• No results found

Effekter för arbetstagare i tidsbegränsade anställningar

Varför är de tidsbegränsade anställningarna mindre trygga? I följande kapitel redogörs de effekter som kan följa för arbetstagare i tidsbegränsade anställningar. Därpå följer en presentation av olika grupper av arbetstagare i visstidsanställningar.

4.1 Effekter på arbetsplatsen

Arbetstagare som har en tidsbegränsad anställning, har jämfört med en tillsvidareanställd arbetstagare, sämre möjligheter inom en rad områden på arbetet. Anställningarna medför dessutom sämre möjligheter på arbetsmarknaden.124

Studie visar på att tidsbegränsat anställda inte får utbildning på betald arbetstid i samma utsträckning som tillsvidareanställda.125 De får således sämre möjligheter att öka sin kunskap genom kompetensutveckling.126 Problemet kring utbildning har även tagits upp i förarbeten till lagstiftningen.127 Behovsanställda är de bland tidsbegränsat anställda som får minst kompetensutveckling och som även har små möjligheter att påverka arbetet.128 Dessa anställda kallas ofta in med kort varsel, vilket gör att de får mindre utbildning, lärande, utveckling och inflytande.129 Dessutom har behovsanställda mindre kontakt med företagshälsovården.130

Arbetstagare som har tidsbegränsad anställning tenderar till att inte få samma ansvar och utmaningar i arbetet som tillsvidareanställning arbetstagare.131 En tillsvidareanställning främjar inte bara deltagandet i den sociala gemenskapen på arbetsplatsen utan kan även ge ökad möjlighet till personlig utveckling. I det stora hela har visstidsanställda svårare att påverka sin egen arbetssituation.132

Enligt en studie förekommer det skillnader vad gäller beslutsinflytande på arbetsplatsen mellan tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda – tillsvidareanställda har större                                                                                                                          

124  Prop.  2005/06:185,  s.38.    

125  Aronsson,  Gunnar,  Gustafsson,  Klas  &  Dallner,  Margareta,  Anställningsformer,  arbetsmiljö  och  hälsa  i  ett   centrum  –  periferiperspektiv,  Stockholm:  Arbetslivsinstitutet  2000,  s.10.    

126  Wikman,  Anders,  Temporära  kontrakt  och  låsningseffekter,  Stockholm:  Arbetslivsinstitutet  2002,  s.35.  

127  Prop.  2005/06:185,  s.38.    

128  Håkansson,  s.8.    

129  Håkansson  &  Isidorsson,  s.331.    

130  Wikman,  s.28.    

131  Ibid.,  s.35.  

132  Prop.  2005/06:185,  s.38.  

inflytande över besluten. Däremot är stödet från chefer och arbetskamrater enligt studien ungefär lika mellan grupperna.133

Vad gäller arbetsmiljön har det visat sig att tidsbegränsat anställda har svårare att framföra och få gehör för kritik. De är sällan med i arbetsmiljödialogen på arbetsplatsen, och får inte nödvändig utbildning inom ämnet i samma utsträckning som tillsvidareanställda.Många av de som är tidsbegränsat anställda önskar en tillsvidareanställning. Att inta en kritisk position om arbetsmiljön kan i en sådan situation utgöra ett hinder för den efterfrågande tillsvidareanställningen.134

Svenska Kommunalarbetareförbundet visar i en rapport, baserad på en undersökning av deras medlemmar, att tidsbegränsat anställda har i snitt 2500 kronor lägre grundlön, vilket motsvarar 88 procent av de tillsvidareanställdas löner.135 Vidare har LO i en rapport, baserad på en undersökning av deras medlemmar, visat att arbetstagare i tidsbegränsade anställningar i lägre grad är fackligt organiserade. Vanligast är att unga visstidsanställda arbetstagare inte är fackligt anslutna.136

4.2 Effekter utanför arbetet

Anställningsformen har inte bara effekter på arbetssituationen utan kan även få verkningar utanför arbetslivet. En vanlig grund till otrygghet är rädslan av att förlora arbetet.137 Ovissheten för visstidsanställda gör det svårare att se framåt och planera, vilket också kan påverka arbetsgivaren:

Större trygghet i anställningen påverkar livskvaliteten för arbetstagarna och ger större möjligheter för den enskilde att planera och bestämma över sitt privat- och arbetsliv. Denna ökade kontroll över den egna situationen bidrar i sin tur typiskt sett till bättre resultat – för verksamheten hos en arbetsgivare och för samhället i stort.138

                                                                                                                         

133  Aronsson,  Gustafsson  &  Dallner,  s.12-­‐13.    

134  Aronsson,  Gunnar  &  Göransson,  Sara,  Tillfälligt  anställda  och  arbetsmiljödialogen,  Stockholm:  

Arbetslivsinstitutet  1998,  s.12-­‐13.      

135  Ölmebäck,  Emma,  Ständigt  standby  –  en  rapport  om  visstidsanställdas  villkor,  Kommunal  2011,  s.15.  Se  även   Wikman,  s.6.  

136  Larsson,  Mats,  Anställningsformer  år  2011  –  Fast  och  tidsbegränsat  anställda  efter  klass  och  kön  år  1990-­‐

2011,  LO:  Arbetslivsenheten  2011,  s.10-­‐11.    

137  Näswall,  Katharina,  Hellgren,  Johny  &  Sverke,  Magnus,  Anställningsotrygghet  –  Individen  på  den  flexibla   arbetsmarknaden,  Lund:  Studentlitteratur,  s.28.      

138  Prop.  2001/02:97,  s.23.  

Tidsbegränsat anställda riskerar att hamna i en sämre ekonomisk situation än tillsvidareanställda. Ur ett ekonomiskt perspektiv har de svårare att blicka framåt och veta om de kommer att ha en stadig inkomst, vilket kan leda till svårigheter med att få bostad eller banklån.139 Den ekonomiska situationen för tidsbegränsat anställda påverkar även hur de tänker kring familjebildning. Att ha en tidsbegränsat anställning innebär för många arbetstagare att man väntar med att skaffa sitt första barn. Visstidsanställda arbetstagare som är över 30 år är ännu mer avvaktande vad gäller att skaffa barn.140 Problemet att tidsbegränsade anställningar kan vara ett hinder för familjebildningen fastställs likaså i förarbetet.141

En nyutgiven (2011) studie från Umeå Universitet visar på samband mellan tidsbegränsad anställning och psykisk hälsa. Visstidsanställda upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än tillsvidareanställda. Förklaringen kan enligt studien vara anställningsotrygghet, sämre ekonomiska förhållanden och upplevd arbetspress.142 En annan studie visar på att behovsanställda i hög utsträckning upplever stress över sin ekonomiska situation, vilket kan påverka arbetstagares hälsa, både psykiskt och fysiskt.143

Arbetstagare som har tidsbegränsade anställningar vill nästan uteslutande ha en tillsvidareanställning enligt studie.144 Slutligen kan tidsbegränsade anställningar innebära en osäkerhet och ett svagare skydd vid till exempel ålder eller sjukdom.145

4.3 Arbetstagare i tidsbegränsade anställningar

Tidigare har statistik om antalet tidsbegränsade anställningar presenterats (se 3.3). Men vilka är det då som är anställda i tidsbegränsade anställningar? Följande avsnitt kommer förtydliga hur fördelningen ser och har sett ut mellan olika grupper av arbetstagare.

                                                                                                                         

139  Prop.  2001/02:97,  s.23-­‐24  samt  Prop.  2005/06:185,  s.38.  

140  http://www.scb.se  

141  Prop.  2005/06:185,  s.38.    

142   Waenerlund,   Anna-­‐Karin,   Is   temporary   employment   related   to   health   status?   Analysis   of   the   Northern   Swedish  Cohort,  Scandinavian  Journal  of  Public  Health,  2011.    

143   Aronsson,   Gunnar,   Dallner,   Margareta   &   Lindh   Tomas,   Flexibla   inkomster   och   fast   utgifter   –   en   studie   av   ekonomisk  stress  och  hälsa  bland  korttidsanställda,  Arbete  &  Hälsa,  Stockholm:  Arbetslivsinstitutet  2000,  s.22-­‐

24.    

144  SOU  1999:27,  s.210-­‐212.    

145  Ds  2002:56,  s.210.    

4.3.1 Kvinnliga arbetstagare

Mellan åren 2005-2011 såg fördelningen mellan könen ut som följer:146

Kvinnor: Män:

• 2005 17,8 procent 14,3 procent

• 2006 18,7 procent 14,8 procent

• 2007 19,9 procent 15,0 procent

• 2008 18,7 procent 13,4 procent

• 2009 17,6 procent 12,9 procent

• 2010 17,6 procent 14,0 procent

• 2011 18,3 procent 14,4 procent

I AKU från januari 2012 var cirka 16 procent av de kvinnliga arbetstagarna tidsbegränsat anställda. Motsvarande siffra för männen var ungefär 12 procent.147 Inom branscherna vård och omsorg, personliga och kulturella tjänster, utbildning och handel var procentuellt fler kvinnor än män tidsbegränsat anställda. Byggverksamhet, transport, tillverkning och utvinning148 samt inom information och kommunikation149 var enligt mätningen de vanligaste branscherna där män var tidsbegränsat anställda.150 Effekterna för tidsbegränsade anställningar ur ett jämställdhetsperspektiv diskuteras i förarbetet. Att kvinnor, i större utsträckning än män, är anställda i tidsbegränsade anställningar uppmärksammas.151

Den tidigare nämnda rapporten från LO visade att cirka 26 800 fler kvinnor än män var i tidsbegränsade avtal under 2011. Det innebär sammantaget att bland kategorin arbetare att cirka 23 procent av kvinnorna och 16 procent av männen var tidsbegränsat anställda. Bland tjänstemän var siffran något lägre – cirka 12 procent för kvinnor och 10 procent för män.152

                                                                                                                         

146  Statistiska  Centralbyrån,  AKU  2005-­‐2011.  Se  källförteckningen  för  fullständig  hänvisning.  

147  Statistiska  Centralbyrån,  AKU  januari  2012,  tab.2.  Se  källförteckningen  för  fullständig  hänvisning.  

148  Innefattar  områden  som  till  exempel  utvinning  av  diverse  mineraler,  tillverkning  av  diverse  ting  till  exempel   trä,  gummi,  kläder,  tobak,  fordon  etc,  försörjning  av  el,  gas,  värme  och  kyla  samt  vattenförsörjning:  

avloppsrensning,  avfallshantering  och  sanering.    

149  Innefattar  områden  som  till  exempel  företagsverksamhet,  video-­‐  film-­‐  och  tv-­‐programverksamhet,  planering   och  sändning  av  program,  telekommunikation,  dataprogrammering  och  informationstjänster.    

150  Statistiska  Centralbyrån,  AKU  januari  2012,  tab.3.  Se  källförteckningen  för  fullständig  hänvisning.  

151  Prop.  2006/07:111,  s.47-­‐48.    

152  Larsson,  s.8.  

4.3.2 Arbetstagare med annan etnisk tillhörighet eller bakgrund

I förarbetet och i en utredning fastställs att arbetstagare med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland arbetstagare i tidsbegränsade anställningar inom vissa sektorer på den svenska arbetsmarknaden.153 Det är svårt att finna väsentlig statistik över tidsbegränsat anställda med annan etnisk tillhörighet. Svenska Kommunalarbetareförbundet redovisade 2009, bland annat en jämförelse av sysselsättningsgraden mellan arbetstagare födda i Sverige och arbetstagare födda utanför EU. Bland arbetstagare födda i Sverige var cirka 15 procent tidsbegränsat anställda, motsvarande siffra för arbetstagare födda utanför EU var cirka 32 procent.154

4.3.3 Unga arbetstagare

I den tidigare presenterade statistiken mättes även tidsbegränsade anställningar utifrån ålderskategorier. Nedan följer statistik från 2005-2011 över den lägsta respektive högsta procentuella siffran i de olika ålderskategorierna:155

• 15-24 år – lägst 36,9 procent högst 41,5 procent

• 25-34 år – lägst 26,2 procent högst 27,2 procent

• 35-44 år – lägst 12,9 procent högst 16,7 procent

• 55-64 år – lägst 6,1 procent högst 7,4 procent

• 65-74 år – lägst 2,2 procent högst 4,1 procent

Av de 569 900 tidsbegränsade anställda vid den senaste AKU, var 38,1 procent av arbetstagarna mellan 15-24 år, följt av 26,5 procent i ålderskategorin 25-34 år. Därefter minskar andelen allteftersom åldern ökar för att som lägst vara 4,4 procent i ålderskategorin 65-74 år.156 Den tidigare nämnda rapporten från LO visade också på att unga människor – i åldern 16-24 år – i större utsträckning anställs på tidsbegränsade anställningar. Andelen unga arbetstagare i tidsbegränsade anställningar uppgick till ungefär 53 procent.157

                                                                                                                         

153  Ds  2002:56,  s.207  samt  Prop.  2001/02:97,  s.24.  

154  Kommunal,  Får  man  sämre  anställningsvillkor  och  lägre  lön  om  man  är  född  utomlands,  Kommunals   kommunikationsenhet  2009,  s.19  

155  Statistiska  Centralbyrån,  AKU  2005-­‐2011.  Se  källförteckningen  för  fullständig  hänvisning.  

156  Statistiska  Centralbyrån,  AKU  januari  2012,  tabell  2.  Se  källförteckningen  för  fullständig  hänvisning.  

157  Larsson  s.10.  

Related documents