Effekter av formell språkutbildning för utrikes födda

Eftersom de flesta studier påvisar att utrikes föddas språkli- ga färdigheter ger avkastning i form av högre sysselsättning och lön är det av stort policyintresse om man genom utbild- ningsinsatser kan öka dessa färdigheter. Både tillgången till och kvaliteten på språkutbildning kan påverkas genom olika åtgärder från samhällets sida. Å ena sidan kan utbildningen öka deltagarnas språkkunskaper och möjligheter till sysselsätt- ning, å andra sidan kan det finnas en inlåsningseffekt på kort sikt eftersom sökaktiviteten på arbetsmarknaden kan minska under den tid som utbildningen pågår.

Det är få studier som undersöker vilken effekt formell språkutbildning har för utrikes föddas utfall på arbetsmark- naden, trots den uppenbara policyrelevansen. Kunskapen är dessutom begränsad om huruvida formell språkutbildning för utrikes födda är mer effektiv än till exempel interaktion med andra människor på en arbetsplats och i andra sammanhang. En utmaning med att utvärdera effekter av språkutbildning är att deltagande sällan är slumpmässigt; icke-observerade faktorer kan påverka både deltagande i språkutbildning och utfallen på arbetsmarknaden. Även om de flesta studier på om- rådet tar hänsyn till ett stort antal bakgrundsegenskaper hos både deltagare och icke-deltagare är det inte uppenbart att de skattade sambanden kan tolkas kausalt. Ofta saknas dessutom lämpliga kontrollgrupper att jämföra med.

Svenska för invandrare (sfi) är ett omfattande kursprogram, som består av flera studievägar och delkurser. Eftersom så många av de utrikes födda som anlänt till Sverige i vuxen ålder deltar i kurserna är det vanskligt att finna bra jämfö- relsegrupper. Kennerberg och Åslund (2010) jämför arbets- marknadsutfallen för deltagare och icke-deltagare i sfi med en uppföljningstid på 10 år. De närmaste åren efter avslutad utbildning är sysselsättningsgraden lägre för deltagare än för icke-deltagare. Det tar över 5 år innan det över huvud taget uppstår positiva effekter på sysselsättningsgraden för dem som deltagit, och efter 10 år är den 5 procentenheter. Effekten är begränsad till dem som fullföljer programmet; för avhop- parna finns ingen skillnad gentemot icke-deltagarna. Syssel- sättningseffekterna var störst för kvinnor och lågutbildade. Några positiva effekter på deltagarnas förvärvsinkomster kan däremot inte påvisas oavsett tidshorisont. Även Bonfanti och Nordlund (2012) finner att de som fullgjort sfi lyckas bättre än dem som hoppat av. Sysselsättningssannolikheten var 50 procent högre för fullföljarna, medan sannolikheten att uppnå

en viss minimiinkomst var 30 procent högre.30

Sfi är i dag en obligatorisk åtgärd för nyanlända flykting- invandrare inom ramen för etableringsprogrammet, som kan pågå i upp till två år. Sfi har återkommande kritiserats för kvalitetsproblem. Bristfällig kvalitet kan leda till att många antingen inte fullföljer programmet eller genomgår det utan att få tillräckliga kunskaper i svenska. (Det finns heller inget som talar för att avhopparna får adekvata språkkunskaper på annat sätt.) Till exempel har Riksrevisionen (2015) och Skolin- spektionen (2018) dragit slutsatsen att sfi inte i tillräckligt hög grad är målgruppsinriktad och individualiserad. Skolinspek- tionen (2018) finner även att andelen lärare som är behöriga att bedriva undervisning i svenska för invandrare, eller har annan pedagogisk högskoleutbildning, är lägre i de granskade verksamheter som har brister i individualiseringen än i andra verksamheter.

30. Minimiinkomsten motsvarar den lägsta förvärvsinkomst som krävdes för att ansöka om permanent uppehållstillstånd 2012, det vill säga 13 000 kr per månad.

Enligt Karlsdóttir med flera (2017) fungerar program som kombinerar arbetspraktik och språkutbildning bättre än ren- odlad sfi, vilket också får stöd av Delander med flera (2005). De senare undersöker ett särskilt pilotprogram för utrikes föd- da i Stockholms län (Sesam) som kombinerade arbetsrelaterad språkutbildning med arbetspraktik och finner att deltagande i programmet ökade sannolikheten att snabbare övergå till sysselsättning och annan utbildning. Men få flyktingar, för- utom i Stockholm och ett antal andra regioner, har tillgång till denna åtgärd.

Det är svårt att avgöra om det är arbetspraktiken, språk- utbildningen eller en kombination av dessa som påverkar re- sultaten i Delander med flera (2005). Det verkar inte finnas mycket forskning om hur mycket svenska man faktiskt lär sig på arbetspraktiken inom ramen för sfi. En studie av Sandwall (2013) indikerar att möjligheterna kan vara begränsade under en relativt kort praktikperiod i yrken med lite interaktion med chefer och arbetskamrater.

En dansk studie av Clausen med flera (2009) undersöker språkutbildning för nyanlända utrikes födda inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Liksom i Sverige finns kurser på olika nivåer, beroende på deltagarnas förkunskaper. Enligt resultaten ökar sannolikheten att snabbare övergå till sysselsättning tydligt för individer som under utbildnings- perioden förbättrat sina kunskaper i danska, även efter att hänsyn tagits till deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men denna effekt kan inte tolkas kausalt, eftersom deltagandet i språkkurserna antagligen inte är slumpmässigt och det saknas information om språkkunskaperna hos grup- pen av utrikes födda som inte deltog i undervisningen.

Hayfron (2001) studerar hur statligt organiserad språkut- bildning för utrikes födda i Norge påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Studiens data bygger på en enkät riktad till invandrare från Chile, Pakistan och Marocko. Författaren finner att kurserna bidrog till ökade språkliga färdigheter, men detta hade inte någon effekt på deltagarnas förvärvsinkomster. Lochmann med flera (2019) utnyttjar en administrativ regel i Frankrike, som innebär att de utrikes födda endast får till- gång till språkutbildning om de i ett diagnostiskt test fått ett

resultat som ligger under en viss tröskel.31 _{Detta är en studie}

där det finns stor anledning att tolka resultaten kausalt. Loch- mann med flera (2019) visar att deltagande i kurserna ökar arbetskraftsdeltagandet, men effekten är mindre för kvinnor, äldre och anhöriginvandrare (i förhållande till arbetskrafts- invandrare och flyktingar). Däremot tycks ingen effekt på sysselsättningssannolikheten finnas, men eftersom analysen är kortsiktig kan positiva effekter på längre sikt inte uteslutas. Som nämnts ovan är det många som inte fullföljer sfi. Åslund och Engdahl (2018) studerar i vilken utsträckning finansiella bonusar förbättrar deltagarnas prestationer i detta avseende.

31. Metoden benämns regression discontinuity design i forsknings- litteraturen och innebär att författarna jämför arbetsmark- nadsutfall för individer nära tröskeln, men på ömse sidor av denna.

Undersökningen bygger på ett pilotprojekt 2009–2010 där vissa slumpmässigt valda kommuner fick möjlighet att på detta vis belöna nyanlända som lyckats fullgöra sfi inom ett år från kursstart och inte senare än 15 månader efter ankomsten till Sverige. Bonusarna visade sig inte förbättra deltagarnas pre- stationer i genomsnitt, förutom i en region (Stockholm). Att resultaten pekar åt något olika håll är i linje med vad tidigare forskning säger om bonusar i det generella utbildningssys- temet.

Incitamenten att genomgå sfi kan också påverkas av vill- koren för att erhålla uppehållstillstånd, vilket vi diskuterade i avsnitt 3.1. Blomqvist med flera (2020) undersöker effekterna av de mer restriktiva regler för uppehållstillstånd som infördes 2016 i Sverige. Liksom i Lochmann med flera (2019) jämförs grupper på ömse sidor om en gräns, i detta fall asylsökande före och efter datumet då reformen genomfördes. Enligt re- sultaten, som kan ges en kausal tolkning, påverkades varken benägenheten att påbörja sfi eller antalet timmar man deltog i undervisningen när asylsökande endast beviljades temporära

uppehållstånd.32

Flera av studierna pekar således på att språkutbildning för invandrare har gynnsamma effekter, men metodproblem gör att studierna måste tolkas med försiktighet. Det fältexperi- ment som vi redovisar i kapitel 6 och som gör slumpmässig åtskillnad mellan utrikes födda som anger att de fullföljt sfi respektive inte anger detta, kan därför bidra till att kasta ytter- ligare ljus på effekterna av denna språkutbildning.

3.4 Matchning mellan språkliga