Effekter för Skatteverket och domstolar

164

Prop. 2016/17:58 Sammanfattning

Vid en försiktig bedömning av de offentligfinansiella effekterna skulle de kunna uppgå till 2 miljarder kronor årligen från och med 2019 (ökade intäkter från arbetsgivaravgifter och skatter med 1,9 miljarder kronor och periodiseringsvinster med 0,1 miljard kronor). För 2018 bedöms de offentligfinansiella effekterna uppgå till 300 miljoner kronor (ökade intäkter från arbetsgivaravgifter och skatter med 268,5 miljoner kronor och periodiseringsvinster med 31,5 miljoner kronor).

9.1.3 Effekter för Skatteverket och domstolar

Regeringens bedömning: För Skatteverket kommer förslaget att ge upphov till ökade kostnader i form av bl.a. utveckling av system, it-förvaltning, hantering och granskning av deklarationer, framtagande av broschyrer och andra informationsinsatser samt utbildning av personal (en engångskostnad om 110 miljoner kronor och årliga kostnader om 108 miljoner kronor). Skatteverkets kontrollverksamhet kommer att effektiviseras vilket medför att den årliga kostnaden kommer att minska med 43 miljoner kronor. Att systemet införs stegvis från och med den 1 juli 2018 kommer att medföra engångskostnader för Skatteverket om totalt 34 miljoner kronor. Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget torde inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna eller de allmänna domstolarna annat än marginellt. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I promemorian finns ingen bedömning om kostnader för ett stegvis införande.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslagen inte kommer att få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna. I ett inledande skede torde antalet skattebeslut till nackdel för enskilda att öka, vilket torde leda till att även antalet överklagade skattebeslut till förvaltningsdomstolarna ökar. På längre sikt torde dock antalet över-klagade skattebeslut till förvaltningsrätterna minska, eftersom Skatte-verket tidigt får ett fullständigt beslutsunderlag vilket ökar SkatteSkatte-verkets förutsättningar att fatta rätt beslut från början.

Skälen för regeringens bedömning Effekter för Skatteverket

Det nya systemet innebär att vissa uppgifter per betalningsmottagare som i dag lämnas årligen i kontrolluppgifter normalt ska lämnas till Skatte-verket månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Kontrolluppgifter ska inte lämnas, om ersättningar och förmåner som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Dessutom föreslås en slopad kontrolluppgiftsskyldighet i vissa fall och ett minskat uppgiftslämnande i kontrolluppgiften om intäkt i inkomstslaget tjänst.

Det är fråga om en stor reform, som kommer att medföra att Skatte-verket måste nyutveckla och förändra it-system. Förslaget medför också

165 Prop. 2016/17:58 bl.a. att blanketter och annan information måste tas fram samt utbildning

av personal. Skatteverket kommer att genomföra nödvändiga informa-tionsinsatser för att de deklarationsskyldiga ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbets-givardeklarationen. Arbetet med att göra ändringar i it-system har redan påbörjats och kommer att ske i samverkan med bl.a. programvaruföretag och de som ska lämna uppgifter per betalningsmottagare i det nya systemet. Skatteverket bedömer att myndigheten kommer att ha en engångskostnad om totalt 110 miljoner kronor för att införa det nya systemet.

Skatteverket bedömer att myndigheten också kommer att ha årliga kostnader om 108 miljoner kronor när systemet har införts fullt ut 2019.

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag och den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration. År 2015 fanns det ungefär 400 000 som var registrerade och som ska lämna arbetsgivardeklaration. En arbetsgivardeklaration kan lämnas elek-troniskt eller på papper. I dag lämnar cirka 80 000 arbetsgivare eller andra utbetalare arbetsgivardeklarationen på papper. Skatteverkets kostnader för att hantera en deklaration på papper är högre än kostnaden för att hantera en deklaration som lämnas elektroniskt. Risken för eventuella felsummeringar av de individuella beloppen är större när en arbetsgivardeklaration lämnas på papper. Vid elektronisk inlämning uppmärksammas sådana felsummeringar innan deklarationen de facto lämnas in till Skatteverket.

Skatteverkets årliga kostnad för hantering och granskning av uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer som lämnas på papper beräknas uppgå till totalt 55 miljoner kronor, varav cirka 15 miljoner kronor avser skanning av deklarationer. Skatteverkets årliga kostnader för hantering och granskning av deklarationer som lämnas elektroniskt beräknas uppgå till cirka 20 miljoner kronor. De årliga kostnaderna består också av kostnader för it-förvaltning om cirka 33 miljoner kronor.

Skatteverket kommer att verka för att möjligheterna att lämna uppgifter per betalningsmottagare elektroniskt ska vara så bra att de allra flesta kommer att välja något av de alternativen i stället för att lämna arbetsgivardeklarationen på papper. En stor del av de beräknade löpande kostnaderna avser hantering av deklarationer på papper. Om antalet arbetsgivardeklarationer som lämnas på papper minimeras, kommer de årliga kostnaderna att minska väsentligt.

För att kunna besluta om rätt skatter och avgifter genomför Skatte-verket bl.a. årliga avstämningar mellan uppgifter i arbetsgivardeklara-tioner och i kontrolluppgifter. Skatteverket genomför också avstämningar mellan uppgifter i kontrolluppgifter och i inkomstdeklarationer. Vissa årliga insatser kommer att minska som en följd av det nya systemet. Det nya systemet medför att Skatteverket kommer att kunna effektivisera kontrollverksamheten. Effektiviseringen kommer att medföra en minsk-ning av den årliga kostnaden med cirka 43 miljoner kronor från och med 2020.

Sammantaget blir de årliga nettokostnaderna för Skatteverket 65 miljoner kronor (108 miljoner kronor i årliga kostnader – 43 miljoner kronor i årlig effektivisering).

166

Prop. 2016/17:58 Från och med den 1 juli 2018 ska det nya systemet tillämpas för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraft-trädandet har fler än 15 anställda (se avsnitt 8). Att systemet införs steg-vis från och med den 1 juli 2018 kommer att medföra engångskostnader för Skatteverket om totalt 34 miljoner kronor (i huvudsak it-kostnader).

Tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Effekter för domstolar

Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslaget inte kommer att få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna. Enligt domstolens mening torde bl.a. antalet skattebeslut till nackdel för enskilda i ett inledande skede öka, vilket torde leda till att även antalet överklagade skattebeslut till förvaltningsdomstolarna ökar.

Ett krav på att uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas löpande i arbetsgivardeklarationer förväntas minska risken för såväl oavsiktliga som avsiktliga fel i arbetsgivardeklarationen. Eventuella felsummeringar vid elektronisk inlämning kommer att upptäckas redan innan arbetsgivar-deklarationen skickas in.

Beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter fattas på sammanlagd nivå. Förutsättningarna för Skatteverket att fatta korrekta beslut om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter skulle förbättras, eftersom upp-gifterna per betalningsmottagare möjliggör en kontroll av riktigheten i de sammanlagda beloppen. Eftersom betalningsmottagarna löpande kommer att få information om vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket om denne, kan betalningsmottagarna uppmärksamma felaktigheter. Fel kan också uppmärksammans i Skatteverkets kontrollverksamhet, bl.a. i sam-band med kontrollbesök hos den som måste ha personalliggare.

Den uppgiftsskyldige ska inte lämna några andra uppgifter i arbets-givardeklarationen som inte ska lämnas enligt gällande rätt i en kontrolluppgift. Det är inte heller fråga om ett nytt sätt att lämna uppgifter på till Skatteverket.

Det kan dock inte uteslutas att det innan det nya systemet är väl inarbetat kan förekomma felaktigheter i uppgiftslämnandet. Sådana felaktigheter torde dock inte vara avsiktliga och således inte prövas i domstol.

Mot denna bakgrund anser regeringen att förslaget inte torde påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt.

I avsnitt 6.16 och 6.17 föreslås vissa ändringar som avser skatte-tilläggen. Sedan den 1 januari 2016 ska allmän domstol i samband med skattebrottsprocesser på yrkande av åklagare kunna besluta om skatte-tillägg (prop. 2014/15:131). Förslagen torde inte påverka de allmänna domstolarna annat än marginellt.

Eventuella merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller de allmänna domstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

167 Prop. 2016/17:58