på den svenska arbetsmarknaden
3. Tidigare forskning om språkkunskaper,
3.1 Teoretiska aspekter kring språkliga färdigheter och arbetsmarknadsutfall
Att som utrikes född lära sig sitt nya hemlands språk är för- knippat med både kostnader och intäkter. Kalkylen påverkas inte bara av individuella egenskaper utan också av förhål- landen i såväl ursprungs- som värdlandet. Forskarna Barry Chiswick och Paul Miller har i ett antal arbeten identifierat
24. Enligt Bergfors (2011) har en välkänd svensk snabbmatskedja omkring 100 sökande per utannonserad tjänst.
25. Se till exempel Skedinger (2008, 2010) för forskningsöversikter.
flera avgörande faktorer som de sammanfattar i »de tre e:na«: ekonomiska incitament, exponering och effektivitet (se till exempel Chiswick och Miller, 2014).
Det finns ekonomiska incitament att tillgodogöra sig värd- landets språk i den mån som detta förbättrar utsikterna på arbetsmarknaden. Som vi ska se i vår genomgång av den empi- riska forskningen längre fram i detta kapitel så tycks också go- da språkkunskaper öka sannolikheten för utrikes födda att få sysselsättning och en högre lön jämfört med om dessa färdig- heter är bristfälliga. De språkliga färdigheterna kan betraktas som en investering i individens humankapital. Färdigheterna bidrar till minskade sökkostnader på arbetsmarknaden och högre produktivitet på arbetsplatsen (se kapitel 4 för en mer detaljerad diskussion om humankapitalteori). Avkastningen på investeringen kan bli särskilt hög om individen inte bara har goda språkkunskaper utan samtidigt också är rättmatchad i detta avseende, det vill säga arbetar i ett yrke som kräver goda språkliga färdigheter.
De ekonomiska incitamenten att lära sig språket ökar ju längre tid individen förväntas vistas i värdlandet. En utrikes född som räknar med en kort vistelse eller är osäker på hur lång vistelsen kommer att bli, till exempel på grund av att permanent uppehållstillstånd ännu inte beviljats, har svagare incitament att tillgodogöra sig det nya språket. Avkastnings- periodens längd förkortas också mer ju äldre individen är vid invandringstillfället, vilket minskar incitamenten att investera i språkkunskaper.
Begreppet exponering syftar på möjligheterna för den utri- kes födda att höra, läsa och skriva värdlandets språk. En expo- nering för språket kan ha förekommit redan i ursprungslandet om det handlar om ett världsspråk, som engelska, franska el- ler spanska, eller om ursprungslandet är en före detta ko- loni till värdlandet. Exponeringen i värdlandet kan minska på grund av etnisk segregering i skolan, i arbetslivet och på bostadsmarknaden, samt genom att umgängeskretsen består av människor med samma etniska bakgrund. Exponeringen antas dock öka med en längre vistelsetid i värdlandet, med fler kontakter med inrikes födda och med en lägre ålder vid invandringstillfället. Det är rimligt att tro att exponeringen är större om den utrikes födda personen har ett jobb, även om det har låga kvalifikationskrav, än om personen är arbetslös. Barn i hushållet har tvetydiga effekter på exponeringen för värdlandets språk. Exponeringen kan öka om barnen fung- erar som »språklärare« för föräldrarna, men även minska om barnen minskar hushållets utbud av arbetskraft, vilket med högre sannolikhet inträffar för kvinnor. Exponeringen ökar även för utrikes födda som är gifta eller sammanboende med inrikes födda.
Med effektivitet avses förmågan att omvandla exponeringen till språkliga färdigheter. Denna effektivitet avtar med stigan-
de ålder vid invandringstillfället. Det finns teorier om en kri- tisk ålder för språkinlärning, efter vilken förmågan att lära sig språket minskar. Om den utrikes födda har en hög utbildning från ursprungslandet förbättras emellertid förmågan att lära sig det nya språket. Språkinlärningen underlättas också om det så kallade lingvistiska avståndet är kort mellan den utrikes föddas modersmål och värdlandets språk. Med lingvistiskt av- stånd avses hur olika språk är i ordförråd, grammatik och uttal. Vad kan den teoretiska diskussionen ovan säga om nyan- lända flyktingars förutsättningar att lära sig svenska? Teorin pekar på ett antal försvårande omständigheter, som att många i denna grupp är lågutbildade, bor i etniskt segregerade om- råden och är gifta eller sammanboende med andra utrikes födda. Dessutom har mycket få flyktinginvandrare exponerats för det svenska språket tidigare och så gott som samtliga har ett modersmål med ett stort lingvistiskt avstånd till svenska. I vårt fältexperiment i kapitel 6 figurerar sökande från Syrien och arabiska tillhör den grupp av språk med störst lingvistiskt avstånd till svenska (tillsammans med andra icke-germanska och icke-romanska språk). Förutsättningarna för språkinlär- ning kan vara särskilt ogynnsamma för kvinnliga flyktingar med svag anknytning till arbetsmarknaden, till exempel på grund av omvårdnad av barn.
Policyåtgärder kan påverka flyktinginvandrarnas förutsätt- ningar för språkinlärning. De kurser i svenska för invandrare (sfi) som tillhandahålls kostnadsfritt minskar kostnaderna för att lära sig språket. Sfi framstår som ett potentiellt mycket viktigt policyinstrument, särskilt mot bakgrund av de många försvårande omständigheterna för språkinlärning i övrigt. Det finns också exempel på åtgärder som kan minska inci- tamenten att skaffa sig kunskaper i svenska. År 2016 infördes mer restriktiva regler för uppehållstillstånd i Sverige. Enligt de nya bestämmelserna ska asylsökande endast beviljas tem- porära uppehållstånd, medan permanenta uppehållstillstånd varit normen tidigare. Eftersom osäkerheten om vistelseti- dens längd därigenom ökar blir incitamenten för språkinlär- ning svagare. Ett annat exempel är den kostnadsfria tillgången till tolktjänster vid kontakter med myndigheter, sjukhus och
andra vårdinrättningar – oberoende av vistelsetid.26 Tolk-
tjänsterna minskar incitamenten att lära sig svenska, även om dessa tjänster kan motiveras utifrån ett behov av rätts- och patientsäkerhet.
De flesta eU-länder har i dag språkkrav för att bevilja perma- nent uppehållstillstånd och medborgarskap. Det är tänkbart att något liknande kommer att införas även i Sverige, i enlighet med direktiven för migrationskommittén (Dir 2019:70). Hur språktest i samband med detta påverkar incitamenten att lära sig svenska beror bland annat på tillgången till språkutbild- ning och vilka krav som ställs för godkänt resultat (se kapitel 7 för en mer utförlig diskussion).
26. Villkoren för tillgång till kostnadsfria tolktjänster tycks överlag vara mer generösa i Sverige än i övriga nordiska länder (soU 2018:83).