För de åtgärdsförslag som föreslås i närtidspaketet effektbedöms åtgärd för åtgärd medan scenariet på sikt bedöms på helheten. Det långsiktiga scenariet är så svårbedömt att det inte gjorts någon effektbedömning. Den transportpolitiska målanalysen har fokus på tillgängligheten i stråket för persontransporter och godstransporter. Det har i denna studie översatts till kortare restider som summerar framkomlighet och tillförlitlighet för respektive trafikslag. Till det tillkommer en grov uppskattning på vilken effekt åtgärderna får på hänsynsmålen trafiksäkerhet och miljö. Miljö-bedömningen har ett tydligt fokus på utsläpp av klimatgaser medan trafiksäkerhet behandlar i vilken mån åtgärden påverkar risken att dödas eller skadas svårt i trafiken. Denna aspekt bedöms övergripande för samtliga trafikslag som färdas i stråket. En mer direkt effektbedömning mot satta projektmål har också gjorts för varje åtgärdsförslag. För mer generella åtgärder bedöms effekterna på E6 som system. För åtgärder som är geo-grafiskt avgränsade bedöms hur stor effekten blir på just denna sträcka.
Effektbedömningen har gjorts enligt följande skala:
En översiktlig kostnadsbedömning har gjort för respektive åtgärd i närtid och på sikt redovisas som låg, mellan, hög eller mycket hög:
Mycket positiv ++ Låg 0–10 Mkr
Positiv + Mellan 10–50 Mkr
Marginell 0 Hög 50–100 Mkr
Negativ – Mycket hög > 100 Mkr
Mycket negativ – –
Åtgärdsförslag i Närtid
STYRMEDEL FÖR ATT PÅVERKA ANVÄNDNINGEN AV E6
Effekterna av att införa olika former av styrmedel för både personresor och godstransporter kan sannolikt vara stora eller mycket stora. Styrmedel kan vara mjuka i form av överenskommelser med andra aktörer med syftet att förändra användningen av trafiksystemet. I E6 fall kan det innebära att ändra tiden då man använder E6 och att arbeta för en överflyttning från bil till kollektiva färdsätt. Denna typ av insatser som riktar sig mot person-resor sker i dag i huvudsak i kommunerna inom ramen för ett hållbart resande arbete. Möjliga åtgärder som specifikt riktar sig mot godstrafiken kan vara en direkt dialog med åkerinäringen eller Trelleborgs hamn för att på sikt förändra t.ex. färjeanlöpen så att de inte ankommer på tider som innebär att godstrafiken norrut hamnar mitt i morgonens maxtimmes-belastning. Alternativt släppa iväg lastbilstrafiken i kortare intervaller från färjeterminaler för att undvika längre lastbilskolonner. De internationella logistikkedjor som färjetrafiken och en stor del av godstrafiken på E6 är en del av bedöms som mycket svårpåverkad på kort sikt varför inga åtgärder föreslås inom detta område. Men det är betydelsefullt att poängtera vikten av att denna fråga börjar belysas mer i nationella och regionala godstran-sportstrategier.
Ekonomiska styrmedel som innefattar vägavgifter för tung trafik, trängsel-skatter och förändrade trängsel-skatteregler vid avdrag för arbetsresor, är viktiga förutsättningar i de framtidsscenarier som beskrivs. I huvudsak är infö-rande av ekonomiska styrmedel en politisk process som Trafikverket inte har mandat att besluta. Man kan konstatera att ett flertal av de styrmedel som föreslagits i tidigare utredningar troligen skulle vara verkningsfulla
för att minska belastningen på E6. Då ett aktivt arbete med styrmedel är mycket viktigt för att få till en långsiktigt hållbar god tillgänglighet för E6 ingår det som en del av den nedanstående effektbedömningen. Kostnaden har bedömts till låg men ett införande av t ex olika typer av trängselskatter innebär sannolikt stora investeringar i intäktssystem m.m.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
+ 0 + ++ + + + Låg
EXTRA KÖRFÄLT LOMMA–ALNARP
De djupare analyser som gjorts i studien kring Trafikplatserna Lomma och Alnarp visar på stora störningar, låga hastigheter under relativt lång tid vid rusningstrafik samt en hög frekvens av incidenter som skapar ytterligare störningar och stopp i trafiken. Sträckan mellan trafikplatserna är idag så högt belastade att de närmar sig det teoretiska kapacitetstaket för en fyrfältig motorväg framförallt på timnivå men även för årsdygnstrafik. En stor andel av trafiken som passerar området kommer ut i en trafikplats för att sedan vika av i den andra. Den trafiken skulle inte behöva väva ut på E6 om additionskörfält fanns mellan trafikplatserna i bägge riktningar och därmed markant minska belastningen och störningar på E6. Situationen på E6 skulle sannolikt förbättras väsentlig för den genomgående trafiken medan den trafik som använder additionsfälten mellan trafikplatserna endast får vissa förbättringar eftersom kapacitetshöjningen på E6 riskerar att flytta trafiken och köbildningen in på det sekundära vägnätet med t ex större köbildning på Stockholmsvägen/Västkustvägen in mot Malmö men även Lv 103 mot Lund. Trafikmängderna på platsen kommer efter åtgärd fortsatt vara hög och sannolikt kommer medelhastigheten på platsen under för- och eftermiddag fortsatt vara markant under 100 km/tim men situationen kommer att vara betydligt bättre än dagens situation. Generellt kommer den genomgående trafiken på E6 få stora förbättringar medan den lokala/regionala trafiken kommer att få mindre förbättringar. Efter-som åtgärden innebär en tydlig kapacitetsförstärkning i infrastrukturen kan det finns risk för inducerad trafik. Bedömningen är att den är relativt måttlig men viss påverkan kan antas varför miljön sannolikt påverkas negativt. Under förutsättning att befintligt vägområde kan omdisponeras för att skapa förutsättningar för två additionskörfält behöver väldigt lite ny mark tas i anspråk. Detta sänker kostnaden och ökar samhällsnyttan för åtgärden. Bedömningen är att detta är möjligt men att det finns ett behov av nya avställningsplatser för tunga fordon på sträckan när vägrenar försvinner och dessa behöver anläggas utanför idag befintligt vägområde.
Dessa kommer i så fall att ta viss värdefull åkermark i anspråk.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
KAPACITETSHÖJNING TRAFIKPLATS
VELLINGE NORRA–TRAFIKPLATS PETERSBORG
Åtgärden har inte utretts i denna studie. Åtgärdsförslaget kommer från åtgärdsvalsstudie Stråket Malmö–Falsterbonäset som avslutades under 2017. Åtgärden ingår i ett föreslaget åtgärdspaket som även omfattar trimningar på trafikplats Vellinge södra. Fokus på denna åtgärd är att ge god framkomlighet för busstrafiken från Falsterbonäset in mot Malmö.
En effektbedömning har skett mot det föreslagna åtgärdspaketet utifrån projektmålen för ÅVSen E6 genom Skåne.
En utmaning på sträckan är den intermittenta godstrafiken från färje-anlöpen i Trelleborg, en kapacitetshöjning Vellinge–Malmö ger sannolikt en förbättring för den nationella/internationella godstrafiken trots att åtgärden har fokus på att förbättra framkomligheten för kollektivtrafik.
Sannolikt minskar även störningar och stopp på sträckan vilket ger mer förutsägbara restider för både personresor och godstrafik. Åtgärden har stort kollektivtrafikfokus och får stor positiv effekt för personresande med kollektivtrafik. Effekterna på miljön är svårt att bedöma i nuläget, detta beror på hur åtgärden i slutändan utformas. Trafiksäkerheten bedöms öka något.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
++ + + – ++ ++ + Mellan
UTÖKNING AV VARIABLA MEDDELANDESKYLTAR
Att göra E6 mer intelligent med hjälp av olika typer av digitala stödsystem bedöms ha god potential att både minska störningar och minska konse-kvenser av uppkomna störningar. Variabla meddelandeskyltar (VMS) finns idag bara på ett fåtal ställen utefter E6. En utökning i anslutning till de mer trafikerade trafikplatserna ger möjlighet att informera samt styra och leda trafik på ett effektivt sätt. VMS kan användas till allt ifrån att meddela om aktuella restider till att informera/varna om kö längre fram i vägsyste-met m.m. Även om denna utredning fokuserar på E6 bör man överväga att knyta ihop ett VMS-system med omgivande huvudvägnät, E4, E22, E65 och Rv 11. Även vissa kommunala vägar till exempel inre Ringvägen i Malmö bör inkluderas i ett sammanhållet system. Åtgärden lämpar sig väl för etappvis införande. I denna åtgärd ingår även att förstärka den stöd-jande funktionen för Verksamhetsområde Trafikledning inom Trafikverket med en utökning av kameror och annan teknik på kritiska sträckor för att kunna utföra en effektiv övervakning av E6. Digitala system för att skapa intelligenta vägar har ofta relativt höga driftkostnader samtidigt som livs-längden ofta är begränsad. Den direkta investeringskostnaden för åtgärden är hög- mycket hög men det är även viktig att i det fortsatta arbetet beakta driftkostnaden som sannolikt är omfattande över tid. Mer utförlig beskriv-ning av åtgärden finns i PM 3-ITS.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel
VARIABELT HASTIGHETSSYSTEM
Ett variabelt hastighetssystem är en del i att göra E6 mer intelligent. Det gör det möjligt att anpassa gällande hastighetsgräns utifrån sträckans aktuella belastningsgrad. Systemet kan göras något enklare genom att tid styra hastigheten genom att till exempel sänka hastigheten under topp-belastningstimmarna på förmiddag och eftermiddag. Ett mer avancerat system är att styra hastigheterna automatiskt utifrån flöde. Att anpassa hastigheten utifrån aktuellt kapacitetsutnyttjande minskar risken för störningar och signalerar till trafikanterna att sträckan är högt kapaci-tetsutnyttjad. Utredningen bedömer att ett första införande av variabel hastighet bör ske på sträckan Vellinge–Löddeköpinge. Åtgärden lämpar sig väl för etappvis införande. Även i denna åtgärd är det viktigt att beakta framtida driftkostnader som kan bli höga. Mer utförlig beskrivning av åtgärden finns i PM 3-ITS.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel
Hela sträckan Vellinge–Helsingborg har höga trafikmängder under en rela-tivt stor del av dygnet. Det kan motivera en generell hastighetssänkning på sträckan för att signalera till trafikanter att det är en störningskänslig del av E6. Åtgärden ensamt ger ingen större effekt men ett samtidigt infö-rande av variabel hastighetssänkning på delar av sträckan som under vissa perioder inte klarar 100 km/tim och utökad övrig intelligens med hjälp av variabla meddelandeskyltar ger sannolikt en högre uppmärksamhet av tra-fikanter vilket bedöms påverka störningskänsligheten positivt. En generell hastighetssänkning på delar av E6 kan vara en temporär snabb åtgärd som sedan kan fasas över i ett variabelt hastighetsystem.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 + 0 + + 0 Låg
HAVERI/AVSTÄLLNINGSPLATSER FÖR TUNGA FORDON
Vägrenarna på utredningssträckan är generellt för smala för att rymma stillastående större fordon. Detta trots att de i de flesta fall uppfyller kraven i gällande VGU. På vissa delar är redan idag vägrenen ersatt med ett extra smalare körfält, t.ex. vid Glumslöv utanför Landskrona. Eftersom en stor andel av störningarna på E6 beror på stillastående fordon i körfält eller på vägren ses ett behov av att på strategiska platser tillföra
avställ-Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 + 0 ++ + 0 Mellan
UTÖKAT OMKÖRNINGSFÖRBUD TUNG TRAFIK VELLINGE–HELSINGBORG
Ett utökat omkörningsförbud både geografiskt och utsträckt i tid kan vara motiverat ur ett störningsperspektiv. Detta bör kompletteras med ökad övervakning för att säkra att förbudet följs. Detta har utretts tidigare men då med ett trafiksäkerhetsfokus. Bedömningen då var att åtgärden inte ger någon positiv trafiksäkerhetseffekt. Utifrån denna studies projektmål med fokus på minskad störning ses nyttor med åtgärden.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 0 0 + + 0 Låg
UTÖKNING AV PORTALVÄGVISNING
Eftersom E6 har en hög andel tung trafik som tar upp en större del av körfält ett uppstår det situationer då sidoplacerad vägvisning ofta skyms av den tunga trafiken. Många trafikplatser idag har enbart sidoplacerad vägvisning. Detta kan skapa osäkerhet för trafikanter eftersom man lätt kan missa vägvisning om avfart och därmed skapar störningssituationer i samband med trafikplatser. Snabba inbromsningar och sena körfältsbyten på grund av skymd vägvisning är ett onödigt problem och kan till stor del lösas genom mer portalvägvisning i god tid innan trafikplatser.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 + 0 + + 0 Låg-Mellan
FÖRBUD FÖR ARBETSMASKINER
Vissa typer av långsamtgående arbetsmaskiner tillåts trafikera E6 idag.
Detta genom ett äldre dispensbeslut som aldrig har omprövats. I och med en ständigt ökad trafik har dessa arbetsmaskiner blivit en större störningsfaktor än tidigare då de skapar hastiga inbromsningar och kösituationer. Eftersom de är långsamtgående även relativt den tunga lastbilstrafiken är det tillåtet att köra om dessa fordon för tung trafik även där omkörningsförbud för tung trafik gäller. Även denna situation skapar ytterligare störningar med snabba hastighetssänkningar. Bedömningen är att dessa arbetsmaskiner bör styras om till ett parallellvägnät där det är möjligt. Även om inte heller detta vägnät är helt anpassat för denna typ av trafik görs bedömningen att långsamtgående arbetsmaskiner ökar
störningskänsligheteten på E6 oacceptabelt mycket utifrån nuvarande trafikmängder.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel
Det finns en tydlig bild av ett ökat behov av övervakning på E6. Resultat från djupintervjuer av räddningstjänst och polis signalerar att hastig-hetsefterlevnaden inte är tillräcklig. Fordon har ofta för korta avstånd till framförvarande fordon. Resultat från STRADA visar att upphinnande-olyckorna nästan är 50 % av antalet olyckor vilket indikerar för korta avstånd. Omkörningsförbud för tunga fordon efterlevs inte i tillräcklig utsträckning vilket kan medföra situationer då hastigheten kraftigt sjunker i bägge körfälten vilket sänker kapacitet och ökar risken för incidenter och störningar. En ökad övervakning kan ske både genom ökad fysisk polisiär närvaro men man bör även utreda möjligheterna till ökad automatiserad övervakning. ATK används inte på motorvägar i Sverige men kan vara ett verktyg för att sänka medelhastigheten på utsatta sträckor. Möjligheterna till automatisk övervakning av omkörningsförbud och avstånd mellan fordon bör utredas. Den nya lagen som förbjuder förare att prata i mobil-telefon utan handsfreeutrustning som införs 1 feb 2018 kräver både ökad övervakning och ökad information och kan få en viss positiv effekt på E6 men inga specifika åtgärder som riktas mot E6 föreslås. Kostnaden har bedömts till mellan-hög i denna kostnad ligger i huvudsak kostnader för investeringar kopplat till automatiserad övervakning m.m. Merkostnader för polisen och andra myndigheter har inte kunnat bedömas.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 ++ + + + + Mellan-hög
KOMMUNERNAS ARBETE MED HÅLLBART RESANDE OCH TRANSPORTSNÅL PLANERING
Att påverka efterfrågan på resor och transporter är en viktig förutsättning för att nå långsiktiga transportpolitiska- och klimatmål. Kommunernas roll i detta arbete är avgörande, speciellt de större kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg som genererar de stora resbehoven. I dessa kom-muner pågår redan strategisk och operativt arbete men ytterligare insatser behöver genomföras. Stadsmiljöavtal, som är ett statligt stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, har identifierats som ett viktigt verktyg för att ytterligare utveckla kommunernas arbete i riktning mot ett hållbart
Ur ett brett perspektiv ger effekter av ett minskat resande med bil och ökat med kollektiva färdmedel utan att förlora tillgänglighet positivt utfall i den samhällsekonomiska analysen.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel
Vikten av mycket god samverkan mellan myndigheter men även internt mellan Trafikverkets olika verksamhetsområden har identifierats som en viktig administrativ åtgärd. En god extern samverkan finns idag mellan Trafikverket, Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Region Skåne samt SOS Alarm. Dessa träffas idag ett par gånger per år och diskuterar förbätt-ringsåtgärder när det gäller att koordinera insatspersonalens säkerhet vid arbete på väg. I denna konstellation finns det mycket kunskap och kompetens som också bör användas till att aktivt arbeta för att minska störningar och incidenter.
Inom Trafikverket kan flera verksamhetsområden (VO) oberoende av varandra påverka störningssituationen på E6. Åtgärder som genomförs av VO Underhåll eller VO Investering och som beställs av VO Planering koordineras idag inte alltid på ett effektivt sätt. Detta samtidigt som VO Trafikledning ibland inte har uppdaterad kunskap om planerade åtgärder.
Detta riskerar att skapa ”onödiga” störningar på E6. Diskussionen om tidsatta ”servicefönster” på E6 som tidigare har förts internt bör återupptas.
Eftersom det kräver en god koordination mellan olika VO i Trafikverket bör man identifiera brister i den interna styrningen och åtgärda och eller förtydliga ansvar. E6 kan vara ett lämpligt pilotprojekt för att trimma denna typ av intern samverkan.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
+ + + 0 + + 0 Låg
TRIMNINGSÅTGÄRDER – TRAFIKPLATSER
Mindre åtgärder i form av förbättrad vägvisning, siktröjning, tydligare målning etc. har idag oftast ingen direkt inverkan på framkomlighet på E6 enligt studiens avgränsning men bedöms som viktiga ur ett hela resan perspektiv för trafikanter som använder E6. Analyser av GPS-data har också visat på tydliga hastighetssänkningar i och runt trafikplatserna. De åtgärder som föreslås i PM10 trafikplatsrevision är i huvudsak relativt små och kan ofta kopplas till steg 2 i fyrstegsprincipen. De trafikplatser som har högst teoretisk belastningsgrad (enligt PM 1) har analyserats djupare och där föreslås även större åtgärder exempelvis förlängning av ramper, nya radier och breddning av broar. Åtgärderna som föreslås i PM10 är inte inbördes prioriterade utan är tänkta att utgöra underlag för beställningar till genomförande verksamhetsområden inom Trafikverket (underhåll, investering). Eventuell paketering av åtgärder för ett effektivare genom-förande görs i beställningsskedet.
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
0 0 + 0 + 0 0 Låg-hög
Åtgärdsförslag på sikt
De åtgärder som föreslås här är en kraftig uppskalning av tidigare åtgärder med fler sträckor med additionskörfält/tre körfält, kraftfullare satsning på digital styrning, stöd och övervakning. En kraftig utökning av tre körfält i vardera riktning på fler delar av sträckan mellan Lomma och upp mot Helsingborg innebär större intrång. Befintlig vägyta kan sannolikt inte användas utan mycket ny mark måste tas i anspråk, i detta fall värdefull åkermark. Flera trafikplatser och broar måste byggas om för att klara en breddning av vägen. Införande av påfartreglering blir sannolikt aktuellt på vissa trafikplatser för att säkra tillgängligheten och funktionen på E6 trots att detta kan skapa störningar på sekundärvägnätet. Positiva effekter för godstransporterna på E6 kan antas. Även för persontransporter på E6 kan en positiv effekt uppnås. Eftersom åtgärder fokuserar på flera av de högst belastade sträckorna och som samtidigt har hög frekvens av incidenter kan det antas att det får positiva effekter på att minska störningar och öka framkomligheten. En ytterligare förstärkning av kapacitet på väg riskerar att öka effekten av inducerad trafik och därmed motverka flera miljömål.
Den pågående teknikutvecklingen inom fordonsindustrin och digitalise-ringen av vägtransportsystemet bör i detta scenario få ett visst genomslag men det är svårt att bedöma hur mycket. Till exempel kan man anta att au-tomatiserad avståndshållning som redan idag finns på personbilssidan är utbrett 2030 vilket kan antas vara positivt ur ett störningsperspektiv på E6.
Kostnaden bedöms mycket grovt till 300–600 miljoner kr
Grov samhällsekonomisk analys Projektmål
Kortare
Trafik-säkerhet Klimat Minskade
störningar Förut sägbar fram-komlighet
Acceptabel fram-komlighet
Bedömd kostnad
+ + + – – + + + Mycket-hög
Åtgärdsförslag på lång sikt
I detta scenario tecknas framtidsbilden enbart av en framskrivning av trender
I detta scenario tecknas framtidsbilden enbart av en framskrivning av trender