enkla jobb och framtida arbetsmarknadsutfall
5.1 Olika definitioner av enkla jobb
Det finns inga bra mått som i detalj fångar vilka kvalifikatio- ner som krävs för att utföra arbetsuppgifterna i ett visst yrke. Som diskuterades i avsnitt 4.1 kan till exempel genomsnittlig utbildningsnivå eller formella utbildningskrav spegla inte bara kvalifikationskrav utan också utbuds- och efterfrågeförhål- landen. Likaså innebär en låg lön inte nödvändigtvis att ett jobb är enkelt att kvalificera sig för eller att utföra. Det kan också bero av att jobbet har bra förmåner i övrigt, som god arbetsmiljö eller att det finns goda utvecklingsmöjligheter.
Det kanske mest vedertagna – men ändå begränsade – måttet är kvalifikationsnivåindelningen i ssyk (se kapitel 2 för en utförlig beskrivning). Den lägsta kvalifikationsnivån innehåller alla yrken i huvudgrupp nio (hädanefter ssyk9). Det är tydligt att yrkena på denna nivå, till exempel städare, köksbiträden och tidningsdistributörer, är just sådana jobb som ska kunna utföras utan särskilda kvalifikationer. Dock finns flera yrken även på den andra kvalifikationsnivån som skulle kunna klassificeras som lågkvalificerade.
Detta avsnitt försöker klargöra sambandet mellan yrken som på detta sätt klassificeras som lågkvalificerat och vilka egenskaper det har i termer av lönenivå och hur många per-
65. lisa står för »Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmark- nadsstudier« och samlar information från flera olika register. Lönestrukturstatistiken är en årlig undersökning som täcker ungefär hälften av alla anställda i Sverige. Samtliga företag med fler än 500 anställda och organisationer i offentlig sektor täcks medan ett stickprov dras av företag med färre än 500 anställda, där storlek också är positivt sammankopplad med sannolikheten att ingå i urvalet. 66. Vi betingar på att individen ska räknas som sysselsatt i november vid nyanställningsåret, vilket kräver en viss inkomst under månaden. Det innebär att vi sannolikt tappar observationer för säsongsarbetare och kortare anställningar som inte når upp till inkomstgränsen för att klassificeras som sysselsatt. Resultaten kan därför tolkas som hur det går för dem som »får in en ordentlig fot« i ett yrke.
soner med låg utbildning som arbetar i det, och därmed får antas kunna utföra det.
Utbildningsnivå och lön kan bero på många faktorer, inte minst en anställds ålder eftersom andelen av varje årskull som går på gymnasiet och läser vid högskolan har ökat stadigt över tid. Därför har vi med hjälp av regressionsanalys för varje yrke konstruerat ett standardiserat mått på månadslön och ande- len lågutbildade (som saknar gymnasieutbildning) som tar hänsyn till ålder och bostadslän för alla personer. Yrket med högst månadslön har fått värdet ett, yrket med lägst månads-
SSYK9 och närliggande 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Må tt på månadslön 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Mått på andel lågutbildade
Figur 5.1 Standardiserade mått på kvalifikationsnivå i yrken.
Anm.: Markörernas storlek varierar med antalet anställda i de olika yrkena. Ljusa markörer indikerar att yrket tillhör yrkesgrupp 9 i SSYK, det vill säga den lägsta kvalifikationsnivån. Den fyrkantiga boxen avser SSYK9 och närliggande yrken i termer av månadslön och andel lågutbildade. Uppgifterna avser anställda i åldrarna 20–64 år under åren 2000–2013 som inte samtidigt var registrerade som studerande. De standardiserade måtten baseras på regressioner som utöver yrke inkluderar variabler för år, födelseår och vilket län en person bor i. De beroende variablerna är logaritmerad månadslön uppräknad till heltid respektive en variabel som antar värdet ett om personen inte har högst gymnasial utbildning, och noll annars. Regressionerna har viktats med Lönestrukturstatistikens urvalsvikter. Källa: Egen bearbetning av data från Lönestrukturstatistiken och LISA.
lön värdet noll och övriga yrken har fått värden däremellan. Detsamma gäller måttet på andelen lågutbildade där yrket med högst andel lågutbildade fått värdet ett och det med lägst fått värdet noll. Värdena på dessa mått har ingen intuitiv tolkning i sig, utan det är den relativa skillnaden mellan olika yrken som är intressant.
De standardiserade måtten redovisas i figur 5.1, som alltså visar sambandet mellan genomsnittlig månadslön och andelen av alla anställda som saknar gymnasieutbildning i olika yrken. Varje markör symboliserar ett yrke. Storleken på varje markör bestäms av antalet anställda i yrket. De ljusa markörerna anger yrken inom ssyk9 (yrken på den lägsta kvalifikationsnivån).
Figuren visar, som väntat, på ett tydligt negativt samband mellan andelen lågutbildade och den genomsnittliga månads- lönen i ett yrke. Vidare befinner sig alla de lägst kvalificerade yrkena enligt ssyk långt ned i lönefördelningen och har en hög andel lågutbildade.
Utöver att studera yrken inom ssyk9 har vi valt att skapa en bredare grupp av lågkvalificerade yrken som vi kallar för »ssyk9 och närliggande yrken«. Den inkluderar alla yrken som har en högre andel lågutbildade och lägre månadslön än det yrke på den lägsta ssyk-nivån med lägst andel lågutbildade (tidningsdistributörer och vaktmästare med flera) respektive det med högst månadslön (godshanterare och expressbud). Om ett yrke har en lägre lön och högre andel lågutbildade än den övre respektive undre gränsen inom ssyk9 ingår det alltså i denna bredare grupp. Alla lågkvalificerade yrken enligt ssyk9 ingår också per definition i gruppen.
Orsaken till att vi också använder denna grupp av yrken är att vi vill ha en bredare definition av yrken med låga kvalifi- kations- och utbildningskrav. På så sätt får vi också en bild av hur känslig analysen är för kvalifikationsindelningen i ssyk. Vidare kan vi påvisa intressanta skillnader mellan grupperna. Det finns tio yrkesgrupper (motsvarande cirka 5 procent av alla sysselsatta) som tillhör ssyk9 och 31 yrken (som inkluderar cirka 15 procent av alla sysselsatta) som ligger nära ssyk9. Ap- pendix 1 redovisar vilka yrken som tillhör de olika grupperna och rangordnar dessa efter storlek.