?
• Finns det något som tyder på att andra faktorer har betydelse och i så fall vilka?
1.3. Disposition
Denna uppsats består av fem kapitel, i uppsatsens andra kapitel kommer teorin samt tidigare forskning om kvinnors representation introduceras, teorin och tidigare forskning kommer att bidra till mer kunskap om forskningsämnet. Det tredje kapitlet introducerar den metodiska designen av studien, här ges en djupgående förklaring till valet av länder och analysmetoder som används för att utföra denna studie. I kapitel 4 presenteras analys och resultat. Sista kapitlet lägger fram studien slutsatser.
3
2. Teori och tidigare forskning
2.1. Definitioner av politiska representation
Politiska representation har olika definitioner och den kan kategoriseras i fyra olika begrepp.
Det första begreppet är symbolisk representation som bidrar till en idé eller enhet. Den beskriver hur representanten uppfattas och värderas av det hon eller han representerar. Andra begreppet är deskriptiv representationen som beskriver likheter och skillnaderna mellan representanterna och de som blir representerade. Tredje begreppet är substantiell representationen, den fokuserar på effekterna av representationen (Wängnerud, 2009).
Slutligen är det sista begreppet formell representation, den tar hänsyn till institutionella regler och rutiner för att utse representanter (Tremblay, 2012).
Studien kommer att använda sig av den deskriptiva representationen av kvinnor, med andra ord mängden av kvinnor som representeras i ett land. För att undvika mätfel i resultatet, kommer studien att utgå från den definitionen av deskriptiv och formell representation.
Lagstiftande församlingen är representativ om den återspeglar samhället, därför bör kvinnor representeras i beslutfattande positioner på samma sätt som män. Skulle det däremot saknas kvinnor i parlamentet så skulle detta förklaras som ett representativt underskott (Tremblay, 2012)
2.2. Faktorer som påverkar kvinnors politiska representation.
Variationen i antalet kvinnliga representanter i nationella parlamentet kan förklaras utifrån olika förklaringsfaktorer. Forskare har tidigare studerat kvinnorepresentationen utifrån tre faktorer; politiska, socioekonomiska och kulturella faktorer, och detta är just dessa tre faktorer som denna studie kommer att bearbeta.
Varje grupp av faktorer har tillhörande variabler som är olika och i denna studie används dessa som kontrollvariabler. I denna studie utgör den beroende variabel kvinnors politiska representation och det är den som prövas med hjälp av oberoende variabel (Valsystem).
Forskare Tremblay (2012) nämner att valsystem har en betydande roll när det kommer till andel kvinnor i parlamentet. Medan en annan forskare vid namn Shvedova (2005) debatterar om att kvinnors politiska representation påverkas av faktorer som till exempel, politiska, socioekonomiska och kulturella faktorer.
4
2.2.1. Politiska faktorer
Politiska förklaringar till den låga representationen av kvinnor i politiken tenderar till att fokusera på valsystemet, aktiva genuspolitiska åtgärder samt de politiska partiernas roll. Även om valsystemet anses vara en av de viktigaste faktorerna som påverkar politisk tillgång, beskrivs politiska partier ofta som ”gatekeepers” för politiska val. Med det menar Norris (1995) att politiska partier är ett till sätt att komma in i den politiska arenan (Dahlerup, 2013, Norris & Lovenduski, 1995).
Kittilson och Schwindt-Bayer (2012) argumenterar om inkluderande valregler till exempel, proportionell representation och könskvotering spelar en viktig roll för kvinnors synlighet i samhällets dagliga beslutsprocess. Siaroff (2000) antyder att vissa valsystem utgör
institutionella barriärer som hindrar kvinnors förmåga att bli aktiva deltagare i den politiska processen.
2.2.2. Valsystemet
En av de viktigaste politiska faktorerna som påverkar politiska representationen anses vara valsystemet samt karaktären av ett demokratiskt styre.
Kittilson och Shwindt-Bayer (2012) har identifierat två teorier som förklarar kvinnors politiska representation; den första teorin förklarar hur valsystemet har en direkt inverkan på kvinnors politiska deltagande. Teorin inkluderar valregler som till exempel proportionell representation samt hur användning av könskvotering direkt kan locka medborgare, särskilt kvinnor till att delta i politiken. Med andra ord, medborgare reagerar på de incitament som institutionen själv tillhandahåller.
Den andra teorin förklarar hur valregler kan påverka politiskt engagemang indirekt genom de resultat de ger; proportionaliteten i omvandlingen av röster till platser, partisystemets karaktär och nivån på kvinnors representation. Dessa teorier förklarar skillnader i valsystem; mer inkluderade” samt ”mer exklusiva”. Bingham Powell (2000) definierar dem som
”proportionell och majoritetvision av demokrati”, medan Norris (2008) refererar till dem som
”makt-fördelning och makt-koncentration” (Kitillson & Schwindt – Bayer, 2012).
Det finns mycket forskning om sambandet mellan valsystem och politisk representation.
Tidigare forskning visar att länder med proportionellt valsystem tenderar att främja ett stort antal kvinnor i den lagstiftningsorgan jämfört med andra länder som inte har samma
5 valsystem (Matland 1998, Matland & studlar 1996). Myer och Ann (2016) anser att
proportionellt valsystem mestadels ger kvinnor bättre politiska möjligheter, medan ett valsystem som bygger på ”First-past-the-Post” (FPTP) mestadels misslyckas med att ge kvinnor en reell möjlighet till större representation.
Till skillnad från majoritetsvalsystemets regler som vanligtvis leder till ett tvåpartisystem, sägs det att proportionellt valsystem också främjar flerpartidemokrati (Duverger, 1954). Detta skapar möjligheter för fler kvinnliga företrädare. Kittilson & Schwindt -Bayer (2012) anser att proportionellt valsystem främjar inkluderande demokrati, som representerar olika grupper i samhället. Å andra sidan fokuserar majoritetsregeln på ett valsystem där vinnarna tar allt, mest känd som ” The Winner takes all”. Det här systemet producerar bara en enda vinnare, vilket begränsar antalet kvinnor i dessa sociopolitiska grupper. Dessa två system är lika användbara när det kommer till en omvandling av rösterna som har en nytta av en vinnande kandidat.
Studien visar att det bästa sättet att välja fram medlemmar är genom partilistan eller det så kallade Proportionellt valsystemet (PL/PR) (Rule & Zimmerman, 1994). Norris (1997) anser att positiv särbehandling för kvinnor är ofta enklare att implementera i proportionellt
valsystem. Norris (1987) skriver att:
Rather than selecting individual representatives the voter is choosing a party, with a certain group of candidates, some of which happen to be women. Under this system, central party organizations have
considerable influence over the nomination of candidates, and if they are committed to including more women, they have that option. As parties want to put forward an attractive slate of candidates, they will try to create a balanced ticket by including women and men (Norris 1987, s. 129).
Därför sägs det att proportionellt valsystem gynnar kvinnor, vilket visar regeringens engagemang för demokrati, maktdelning, representation och jämställdhet (Norris, 1987).
Proportionellt valsystem anses gynna kvinnor eftersom det inte är kandidaternas egenskap som är huvudfokus, utan att partier fokuserar på att maximera sina röster medan i
majoritetsvalsystem väljs kandidaterna utifrån deras egenskaper och det gynnar mest män eftersom man tror att väljarna är mindre benägna att rösta på en kvinna (Wilde, 2006).
Många av de länderna i Afrika, till exempel, Ghana, Uganda, Sudan, Demokratiska Republiken Kongo och flera länder till använder majoritetsvalsystem som är baserat på en
6 valkrets med en distriktet eller det största antalet röster (FPTP). Väljare kan bara rösta på en kandidat, och den kandidat som får flest röster utses till vinnare. Tidigare forskning visar att majoritetsvalsystem (som till exempel i USA och Storbritannien) sällan ger incitament för kvinnors representation i politiska partier, och proportionellt valsystem underlättar detta (Rule, 1987). FPTP-systemet som tillämpas i Afrika söder om Sahara begränsar antalet kvinnliga kandidater som partier lägger fram, vilket leder till ett lågt antal kvinnor som väljs in i den lagstiftande församlingen.
2.2.3. Könskvotering
Dahlerup (2013) anser att många länder inte har nått 30 % kvinnor i nationella parlament, ett mål som satts upp av FN:s ekonomiska och sociala råd. År 2005 var det endast 16 %, vilket anses att vara långt ifrån en tredjedel. Enligt Dahlerup (2013) ligger de flesta länder långt ifrån målet, detta har lett till att många länder söker efter det forskaren kallar för “Snabbspår- politik”. Könskvotering tillämpas som en snabb metod för att öka kvinnors representation i beslutprocessen. Könskvotering är en institutionell mekanism som syftar till att fler kvinnor kommer in på valda poster för att uppnå målet om jämställd representation av kvinnor i beslutsprocessen (Dahlerup, 2013).
Det finns mycket forskning om Könskvotering och två forskare vid namn Krock (2010) och Norris (2000) har delat upp begreppet i flera kategorier nämligen; reserverade platser, frivilliga partikvotering och lagstadgade partikvotering. Krock (2010) poängterar att
reserverade platser, frivillig partikvotering samt lagstadgade partikvotering delar liknande mål och målet är att öka antalet kvinnor som väljs ut till politiska poster.
Reserverade platser etableras vanligtvis genom konstitutionella reformer och ibland genom vallagar som anger ett minsta antal kvinnliga lagstiftare (Krook, 2010). I tillägg antas frivillig partikvotering vanligtvis frivilligt av politiska partier som vill främja kvinnors politiska deltagande och representation. Frivilliga partikvotering blir ofta inaktiva eftersom de är frivilliga mekanismer eftersom att formella sanktioner saknas. Lagstadgad partikvotering har dock visat sig vara de mest effektiva i många länder eftersom de formuleras genom reformer av vallagar och ibland till och med konstitutioner. Till skillnad från frivilliga partikvotering gäller lagstadgade partikvotering för alla partier. Dahlerup (2013) definierar kvotering som
”ett mått på lika möjligheter som tvingar tillsynsmyndigheter att rekrytera, nominera eller välja ut fler kvinnor till politiska uppdrag i de flesta politiska system”.
7 Krock (2010) lyfter fram fyra huvudsakliga förklaringar till antagandet av kvotering; (1) Kvinnor samlas för kvotering (när kvinnogrupper börjar inse att kvotering effektivt kan öka den politiska representationen av kvinnor, är det mer sannolikt att de organiserar sig för att stödja det), (2) Politiska ledare har planerat skäl för att använda kvotering (det vanligaste är skälet konkurrens med konkurrenter), (3) kvotering används när de är i linje med befintliga eller utvecklande koncept om jämlikhet och representativitet, (4) kvotering används när de stärks av internationella standarder. Kvotering är inte bara en effektiv mekanism för att öka representationen av kvinnor i politiken, utan kan också effektivt projicera en positiv bild av ett land bortom nationella gränser (Dahlerup, 2013, Paxton m.fl. 2009, Kittilson & Schwindt- Bayer, 2012). Kittilson (2012) hävdar att könskvotering har två viktiga effekter: de
"omformar attityder, värderingar och uppfattningar om kvinnors roller i politiken" och "kan vara en kraftfull symbol för demokrati och rättvisa som överskrider nationella gränser".
Könskvotering ökar antalet kvinnor som deltar i politiken, men det symboliserar också regeringens betoning på social integration (Dahlerup, 2013, Kittilson & Schwindt-Bayer, 2012). Användningen av könskvotering visar att demokratiska länder erkänner könsskillnader i sina institutioner. Därför visar könskvoteringen att de är villiga att vidta åtgärder för att överbrygga det befintliga könsgapet.
Enligt en rapport från IPU visar att länder med en väl utformad könskvotering valde fler kvinnor i parlamentet jämfört med länder utan väl utformade könskvoteringar. Om fler länder väljer in kvinnor i sina parlament kommer det sannolikt att bildas en mer jämställdhet mellan könen (IPU, 2019).
Kittilson och Schwindt-Bayer (2012) observerade också att jämfört med länder utan
könskvotering kan representationen av kvinnor i länder med könskvotering vara högre. Icke desto mindre avslöjade den IPU (2021) hur erfarenheten av kvotering på nationell nivå, visar att inte alla kvoter är lika effektiva. IPU:s rapport (2021) visar att alla kvoteringar inte är lika effektiva, även om procent värdet höjs från 30% till 50%. Länder som Rwanda skapar
rubriker för att främja kvinnors politiska representation med hjälp av positiva åtgärder som kvotering.
2.2.4. Politiska Partier
Politiska partier benämnas mestadels som ”gatekeepers” när det kommer till politiska
utnämningar och val (Norris m.fl. 1993, Lovenduski, 2005 & Paxton m.fl. 2009). Precis som grindvakter är politiska partier mycket viktiga för att välja ut kandidater, inklusive kvinnor
8 som kandiderar till politiska poster. De politiska partiernas natur har därför en inverkan på kvinnors deltagande i politiken. Tidigare forskning visar att sammansättningen av politiska partier också har en inverkan på kvinnors deltagande i politiken (Paxton m.fl. 2009).
Den franska statsvetaren Maurice Duverger utvecklade denna teori, en så kallade Duvergers lag som är en av dem mest kända lagarna inom statsvetenskap. Där förhållandet mellan valsystemet, partisystemet samt majoritetssystemet tenderar till att vara ett tvåpartisystem, medan ett proportionellt valsystem ofta leder till ett flerpartisystem. Duvergers kallade det här för mekanisk effekt, eftersom att det bygger på matematiska regler som gäller angående omfördelning av röster till mandat. Inom majoritetsvalsystem gäller det att det parti som får majoriteten av rösterna är ensam behörighet i valkretsen. Det innebär att det inte finns någon möjlighet för små partier att konkurrera om mandaten. En annan anledning han nämnde var den psykologiska effekten. Väljarna känner till reglerna gällande mandatfördelning, så väljarna inser att de inte kan kasta bort deras röst på ett parti som inte har någon chans att vinna. Det är därför väljarna koncentrerar sina röster till de två partierna som tävlar om mandatet. Medan i ett proportionellt valsystem är motiven för att koncentrera rösterna till de två partierna inte desamma. Mandaten är fördelade i förhållande till antalet röster för
partierna, vilket gör att väljarna inte riskerar att slösa bort sina röster genom att rösta på ett litet parti (Anckar m.fl. 2013).
2.3. Socioekonomiska faktorer
Socioekonomiska förhållanden är nyckelfaktorer och spelar en viktig roll för att begränsa kvinnors representation i den politiska sfären och i ledarskap sfärerna för långsiktiga demokratier samt nya demokratier. Enligt Shvedova (2005) har kvinnors sociala och ekonomiska status i samhället en direkt inverkan på deras deltagande i valda institutioner.
Socioekonomiska förhållanden är nyckelfaktorer och dem spelar en viktig roll för att begränsa kvinnors representation i den politiska arenan och i ledarskap sfärerna gällande långsiktiga demokratier och nya demokratier.
Shvedova (1998) skriver att:
Socio-economic conditions play a significant role in women's legislative recruitment within both long- standing and new democracies. It is understood that the social and economic status of women in society has a direct influence on
9 their participation in political institutions and elected bodies (Shvedova 1998, s.
39).
De socioekonomiska faktorerna påverkar kvinnors politiska representation på många olika sätt. Enligt Shvedova (2005) kvinnors sociala och ekonomiska status i samhället har en direkt inverkan på deras deltagande i valda institutioner. Hon påpekade att kvinnors ekonomiska ställning i samhället påverkar deras deltagande i rekryteringen av politiska institutioner samt valda institutioner. Hon förklarade vidare att de ekonomiska förhållandena i tredje världens länder har ökat risken för att kvinnor hamnar i fattigdom, vilket har lett till en ökning av feminiseringen av fattigdom. Dessutom har bevis från omfattande forskning genom åren visat att många kvinnor i arbetskraften innehar positioner som är undervärderade och har låga löner, vilket ökar fattigdomsnivån (Shvedova, 2005). Skälen till den höga fattigdomsnivån hos kvinnor är låg inkomst, obetalt arbete, brist på adekvat utbildning och dubbla
ansvarsområden vilket har en negativ inverkan på deras förmåga att aktivt kunna delta i politiken. I denna uppsats är socioekonomiska faktorer uppdelade i två olika kategorier;
Fattigdom Feminisering och utbildning.
2.3.1. Feminiseringen av Fattigdomen
Enligt en rapport från UN Women lever fler kvinnor än män i fattigdom (UN Women, 2018).
Detta beror på en ökad könsdiskriminering i löner, rekrytering, befordran och kvinnors oavlönade arbete. Shvedova (2005) bemärkte också att i de flesta länder får kvinnor inte lika mycket lön som män och det är flertalet kvinnor som inte tjänar pengar för arbete. Det ekonomiska värdet av kvinnors obetalda arbete beräknas stå för ungefär en tredjedel av världens ekonomiska produktion”, vilket har lett till den s.k. "feminisering" av fattigdom”.
Kvinnors obetalda hushållsarbete begränsar ofta deras roll i den offentliga sfären. Shvedova (2005) menar att många kvinnor, särskilt de mindre rika kvinnorna har inhemska
ansvarsområden, vilket gör det svårare för dem att delta i formella val än många män särskilt på nationell nivå". För att överleva och tillgodose familjens grundläggande behov samtidigt som de aktivt deltar i politiken kan de flesta kvinnor dra sig ur politiken eftersom de tycker att deras dubbla roller är tunga.
Feminiseringen av fattigdom beskriver ett fenomen där kvinnor utgör en alltför stor andel av de fattiga i samhället (Chant, 2006). Detta fenomen är inte bara resultatet av otillräcklig inkomst, utan också en kombination av många faktorer som till exempel brist på lika
10 möjligheter på grund av strukturerade könsroller i de flesta samhällen, familjeorganisation, ojämlikhet i tillgång till offentliga tjänster, social trygghet samt arbetsmarknaden.
2.3.2. Utbildning
Enligt Hobbes teori om naturens tillstånd har människan den naturliga förmågan att avgöra rätt och fel samt gott och ont (Bobbio, 1993 & Fromm, 2011). På samma sätt har människor skaffat sig någon form av kunskap innan formell utbildning infördes. Det betyder att ingen är helt okunnig om sin omgivnings politik. Stromquist (1990) menar att analfabetism inte är samma sak som okunnighet men förmågan att kunna läsa och skriva är det grundläggande behovet i varje samhälle. Därför är det inte deras informella kunskap som mäter kvinnors läskunnighet utan den formella utbildningen som lär individer att läsa, skriva och kritiskt analysera policyer. Vi lever i ett samhälle där utbildning är en primär faktor. Forskning har visat att utbildningsnivån spelar en viktig roll för antalet platser som innehas av kvinnor i parlamentet och påverkar graden av individuell makt som bidrar till nationell utveckling (Matland, 1998 & Stromquist, 1990).
Enligt studien har det visat att utbildade kvinnor inte bara har bättre multitasking- och analysförmåga (Stromquist, 1990). Utbildning ger möjlighet till kvinnor att uttrycka sig och göra meningsfulla bidrag till social utveckling. Tidigare forskning har visat att jämställdhet inom utbildning lett till positiva resultat både för kvinnorna själva, deras familjer samt för samhället. Det innebär att om kvinnor får bättre ekonomiska förutsättningar samt tillgång till samma information som män, blir kvinnors villkor för att delta i politik och politiska val gynnsammare (Baten m.fl. 2017).
2.4. Kulturella faktorer
Kultur definieras som attityder, värderingar och normer som ligger till grund för samhället samt hur människor beter sig. Religion och könsbaserade sociala roller ses som de viktigaste faktorerna som påverkar andelen kvinnor i nationella parlamentet. Forskaren Shvedova (2005) skriver att kulturella faktorer som till exempel: kvinnofientliga normer samt patriarkat är en av de främsta faktorerna som hindrar dem från att delta i politiken.
Norris och Inglehart (2001) skriver att:
11 Cultural explanations provide a plausible reason woman have made
much greater advances in parliaments within the Nordic region than in socially and institutionally comparable European societies like
Switzerland, Italy, or Belgium… Culture also is an important reason many nations with strict Islamic traditions have often ranked at the bottom of the list in terms of women in parliament, despite a few notable women in top leadership positions (Norris & Inglehart 2001:131).
Kvinnors socialiseringsprocess har fått de flesta kvinnor att tro att de är mer underordnade än män, deras position är på inhemska arenan men även i hemmet är deras främsta uppgift att fixa hushållssysslorna. Detta påverkar i hög grad deras förmåga att på ett självsäkert sätt kunna gå ut ur den traditionella komfortzonen och komma in i det offentliga området, det vill säga politiska sektorn (Peprah m.fl. 2018).
Paxton m.fl. (2009) nämner i sin artikel att tanken om kvinnors deltagande inom politik länge dominerat då det anser att kvinnor inte hör hemma inom politiken. Paxton m.fl. (2007) antyder att "det var inte förrän på 1900-talet som feministiska politiska teoretiker utmanade dessa idéer" och förespråkade att kvinnors aktiviteter i den privata sfären skulle behandlas som en politisk fråga.
Många forskare anser att det fortfarande finns samhällen som anser att kvinnor tillhör hemmet och inte på den politiska arenan. Traditionella tolkningar av kvinnors bristande deltagande i politiska och offentliga sammanhang brukar oftast indikeras av olika traditionella
övertygelser, värderingar, normer, religioner och andra kulturella egenskaper i samhället som kan påverka kvinnors rätt till högre statstjänster (Peprah m.fl., 2018 & Shvedova, 1998).
Paxton (1997) skriver om att:
Economic development has proved to be quite important for gender inequality of other types. Development can indicate some freedom from the daily task of living for the individuals of a country, which would be expected to positively increase the number of women available for political office (Paxton 1997).
Tidigare forskning visar att kvinnor som arbetar utanför hemmet tenderar att vara aktiva i politiken (Kenworthy & Malami 1999, s. 240). Peppra m.fl. (2018) menar att de familjeroller
12 som kvinnor tilldelas vanligtvis avskräcker dem från att hålla sig borta från den vanliga
politiken, familjeroller anses vara en strukturell barriär för kvinnor som vill navigera på den politiska arenan. Rule (1987) bekräftade förekomsten av strukturella hinder som påverkar den politiska representationen av kvinnor runt om i världen. Därför spelar kultur en viktig roll för att avgöra i vilken utsträckning kvinnor deltar i aktiviteter utanför hemmet.
Politiskt deltagande kräver att medborgare, inklusive kvinnor är synliga i alla aspekter av den sociopolitiska processen. Bari (2005) påpekar dock att de flesta kulturer begränsar kvinnors rörlighet, vilket påverkar deras förmåga att delta i politik. Till exempel, kvinnor möter
kulturella restriktioner genom vissa mekanismer exempelvis könssegregation och boudoir (en kultur av avskildhet och sekretess).
Paxton m.fl. (2009) håller med om att kvinnors kulturideologi vanligtvis spelar en viktig roll på den nivå som kvinnor är representerade under hela den politiska processen, "från de
enskilda kvinnornas beslut att gå in i politiken, till partiets val av kandidater, till de beslut som väljs på valdagen". Samhällets patriarkala karaktär påverkar också kvinnors politiska
deltagande och representation. För Shvedova (2005) finns könsbaserad arbetsfördelning i de flesta patriarkala samhällen och den hindrar kvinnor från deras deltagande i politiken.
Ideologiskt anses kvinnor vara underlägsna män. Därför delas sociala roller och ansvarsområden ofta upp för att implementera denna ideologi.
Även om kultur påverkar kvinnors möjligheter att delta i politiken, varierar kulturella
uppfattningar om kvinnors deltagande i politiken från land till land. Den förklaringen kommer ge nytta till att sammanfatta situationen i Afrika, eftersom de flesta av dessa förklaringar är europacentrerad. Kultur är unik beroende på vart man befinner sig i världen, och generellt sett kan strategier som används för att lösa kulturella problem i en miljö visa sig vara ineffektiva i andra miljöer.
2.4.1. Religion
Religion har en stor betydelse på hur människor ser på kvinnor, precis som andra traditioner samt värderingar i samhället är det svårt att urskilja betydelsen av religion för att både kultur och religion går hand i hand. Religion förknippas vanligtvis med traditioner i ett land, vissa religioner främjar kvinnosyn mer medan andra religioner underskattar kvinnor (Wide, 2006).
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan kvinnors representation och den dominerande religionen i ett land.
13 I länder där traditionella religioner dominerar och länder med hög religiös övertygelse är kvinnors representation mestadels låg. Med denna anledning kan man se att religion i samhället kan påverka genusperspektiv, och i vissa fall kan religion samvariera med vissa värderingar och traditioner. Det kan till exempel innebära att kvinnor i första hand betraktas som mödrar och hustrur. På detta sätt påverkar religionen kvinnors politiska representation genom att forma attityder som betraktar kvinnor som politiker. Religion kan också påverka flickors utbildningsmöjligheter och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, så det kan kopplas till graden av inflytande på kvinnors representation. Wilde (2006) anser också att länder med religioner som främjar traditionella könsroller är andelen kvinnor i parlamentet lägre än i länder med modernare syn på kvinnor.
Tidigare studier har påvisat att religion har en betydande inverkan på samhällets uppfattning om kvinnor, vilket också påverkar kvinnors politiska representation (Wilde, 2006).
Tidigare forskning har också visat att Katolska länder har en lägre andel kvinnor i parlamentet, och detta beror på de traditionella könsroller som hittas i Katolska kyrkan.
Därför har tidigare studier visat att religion har en betydande inverkan på samhällets
uppfattning om kvinnor, det som även påverkar kvinnors politiska representation (Norris &
Inglehart 2001). Bergqvist m.fl. (2008) hävdar också att religionen och kulturen i ett land kan inkludera värderingar som är mindre viktiga för kvinnor, vilket påverkar kvinnors möjligheter att delta i politik.
14
3. Metod
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera relationen mellan de länderna som anses vara demokratiska, utifrån dessa två variabler och se ifall det finns ett samband mellan valsystem och kvinnors politiska representation i Afrika. För att på så sätt kunna förklara varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland länderna och ifall valsystemet kan vara en faktor.
3.1. Metodologiskt tillvägagångssätt
Avseendet med denna studie är att kontrollera ifall resultat i tidigare forskning stämmer överens med det resultat som visas i studien. Baserat på studiens syfte kommer denna studie utgå från en jämförande studie, där en jämförelse görs mellan demokratiska länder i Afrika för att undersöka relationen mellan valsystem och kvinnors politiska representation. Detta kan bidra till en bättre förståelse om valsystem är en bidragande faktor till kvinnors politiska representation. En annan fördel med en jämförande studie är att den ger en förståelse om varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland demokratiska länder samt ger
författaren en möjlighet att pröva teorierna. Det som gör mitt val av metod unikt är att jag gör en jämförelse mellan flera olika länder och inte enbart fokuserar på ett eller två länder.
Denna studie har en teoriprövande ansats där forskaren har en eller flera teorier som är i form av konkreta hypoteser som prövas på ett empiriskt material som avgör om teorin kan
accepteras eller förkastas (Esaiassons m.fl. 2017, s 42). Studien kommer att använda sig av tidigare kvantitativ forskning som tillämpar förklaringsfaktorer som till exempel kulturella, politiska och socioekonomiska faktorer. Med hjälp av dessa förklaringsfaktorer kan studien bidra med en förklaring till varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland
demokratiska länder.
Den kvantitativa analysen är i form av en tabellanalys som används för att analysera data ur ett tabellperspektiv. Med hjälp av de data som samlas in kan studien förklara varför kvinnors politiska representation skiljer sig bland de länderna. Den statistiska analysen är ett kraftfullt verktyg för en jämförande studie och används för att förklara variablerna som ingår i studien (Teorell & Svensson, 2007).
15
3.2. Mest lika system-designen
Studiens design är en typ av en jämförande design ”Mest lika-designen” mest känd för ”Most similar systems design (MSSD)” (Esaiasson m.fl. 2017, s 98). Valet av design baseras på likheter mellan länderna; kulturellt, geografiskt samt demokratinivå. Dock kommer studien att fokusera på olikheten mellan analysenheterna som uppsatsen försöker att förklara. Olikheter mellan länder utgör skillnaden i kvinnors politiska representation mellan dessa länder.
Problemet som uppstår när man tillämpar ”mest lika designen” är att forskaren alltid vill komma åt det så kallade ”homogena analysenheter”, som är omöjligt att uppnå i denna
homogenitet om valet av problemet. Vilket leder till att vi inte kan hitta helt matchande par av fall att undersöka, även så lika stater skiljer sig åt i andra relevanta avseenden (Esaiasson m.fl.
2017, s 116). Det innebär också att valet av teori spelar en stor roll i undersökning. Det är också viktigt att eftersträva en förklaring till skillnader hos den oberoende variabeln. Detta resulterar till en modell med kongruens analys för studien. Författaren kan bara analysera med hjälp av modeller för att kunna förklara beroende och oberoende variabeln (Esaiasson m.fl.
2017, s 50).
Esaiasson m.fl. (2017) anser att modellen är speciell på många sätt, men det som skiljer den från andra modeller är att det finns ingen sökning av ”Kausal mekanism” vilket passar mitt val av teori. Det finns tre typer av förklarande studier; teoriprövande, teorikonsumerande och teoriutvecklande studier. Jag valde teoriprövande över teorikonsumerande studie eftersom jag vill pröva om det resultatet som visas i tidigare forskning uppkommer när man tillämpa en annan metod.
3.3. Studiens utgångspunkt
Det finns ett flertal faktorer som påverkar kvinnors politiska representation. Wide (2006) menar att de essentiella faktorerna som påverkar kvinnors politiska representation är politiska, socioekonomiska och kulturella faktorer. För att utföra en analys kommer dessa
förklaringsfaktorer att analyseras och mätas utifrån olika variabler. Det presenteras många olika faktorer i kapitel 2, men i denna studie undersöks inte alla faktorer som
kontrollvariabler. Detta är på grund av pragmatiska skäl (ingen data på de andra variablerna) därför valde författare att arbeta pragmatiskt och valde de variablerna som går att hitta data på. De kontroll variablerna som analyseras i denna studie visas i figur 1.1.
16 Den beroende variabeln i studien är andelen kvinnor i parlamenten i de demokratiska länder i Afrika och det är den som kommer att prövas i förhållande till valsystem, som är oberoende variabel i studien. Med hjälp av oberoende variabel kommer författaren kunna förklara skillnaden hos den beroende variabel för att testa forskningshypotes (Esaiasson m.fl. 2017, s 54).
Figur 1.1 Studiens utgångspunkt.
Oberoende variabel
Kontroll variabel Kontroll variabel
Kontroll variabel
Beroende variabel
Politiska faktorer
● Valsystem
Socioekonomiska Faktorer
● Utbildning
Politiska faktorer
● Kvotering
Kulturella faktorer
● Religion
Andel kvinnor i nationella parlament
3.4. Urval
Ibland kan studenter ha svårt att välja vilka fall som ska tillämpas. George och Bennert (2005) påpekar att valet av fall inte bör baseras på forskarens preferenser eller svårigheter att
kontrollera objektet, utan bör väljas strategiskt för att uppnå bästa forskningsresultat.
För att koppla föregående avsnitt om MSSD, MSSD är en form som tillämpas för att identifiera nyckelfunktioner som skiljer liknande länder och regioner (Landman, 2002).
Författarens population är afrikanska länder som freedom house (2021) klassificerar som
”fria”. Anledningen till att flera afrikanska länder inte har valts ut i denna uppsats är att de flesta länder anses vara ”inte fria” eller ”delvis fria”. Utav 54 länder i Afrika, hamnade jag på 6 länder som anses vara demokratiska länder.
Studien begränsas till länder som har en fungerande demokrati i Afrika, den avgränsningen ger studien möjlighet att testa teorier samt det resultatet från tidigare forskning till den afrikanska kontexten.
Tanken bakom detta urval är att testa teorier och resultat från tidigare forskning i länder där alla medborgare oavsett kön, etnicitet eller religion har samma politiska rättigheter att delta i politik.
17
3.5. Material
I datainsamlingen är det viktigt att kritiskt välja det relevanta materialet att undersöka samt vara kritisk till var data kommer ifrån för att undvika opålitliga källor och vilseledande information. Studien bygger i första hand på kvantitativt material i form av statistiska data som samlats in från olika databaser.
Statistiska data har hämtats från Electoral System Design Database (IDEA) och Inter Parliamentary Union (IPU). Data på antalet kvinnor i parlamentet hämtas också från IPU.
IPU är den nationella parlamentens globala organisation som genererar de senaste rapporterna om antal kvinnor som sitter i parlamenten runt om i världen. Andra databaser som har använts för att inhämta data om utbildning och kvotering är Världsbankens databas, Gender
Inequality Index (GII) och Gender Quotas Database (IDEA).
De material som har använts är viktiga i observationerna när det kommer till att svara på forskningsfrågan samt den data som analyseras.
IDEA är en organisation som stödjer hållbar demokrati i världen. IDEA producerar kunskap och ger stöd till demokratiska reformer, valprocesser, politiskt deltagande och representation i demokratin. IPU är en internationell parlamentarisk organisation som grundades år 1889. IPU är engagerade i fred och samarbete mellan länder samt arbetar dem med en effektiv spridning av representation i politik.
Studien använder Freedom house för att identifiera länder som klassificeras som
demokratiska länder. Freedom house är en välkänd organisation vars data samt information används vid studier kring demokrati i världen (Freedom House).
Data för religionens betydelse hämtas från The World Values Survey (WVS). WVS spårar hur viktig religion är för människor. Data från WVS mäter människors samt religionens
värderingar i samhället.
3.6. Operationalisering av det teoretiska ramverket
Esaiasson m.fl. (2017) karakteriserar operationalisering som en process att klassificera teoretiska definitioner i en eller flera operationella indikatorer, vilket är väsentligt för att genomföra undersökningar eller analysera undersökningsvariabler som har genomförts för att förklara teorins giltighet.
18
3.6.1. Operationalisering av den beroende variabeln
Kvinnors politiska representation är den beroende variabeln och är därför den variabeln som denna uppsats eftersträvar till att förklara. Denna studie kommer att mäta
kvinnorepresentation utifrån antal kvinnor i parlamentet. Denna studie kommer att använda sig av Inter Parliamentary Union (IPU), Världsbankens databas, Gender Inequality Index (GII) för att mäta antal kvinnor i parlamentet. Gender equality – Inter Parliamentary Union data presenteras på ett tydligt och unikt sätt, med andel kvinnor i nationella parlamentet. IPU kan också betraktas som en säker samt pålitlig källa eftersom IPU har en lång och
framstående erfarenhet av att arbeta med kvinnliga parlamentariker.
Denna studie kommer att utgå från Världsbankens och Gender inequality index (GII).
Anledning till att detta val gjordes var efter att ha analyserat data från IPU och insåg att det saknas nya inrapporterade data från vissa länder.
3.6.2. Operationalisering av den oberoende variabeln
Denna studie kommer att pröva om valsystem verkligen har en betydelsefull funktion när det kommer till kvinnors politiska representation och detta ska då jämföras med resultat från tidigare forskning.
i denna studie finns det tre olika typer av valsystem; proportionella valsystem (PR), majoritetsvalsystem (FPTP) och blandat valsystem (PR + FPTP).
Studiens data är insamlad från Inter-Parliamentary (IPU), som är en global organisation med stora mängder av nationella parlaments data. Studien använder sig också av Electoral System Design Database (IDEA) för att kunna identifiera olika valsystem som tillämpas i de olika demokratiska länderna i Afrika.
Stockermer (2011) skriver i sin artikel om en metod för att få in antal kvinnor i parlamentet är genom användning av en passande form av valsystem. Tidigare forskning har visat att
proportionellt valsystem ger flera kvinnor möjligheten att bli nominerade än
majoritetsvalsystem, vilket ökar chansen för kvinnor att komma in i parlamentet. Dock är detta lite oklart om proportionellt valsystem ger samma resultat i de demokratiska länderna i Afrika.
Denna studie är baserad på forskarnas slutsatser, som är;
Ett lands valsystem är den viktigaste orsaken till andelen kvinnor som väljs in i den nationella parlamenten.
19 Detta betonas starkt i litteraturen av Kittilson och Shwindt-Bayer (2012) om att det typ av valsystem som används i ett land påverkar kvinnorepresentation och det proportionella valsystemet anses gynna de flesta kvinnorna i länderna.
3.6.3. Operationalisering av Kontrollvariabel; Utbildning
Representation av kvinnor i nationella parlament anses öka ju fler kvinnor som har en gymnasieutbildning eller högskoleutbildning eftersom det är det som krävs för att kunna konkurrera om en plats i parlamentet. Paxton och Kunovich (2003) anser att den låga andelen kvinnor i parlamentet beror på två faktorer; ”utbudet” av kvinnliga kandidater och
”efterfrågan” på kvinnliga kandidater. Utbudet bestäms av socioekonomiska faktorer, politiska eliter dras oproportionerligt från högre utbildning och yrken, exempelvis juridik.
Därför, om kvinnor inte har tillgång till utbildning samt karriärmöjligheter, kommer de inte att ha det ekonomiska kapitalet som krävs för att kandidera. På en övergripande nivå förutspår socioekonomiska förklaringar att kvinnors utbildnings prestationer kommer att ha en positiv inverkan på kvinnors representation.
Flera forskare har inkluderat ett mått på kvinnors utbildningsnivå för att förutsäga kvinnliga representationen. Dock har ingen av de studierna hittat en statistiskt signifikant effekt.
Av den anledningen har utbildning valts som kontrollvariabel eftersom utbildning anses vara en av de faktorerna som kan öka kvinnors representation i parlamentet.
Denna studie kommer att samla in data från världsbanken gällande kvinnors utbildning eller det man kallar för “educational attainment” för varje land. Data kommer att importerats in direkt i tabellen för att sedan analyseras vidare. Utifrån det resultatet som visas, kommer studiens slutsatser att dras.
3.6.4. Operationalisering av kontrollvariabel; Religion
Enligt tidigare forskning av bland annat Wilde (2006) har de visats att religion har en stor betydelse på hur människor ser på kvinnor och detta anses vara precis som andra värderingar och normer i samhället. Tidigare forskning har visat ett samband mellan kvinnors politiska representation och den huvudreligionen i ett land.
Studien kommer att använda Ingleharts karta och World Values Survery (WVS) spårar hur viktig religion är för människor. The World Values Survey map2 har studerat värderingarna för
2 Kolla bilaga 2, Inglehart – Welzel Cultural Map
20 människor runt om i världen i mer än 40 år (World Values Survey, 2018). Inglehart och
Welzels karta delar upp världen efter värderingar genom en stor mängd data, den presenterar religion till samma kulturella kontext och visar skillnader mellan religioner. Religionen verkar fortfarande vara en kraftfull definition av inre kulturell struktur.
Denna studie kommer att använda WVS data och Ingleharts karta för att mäta religion samt människors värderingar i samhällen.
Det är två dimensioner som dominerar; Traditionella värderingar och
överlevnadsvärderingar. Traditionella värderingar speglar betydelsen av religion och
familjevärderingar i samhället. Samhällen med höga traditionella värderingar har vanligtvis en hög känsla av nationell stolthet. Ett samhälle som beskrivs baserat på sekulära-rationella värderingar lägger inte så stor vikt vid betydelsen av religiösa och familjära värderingar. Med överlevnadsvärderingar betonar vikten av ekonomi och personlig säkerhet i samhället. Det återspeglar vanligtvis en låg nivå av tillit och tolerans. Ett samhälle med ett högt
självförverkligande värde har en högre acceptans för andra grupper och har högre krav på att kunna delta i politiska livet. Genom användning av Inglehart och Welzels karta kommer uppsatsen mäta människors traditionella värderingar, detta kommer att göras ifall författaren inte lyckas med mätningar.
3.6.5. Operationalisering av kontrollvariabel; Könskvotering
Tidigare forskning definierar könskvotering som en metod som tillämpas i många länder för att snabbt öka representation av kvinnor (Dahlerup 2013). Det finns vanligtvis tre typer av könskvotering; frivilliga partikvotering som är i form av att enskilda partier som frivilligt går in och stadgar samt bestämmer en viss procent på nomineringslistan som ska tillhöra kvinnor.
lagstadgad könskvotering föreskriver att alla politiska partier ska tilldela kvinnor en viss procent platser på nomineringslistan. En annan typ av könskvotering är reserverade platser, här är det bara kvinnor som kan tävla med varandra om ett visst antal platser och i de flesta fall väljs de av statschefen. Alla länder har olika former av kvotering, och detta beror på vilket valsystem som används i landet. Alla tre olika former av kvotering kommer att analyseras i denna studie för att se om olika former av kvotering ger olika effekt. På det sättet kan studien kontrollera om olika typer av kvotering har betydelse för kvinnors representation.
Data gällande kvotering hämtas från Gender Quotas Database (IDEA) som brukar rapportera kvoteringssystem som tillämpas i olika länder.
21 I kvinnokonventionen skriver FN om hur könskvotering kan vara ett hjälpmedel för att öka andelen kvinnor i parlamentet, vilket leder till en högre kvinnorepresentation (UN Women 2).
Det finns dock kritik kring könskvotering gällande det procentuella värdet som behövs för att kvotering ska påverka kvinnors politiska representation. Det krävs minst 30 % för att det ska få ett inflytande på kvinnors politiska representation.
Dahlerup och Freidenvall (2008) anser att kvotering bidrar till en ökning av kvinnor i politiska organ, så det är intressant att mäta om en högre procent av kvotering också ger en högre andel kvinnorepresentation.
22
4. Analys och resultat
Denna studie syftar till att undersöka och analysera relationen mellan de länderna som anses vara demokratiska, utifrån dessa två variabler för att på så sätt se ifall det finns ett samband mellan valsystem och kvinnors politiska representation i Afrika.
Resultatet i tidigare forskning visar att valsystem är en bidragande faktor till en ökning av kvinnor i parlamentet och det är detta som ska kontrolleras och se om det uppkommer samma resultat i denna studie. Med hjälp av förklaringsfaktorer om valsystem kan uppsatsen klargöra vad som påverkar kvinnors politiska representation i demokratiska länder i Afrika. Andra faktorer, som till exempel utbildning, religion och könskvotering kommer att inkluderas som kontrollvariabler, kontrollvariabler inkluderas för att kontrollera om dessa variabler påverkar resultatet.
Analysen utförs med hjälp av tabellanalys relaterat till det datamaterial som importerats in från olika databaser. Det totala antalet länder som deltar i den undersökningen är sex länder som klassificeras som fria i Afrika. De länderna som inte klassificeras som fria eller det man kan kalla för icke-demokratiska länder har medvetet uteslutits från studien eftersom det inte är lämpligt att undersöka demokratiska fenomen samt strukturer i länder som inte har en fullt fungerande demokrati. Bland de 54 länder i Afrika, är det bara sex länder som klassificeras som fria. Av de totalt sex länder som finns med i studien är det tre länder som har ett proportionellt valsystem, två länder med majoritetsvalsystem och ett land har ett mixed valsystem. Det vanligaste valsystemet bland de demokratiska länderna är proportionellt valsystem, medan två länder med majoritetsvalsystem och ett land har mixed valsystem.
Tabell 1 består av fem kolumner och sex rader. Kolumnerna representerar följande variabler:
oberoende variabel (valsystem), kontrollvariabel (utbildning), kontrollvariabel (religion), kontrollvariabel (kvotering) och den beroende variabeln (kvinnors politiska representation).
Raderna representerar följande analysenheter; Sydafrika, Namibia, Ghana, Botswana, Kap Verde, Seychellerna.
Tabell 1 visar det första steget i analysen, där vi börjar med att importera in data från olika databaser och sen para ihop de demokratiska länder som skiljer sig på den beroende variabeln.
Därefter, kommer resultatet att granskas och se varför demokratiska länder skiljer sig på den beroende variabeln.
23
Tabell 1;
Oberoende variabel, kontrollvariablerna och beroende variabel i de demokratiska länder i Afrika.Länder Oberoende variabel
Valsystem
Kontroll Variabel Utbildning
Kontroll Variabel Religion
Kontroll Variabel Kvotering
Beroende variabel Kvinnors politiska representation
Sydafrika PR 17 % Protestantism Frivilliga
partikvotering och lagstadgad kvotering (50%)
47 %
Namibia PR 18 % Protestantism Frivilliga
partikvotering och lagstadgad kvotering (50%)
44 %
Ghana FPTP 23 % Pentekostalism Har ej 13 %
Botswana FPTP 42 % Anglicanism Frivilliga
partikvotering (30%)
11 %
Kap Verde PR 39 % Protestantism Lagstadgad
kvotering (25%)
39 %
Seychellerna PR + FPTP 56 % Katolicism Har ej 24 %
24 Tabellen ovan visar de länderna som freedom house (2021) klassificerar som ”fria”. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera relationen mellan de länderna som anses vara demokratiska, utifrån dessa två variabler och se ifall det finns ett samband mellan valsystem och kvinnors politiska representation i Afrika. I den andra kolumnen har vi oberoende variabeln som testas (valsystem), där PR är proportionell representation, FPTP är majoritet eller så kallade First – Past – The – Post och den sista är så kallade Mixade valsystem (PR + FPTP). I nästa kolumn har vi kontroll variablerna och beroende variabel.
När vi tittar på vilka valsystem som är vanligast i de demokratiska länder, så kan vi se i tabellen ovan att det är proportionellt valsystemet som tillämpas mest i de fria demokratierna. Vilket gör det lättare för oss att analysera resultaten på den beroende variabeln samt ge svar på den grundläggande forskningsfrågan som lyder;
Kan förklaringsfaktorer kring valsystem bidra till att förklara skillnad på kvinnors politiska representation i de demokratiska länderna i Afrika?
4.1. Oberoende variabeln
Tabell 1 visar att länder som har ett proportionellt valsystem har en hög andel kvinnor i parlamentet, vilket stämmer överens med det resultatet som visas i tidigare forskning (Kittilsson & Schwindt-Bayer, 2012).
Utifrån tabell 1 kan vi se en relativ stor skillnad i procentuellt värde för kvinnors politiska representation mellan de länderna som har proportionellt valsystem, till exempel Kap Verde har 39 %, Sydafrika har cirka 47 % och Namibia har 44 % antalet kvinnor i parlamentet.
Resultatet från tabell 1 visar att länder som tillämpar proportionellt valsystem har högre andel kvinnor i parlament jämfört med andra länder som har majoritetsvalsystem samt blandat valsystem. Resultatet från tabellen stärker Kittillsons och Schwindt-Bayers (2012) resonemang om valsystemets betydelse för kvinnors politiska representation.
Tabell 2 (nedan) visar att båda länderna, Botswana och Kap Verde har ungefär samma procentuellt värde på utbildningsnivå, samma religion och tillämpar ungefär samma procentuellt värde på könskvotering, dock skiljer sig båda länderna på den beroende variabeln.
25
Tabell 2;
Oberoende variabel, kontroll variablerna och beroende variabel i Botswana och Kap Verde.Länder Oberoende variabel.
Valsystem
Kontroll variabel.
Utbildning
Kontroll variabel.
Religion
Kontroll variabel.
Kvotering
Beroende variabel.
Kvinnors politiska representati on
Botswana FPTP 42 % Anglicism Frivilliga partikvotering (30%)
11 %
Kap Verde PR 39 % Protestantism Lagstadgad kvotering (25%)
39 %
Tabell analysen stärker argumentet om att ett proportionellt valsystem gynnar kvinnor jämfört med majoritetsvalsystem och mixed-valsystem. Det resultatet från tabell 2 stärker resonemang från tidigare forskning om att det proportionella valsystemet bidrar till en ökning av kvinnor i parlamentet (Dahlerup, 2008). Tabellen visar att skillnaden i andelen kvinnor i det
majoritetsvalsystemet och i ett proportionellt valsystem är mycket större i denna studie. Tabell 2 visar två länder; Botswana och Kap Verde. Dessa två länder använder olika former av valsystem, Botswana använder majoritetsvalsystem (FPTP) medan Kap Verde använder proportionellt valsystemet (PR). Resultatet i tabell 2 visar att Kap Verde har ett högre
procentuellt värde på den beroende variabeln jämfört med Botswana. Vilket stärker resultatet från tidigare forskning, om att valsystem är bidragande faktorn till kvinnors representation.
Skillnaden visas även i ännu ett land som kombinerar majoritetsvalsystem och proportionellt valsystem, så kallade mixed-valsystem. Resultaten från tabell 1 visar att Seychellerna har högre andel kvinnor i parlament jämfört med andra länder som har majoritetsvalsystem.
Skillnaden är alltså betydande och det är enkelt att se att valsystemet utgör en stor skillnad i andelen kvinnor som väljs in i parlamentet.
26 Resultatet från tabellen stärker tidigare forsknings resonemang om att valsystemets reform är ett sätt som skulle kunna främja eller öka kvinnors representation. Vilket skulle kunna vara en policyrekommendation för länder som vill öka sitt antal kvinnor i parlamentet. Resultatet i tabell 1 visar att länder som har ett proportionellt valsystem har en hög andel kvinnor i parlamentet jämfört med länder som har ett majoritetsvalsystem eller ett mixed valsystem.
Vilket innebär att ett proportionellt valsystem anses vara ett sätt att skapa bättre
förutsättningar för att öka kvinnorepresentation i ett land. Resultatet från tabell 1 visar att ett proportionellt valsystem gynnar mest kvinnors politiska representation i de fria länder i Afrika, vilket stämmer med resonemanget från tidigare forskning.
Baserat på resultatet i denna studie kan vi avgöra att valsystemet är en av de faktorer som bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation. Dock kan det finnas andra faktorer som kan påverka resultatet. Enligt tidigare forskning finns det ett antal faktorer som hindrar kvinnor från att delta i politik, vilket har lett till att denna studie valde att undersöka effekten av de andra faktorerna (Wide, 2006).
4.2. Effekt av de andra förklaringsfaktorerna
För att kunna svara på den andra forskningsfrågan på ett adekvat sätt så krävs det att man analyserar och lyfter fram andra variabler som bidrar till den variationen om kvinnors politiska representation. Flera andra studier har visat att andelen kvinnor i parlamentet är högre i proportionellt valsystem än mixed och majoritetssystem.
4.2.1. Kontrollvariabeln utbildning
Tidigare forskning visar att utbildning är en av de faktorerna som främjar kvinnors sociala och ekonomiska status i samhället. Baten m.fl. (2017) hävdar att utbildning har en positiv effekt på kvinnors politiska representation. Utbildade kvinnor har meriter samt kompetens att konkurrera om platser i parlamentet.
Resultatet från tabell 3 visar att den variabeln inte har någon betydelse i denna uppsats, vilket inte stämmer överens med det resultatet som tidigare forskning har fått fram. Tabell 3
presenterar två länder som har olika procentuellt värde på utbildning. Resultatet från tabellen visar att variabeln inte ger någon effekt på kvinnors representation, vilket inte stämmer överens med det resonemang från tidigare forskning (Matland, 1998; Stromquist, 1990).
27 Tabell 3 presenterar länder exempelvis, Namibia som har lågutbildade kvinnor samt
Seychellerna som har högutbildade kvinnor. Resultatet på den beroende variabeln visar att två länder skiljer sig när det kommer till andel kvinnor i parlamentet. Utifrån tabell 3 kan vi se att kvinnors utbildning i de demokratiska länder i sin tur inte har någon stor effekt på kvinnors representation. Med andra ord, den förklaringsfaktorer om att utbildning är en av de
faktorerna som bidrar till en ökning av kvinnors politiska representation verkar inte stämma i denna studie.
Tabell 3; Oberoende variabel, kontrollvariabeln religion och beroende variabel i Namibia och Seychellerna
Länder Oberoende variabel.
Valsystem
Kontroll variabel.
Utbildning
Kontroll variabel.
Religion
Kontrollvariabel.
Kvotering
Beroende variabel.
Kvinnors politiska representation Namibia PR 18 % Protestantism Frivilliga
partikvotering och lagstadgad
kvotering (50%)
44 %
Seychellerna PR + FPTP 56 % Katolicism Har ej 24 %
Det visas tydligt i tabell 2 (ovan) och tabell 4 (nedan) att utbildning inte har någon effekt på kvinnors politiska representation. Till exempel, båda länderna; Sydafrika (17 %) och Ghana (23) har cirka samma procentuellt värde som anses att vara lägre jämfört med andra länder i tabell 1. Studien kunde inte påvisa resultat från tidigare forskning där förväntningen om att länder med högutbildade kvinnor ska ha en hög andel kvinnor i parlamentet.
28
4.2.2. Kontrollvariabeln religion
Tidigare forskning visar att religion har en stor betydelse på hur människor ser på kvinnor.
Wilde (2006) anser att religion är en av de faktorerna som påverkar kvinnors politiska
representation. Resultatet från tidigare forskning visar att kvinnors politiska representation är lägre i länder där den dominerande religionen stärker traditionella könsroller, än i länder som inte främjar denna syn (Wilde, 2006). Inglehart och Welzels kulturella karta visar att kristna länder som har protestantism ligger högre upp, än Afrikanska-muslimska länder. Den dominerande religionen stärker traditionella könsroller, till exempel kvinnors roll i hemmet och familjen kan detta leda till att kvinnor bli begränsad till att kandidera. Om de dessutom väljer att kandidera eller delta i val kan de ha svårt att locka tillräckligt stöd för att vinna.
Tabell 1 visar att alla länder är kristna, dock med olika inriktningar, dvs. protestantism,
anglicanism, katolicism. Tidigare forskning har påvisat att kvinnors politiska representation är högre i protestantiska länder än katolska länder. Resultatet från tidigare forskning visar att katolska kyrkan är mer förknippad med hierarkiska samt auktoritär kultur, vilket påverkar kvinnors representation (Norris m.fl. 2001). Wilde (2006) anser också att länder med religioner som främjar traditionella könsroller är andelen kvinnor i parlamentet lägre än länder med modernare syn på kvinnor. Forskarens resonemang stämmer överens med det resultatet som visas i Ingleharts karta. Resultatet från tabell 1 visar att protestantiska länder har högre andel kvinnor i nationella parlamentet än katolska och anglikanska länder. Vilket stämmer överens med resultatet från tidigare forskning. Resultatet från tabellen visar att protestantiska länder som till exempel, Namibia, Sydafrika och Kap Verde har högre andel kvinnor i parlamentet jämfört med Seychellerna och Ghana som inte är protestantiska länder.
Resultatet i denna studie stämmer överens med resultat som visas i tidigare forskning och Ingleharts karta. Resultatet i tidigare forskning överensstämmer med det resultatet som visas i tabellen, tidigare forskning visar att protestantiska länder som har en högre andel kvinnor inom nationella parlamentet. Det kan bero på att katolska länder i de flesta fall anses ha en mer konservativ syn på kvinnors roll i samhället, vilket påverkar kvinnors politiska
representation.
