7. Analys och slutord
7.5 Flexibilitet vs. trygghet
7.5 Flexibilitet vs. trygghet
Går det inte att finna en avvägning där motståndsförhållandet mellan flexibilitet och trygghet gynnar båda parter i tidsbegränsade anställningar? Enligt förarbetet måste reglerna om tidsbegränsade anställningar utgöras av en avvägning mellan arbetstagarnas behov av goda
230 TCO, Remissyttrande Ds 2011:22, s.8.
ekonomiska villkor och anställningstrygghet mot arbetsgivarens behov av att ständigt kunna anpassa företaget och arbetskraften till förutsättningar och behov som förändras.231
Vid första lagstiftningen kring tidsbegränsade anställningar (se 3.1) fanns uppfattningen att tidsbegränsade anställningar skulle begränsas på grund av otryggheten.232 Det var hårda restriktioner på när tidsbegränsade anställningar fick användas. Lagstiftningen har allteftersom luckrats upp och tryggheten förändrats. Från att tidsbegränsade anställningar i första lagstiftningen skulle ha en objektiv grund (”arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet”) till att idag kunna anställa i allmän visstidsanställning pekar mot att arbetstagare tvingas, frivilligt eller ofrivilligt, anpassa sig allt mer till otrygga och flexibla anställningsavtal. Enligt min tolkning har en förskjutning således skett från fokus på arbetstagarens trygghetsbehov till arbetsgivarens flexibilitetsbehov. Begränsningarna om objektiva grunder tror jag tagits bort för att möta arbetsgivarens behov av ökad flexibilitet och för att få arbetsgivare att våga anställa. Det handlar egentligen om att finna en balans mellan flexibilitet och trygghet. En balans som idag inte riktigt verkar ha hittats då arbetstagare riskerar hamna i otrygga anställningar i långa tidsperioder. Dagens bestämmelser i LAS ger inte den trygghet som efterfrågas bland arbetstagare på arbetsmarknaden, där en stor del består av tidsbegränsat anställda.233
Regeringen menar att tidsbegränsade anställningar fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden – en uppfattning som jag delar. Men enligt min åsikt är dagens lagstiftning kring tidsbegränsade anställningar mer flexibel för arbetsgivaren än vad den är trygg för arbetstagaren eftersom det fortfarande går att kombinera de tidsbegränsade anställningarna, dessutom upprepade gånger under lång tid. För att kompensera för flexibiliteten behöver tryggheten utökas i strävan efter att nå balans. Hur kan då tryggheten ökas för tidsbegränsat anställda arbetstagare? Min åsikt att det behövs lagstiftas om ytterligare begränsningar, främst för att öka tryggheten och minska flexibiliteten genom möjligheten att kombinera de olika tidsbegränsade anställningarna under lång tid.
Införande av regler om objektiva grunder för förnyad anställning eller hur många gånger en anställning får förnyas (klausul 5.1 a-c visstidsdirektivet) vore enligt min mening en stor inskränkning på flexibilitetsbehovet. För att öka arbetstagarnas trygghet, utan att göra för stor
231 Prop. 2001/02:97, s.23.
232 Källström & Malmberg, s.114. Se även Sigeman, s.196.
233 Skedinger, s.133.
inverkan på flexibilitet, borde istället en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningar införas. Förslagsvis skulle anställningsformernas anställningstider räknas sammantaget och beroende av varandra. Enligt min mening borde allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och provanställning inräknas. Min åsikt är likt regeringens synpunkt: att arbetstagare som fyllt 67 år är en grupp som kan undantas. Främst för att jag anser att det är viktigare att få in ungdomar på arbetsmarknaden oavsett vilken anställningsform.
För att leva upp till både arbetsgivarens behov av flexibilitet och för att öka arbetstagarnas trygghet borde en sammanlagd tid av 36 månader införas. Därefter ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Förslaget är fortfarande flexibelt ur den synvinkeln att det är under relativt lång tid, allmän visstidsanställning får fortfarande användas utan objektiv grund och tidsbegränsade anställningar kan kombineras. Däremot ökar tryggheten eftersom begränsningen gör att anställningsformerna inte kan missbrukas och genom användandet kan bestämmelserna om tillsvidareanställning inte kringgås. Det jag syftar på är att tryggheten ökar eftersom det finns en yttre tidsgräns, oavsett form av tidsbegränsad anställning, när anställningen övergår till en tillsvidareanställning. Det skulle även vara förenligt med visstidsdirektivet att införa en sådan övre gräns.
Å andra sidan menar regeringen att lagstadga om en tidsgräns för på varandra följande visstidsanställningar är ett omotiverat stort ingrepp. De påpekar att ett tak kan medverka till att det uppfattas som accepterat att kombinera olika visstidsanställningar upp till den maximala tidsgränsen. Det kan även innebära en ökad risk för att det avtalas om visstidsanställningar på felaktiga grunder.234 Jag förstår regeringens argumentation men delar inte deras åsikt. Det grundar jag på att det redan finns en uppfattning om att det går att kombinera olika tidsbegränsade anställningar under i princip hur lång tid som helst, och det är enligt dagens lagstiftning redan accepterat.
För att ytterligare öka tryggheten för visstidsanställda borde även de påvisade effekterna minskas. I klausul 6.2 i visstidsdirektivet fastställs att arbetsgivaren ska, i möjligaste mån, ge tidsbegränsat anställda fortbildning för att öka deras yrkeskunnande, karriärmöjligheter och möjligheter till rörlighet inom yrket. Av uppsatsen har det framgått att en av de tydligaste effekterna av tidsbegränsade anställningar är att arbetsdagarna inte får utbildning i samma
234 Ds 2011:22, s.82.
utsträckning som tillsvidareanställda. Enligt min åsikt vore det lämpligt med ett utökat skydd i svensk lagstiftning för att ge tidsbegränsat anställda samma rätt som tillsvidareanställda vad gäller grundläggande utbildning. En invändning mot ett sådant förslag är att arbetsgivaren inte vet om kunskapen stannar i företaget eller om den kommer gå vidare till ett annat företag.
Den nyss nämnda invändningen anger arbetsgivare som anledningen till varför de inte vill utbilda tidsbegränsat anställda.235
För att öka tryggheten vore även ett förslag att minska den tid som gör att arbetstagaren kvalificeras för företrädesrätt till återanställning enligt 25§ LAS (se 5.4). Idag är arbetstiden för en arbetstagare att kvalificera sig till återanställning tolv månader inom en treårsperiod och för säsongsanställda sex månader den senaste tre åren. Enligt min åsikt skulle en sänkning av kvalifikationstiden till nio månader under en treårsperiod leda till ökad trygghet för arbetstagare. Alternativ vore även att sänka treårsperioden till två år.
De nämnda förslagen på utökat skydd, för att begränsa effekterna och att arbetstagare hamnar i tidsbegränsade anställningar under orimligt långa tidsperioder, skulle förmodligen vara positivt även vad gäller segmenteringen. Kvinnor, arbetstagare med annan etnisk tillhörighet och ungdomar som har en uppenbar risk att hamna i långa tidsperioder av visstidsanställningar skulle genom begränsningarna ha en ökad chans till en tillsvidareanställning.
7.6 Slutord
Slutligen går det enligt min åsikt att konstatera att lagstiftaren har tagit mer hänsyn till flexibilitetsbehovet än trygghetsbehovet. Det sista ordet om flexibla tidsbegränsade anställningar är förmodligen inte sagt. Samhällsutvecklingen gör att arbetstagare måste anpassa sig till flexibla anställningsformer, men det är inte meningen att arbetsgivare ska kunna missbruka bestämmelserna. Genom denna uppsats har jag visat att flexibilitet är viktig men den får inte ha för stor inverkan på tryggheten.
I stället för att sätta arbetsgivarens behov av flexibilitet mot arbetstagarens behov av trygghet som två motpoler, skulle en kombination flexibel/trygghet utgöra en balans. De presenterade förslagen på utökning av lagstiftningen som tagits upp i analysen kan innebära ett steg mot en sådan sammanhängande avvägning och en jämnare balans mellan flexibilitet vs. trygghet.
235 Wikman, s.35.
Källförteckning Rättsakter från EU
Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.
Rådets direktiv 1997/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS.
Rättsfall från EU-domstolen
C-144/04 Werner Mangold mot Rüdiger Helm.
C-212/04 Konstantinos Adeneler m.fl. mot Ellinikos Organismos Galaktos (ELOG).
C-268/06 Impact mot Minister for Agriculture and Food m.fl.
C-378/07-380/07 Kiriaki Angelidaki m.fl. mot Organismos Nomarchiakis Autodioikisis Rethymnis (C-378/07), Charikleia Giannoudi mot Dimos Geropotamou (C-379/07) och Georgios Karabousanos och Sofoklis Michopoulos mot Dimos Geropotamou.
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1973:129 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställningsskydd, m. m.
Prop. 1981/82:71 Om ny anställningsskyddslag m.m.
Prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder.
Prop. 2001/02:97 Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, m.m.
Prop. 2005/06:185 Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.
Prop. 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m.
Betänkanden
Ds 2001:60 Genomförandet av deltids- och visstidsdirektivet.
Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv.
Ds 2011:22 Anmälningsskyldighet vid utstationering samt förtydligande avseende missbruk av visstidsanställningar enligt anställningsskyddslagen.
SOU 1999:27 DELTA - Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshetsersättningen.
SOU 2011:11 Långtidsutredningen 2011, huvudbetänkande.
Rättsfall från Arbetsdomstolen
AD 1975 nr 84 Svenska Industritjänstemannaförbundet mot Svenska Arbetsgivareföreningens Allmänna Grupp och Sveriges Radio Aktiebolag i Stockholm.
AD 1984 nr 66 Sveriges Psykologförbund mot Stockholms kommun.
AD 1991 nr 92 Svenska Byggnadsarbetareförbundet mot Byggförbundet och NCC Bygg AB i Solna.
AD 1993 nr 67 Svenska Byggnadsarbetareförbundet mot Byggförbundet och NCC Bygg Aktiebolag i Solna.
AD 1994 nr 22 Stockholms Lokala Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC mot Staten genom Postverket.
AD 2002 nr 3 Svenska Kommunalarbetareförbundet mot Kommunala Företagens Samorganisation och Renhållningen Piteå Aktiebolag i Öjebyn.
AD 2005 nr 117 Arkeologsektionen av Göteborgs/Tanums Lokala Samorganisationer av SAC i Göteborg mot Göteborgs stad.
AD 2007 nr 29 Tjänstemannaförbundet HTF mot Almega Tjänsteförbunden och Anna Johansson_Visborgs stiftelse i Stockholm.
AD 2008 nr 32 Grafiska Fackförbundet mot Svenska Tidningsutgivareföreningen och Annonsfyren i Bohuslän Aktiebolag i Uddevalla.
AD 2008 nr 81 R.H-M. i Malmö mot Malmö kommun.
AD 2010 nr 61 Svenska Kommunalarbetareförbundet mot Bussarbetsgivarna och Vänersborgs Linjetrafik Aktiebolag i Vänersborg.
Brevväxlingen mellan Sverige och EU-kommissionen
Anmälan mot Konungariket Sverige på grund av att nya regler om visstidsanställningar i Sverige innebär ett bristande genomförande av Direktiv 1999/70/EG om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP
http://www.tco.se/3bcd19f1-d0bb-45c3-b80d-329861338bc5.fodoc (hämtat 2012-02-03)
EU-kommissionens första brev till svenska regeringen 14 mars 2008.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1714333&fileOId=17143 34 (finns bland uppsatsens bilagor)
(hämtat 2012-02-03)
Svenska regeringens svar på europeiska kommissionens brev av den 14 mars 2008 med anledning av TCO:s klagomål ang. de svenska bestämmelserna om visstidsanställningar.
http://www.tco.se/e89ebbe6-1bb5-4ab1-8c89-bd17926ec940.fodoc (hämtat 2012-02-03)
EU-kommissionens formella underrättelse till svenska regeringen 18 mars 2010.
http://www.tco.se/5b8fad34-059f-451d-81d8-f5eefc691386.fodoc (hämtat 2012-02-03)
Svenska regeringens svar på EU-kommissionens formella underrättelse angående Sveriges införlivande av rådets direktiv 1999/70/EG.
Statistik
Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökning, Årsmedeltal 2005-2011, tabell 2.
2005 http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/2007M01/AKU2005_1574.pdf 2006 http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/2007M01/AKU2006.pdf 2007 http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/2007A01/AKU2007_1574.pdf
2008 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM0401_2008A01G_TI_AM102TI0901.pdf 2009 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM0401_2009A01x_TI_AM102TI1001.pdf 2010 http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2010A01G/AKU2010_1574.pdf
2011http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2011A01/AM0401_2011A01_SM_AM12SM1 201.pdf
(hämtat 2012-02-26)
Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökning, Grundtabeller januari 2012.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____262724.aspx (hämtat 2012-02-26)
Eurostat, Temporary employees as a percentage of the total number of employees for a given sex and age group, 2005-2011.
http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/setupModifyTableLayout.do (hämtat 2012-02-26)
Litteratur
Adlercreutz, Axel & Bernard, Johann, Mulder, Svensk arbetsrätt, trettonde upplagan, Stockholm: Norstedts Juridik AB 2007.
Glavå, Mats, Arbetsrätt, andra upplagan, Lund: Studentlitteratur 2011.
Grönlund, Anne, Flexibilitetens gränser, andra upplagan, Umeå: Broéa Bokförlag 2004.
Håkansson, Kristina & Isidorsson, Tommy, ”Tillfällig arbetskraft och arbetsvillkor” i Berglung, Tomas & Schedin, Stefan (red), Arbetslivet, andra upplagan, Lund:
Studentlitteratur 2009.
Källström, Kent & Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten, andra upplagan, Uppsala: Iustus Förlag AB 2009.
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, sjätte upplagan, Uppsala: Institutet för Bank- och Affärsjuridik (IBA) 2010.
Lunning, Lars & Toijer, Gudmung, Anställningsskydd: en lagkommentar, tionde upplagan, Stockholm: Norstedts Juridik AB 2010.
Nyström, Birgitta, EU och arbetsrätten, fjärde upplagan, Stockholm: Norstedts Juridik AB 2011.
Näswall, Katharina, Hellgren, Johnny & Magnus, Sverke, Anställningsotrygghet – Individen på den flexibla arbetsmarkanden, Lund: Studentlitteratur 2003.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, Stockholm: Nordstedts Juridik AB 2006.
Sigeman, Tore, Arbetsrätten, femte upplagan, Stockholm: Norstedts Juridik AB 2010.
Skedinger, Per, ”Tudelad trygghet” i Teodorescu, Alice & Pettersson, Lars-Olof (red), Jobben kommer och går – behovet av trygghet består, Stockholm: Ekerlids Förlag 2012.
Tryckt material
Aronsson, Gunnar, Dallner, Margareta & Lindh Tomas, Flexibla inkomster och fast utgifter – en studie av ekonomisk stress och hälsa bland korttidsanställda, Arbete & Hälsa, Stockholm:
Arbetslivsinstitutet 2000.
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4234/1/ah2000_20.pdf (hämtat 2012-02-18)
Aronsson, Gunnar, Gustafsson, Klas & Dallner, Margareta, Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum – periferiperspektiv, Arbete & Hälsa, Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2000.
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4245/1/ah2000_09.pdf (hämtat 2012-02-15)
Aronsson, Gunnar & Göransson, Sara, Tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen, Arbete &
Hälsa, Stockholm: Arbetslivsinstitutet 1998.
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4200/1/ah1998_03.pdf (hämtat 2012-02-18)
Håkansson, Kristina, Språngbräda eller segmentering – En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1, Göteborg: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 2001.
Larsson, Mats, Anställningsformer år 2011: Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990-2011, LO, Arbetslivsenheten 2011.
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/78D7F8914A2117FFC12579200033813A/$fil e/Anst%C3%A4llningsformer_2011.pdf
(hämtat 2012-02-15)
Olofsson, Jonas & Zavisic, Maria, Vägar till en öppnare arbetsmarknad, Stockholm:
Arbetslivsinstitutet 2006.
http://www.fas.se/upload/dokument/ALI%20pdf-skrifter/isbn9170457743.pdf (hämtat 2012-02-06)
Wikman, Anders, Temporära kontrakt och låsningseffekter, Stockholm: Arbetslivsinstitutet (Arbetsliv i omvandling 2002:4) 2002.
http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2002/aio2002_04.pdf (hämtat 2012-02-16)
Ölmebäck, Emma, Kommunalarbetareförbundet, Ständigt standby – en rapport om visstidsanställdas villkor, 2011.
http://www.kommunal.se/PageFiles/89863/Standigt_standby-rapport_om_visstidsanstalldas_villkor_laguplost.pdf
(hämtat 2012-02-16)
Webbaserade källor
European Commission, Flexicurity.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=102&langId=en (hämtat 2012-02-28)
LO, Vidare om otrygga anställningar, publicerat 2011-09-29.
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/
(hämtat 2012-02-29)
Metro, 80-talist och säsongare, publicerat 2008-10-13.
http://www.metro.se/nyheter/80-talist-och-sasongare/Objhjm!22_5455-65/
(hämtat 2012-03-09)
Nya moderaterna, Arbetsrätt, publicerat 2011-11-14.
http://www.moderat.se/web/Arbetsratt.aspx?UsePrintableVersion=true’
(hämtat 2012-03-12)
TCO, Visstid, publicerat 2010-08-24.
http://tco.se/Templates/Page2____9934.aspx (hämtat 2012-01-23)
Statistiska Centralbyrån, Otrygga anställningar – färre föräldrar, publicerat 2001.
http://www.scb.se/Grupp/valfard/_dokument/A05ST0103_02.pdf (hämtat 2012-02-29)
Övrigt
Waenerlund, Anna-Karin, Is temporary employment related to health status? Analysis of the Northern Swedish Cohort, Scandinavian Journal of Public Health, 2011.