36
Prop. 2016/17:58 I 23 kap. 2 § SFL regleras kontrolluppgiftsskyldighet avseende fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Ovan nämnda kontrolluppgifter ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.
5.2 Skattedeklarationer
5.2.1 Registrering, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter
Av 7 kap. 1 § första stycket 1 och 2 SFL framgår att Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag eller den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Den som avser att bedriva närings-verksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas (7 kap.
2 § SFL).
Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen ska göra skatteavdrag. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § SFL). Skatteavdrag ska enligt huvudregeln göras från kontant ersättning för arbete. Som ersättning för arbete räknas även bl.a.
pension och sjukpenning (10 kap. 3 § SFL). I 10 kap. 4–13 §§ SFL finns bestämmelser om undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete, t.ex. vid begränsade belopp, för vissa ersättningar och betalningsmottagare och om mottagaren är godkänd för F-skatt.
Skatteverket kan också besluta om befrielse från skatteavdrag.
Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalnings-tillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Skatte-verket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet för den skattskyldige (10 kap. 19 § SFL).
Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatteavdragets belopp att fullgöra sin skyldighet (10 kap. 21 § SFL).
I 11 och 12 kap. SFL finns bestämmelser om beräkning av skatte-avdrag för preliminär skatt och skattetabeller.
Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt A-SINK ska göra skatteavdrag för sådan skatt. Detsamma gäller under vissa förutsättningar för den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK (13 kap. 3 och 4 §§ SFL).
I 3 kap. 3 § SFL anges vad som menas med arbetsgivaravgifter i skatteförfarandelagen. Med arbetsgivaravgifter avses inte bara arbets-givaravgifter enligt 2 kap. SAL utan även skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Skyldigheten att betala dessa arbetsgivaravgifter framgår av nyss nämnda lagar.
37 Prop. 2016/17:58
5.2.2 Allmänt om skattedeklarationer
I 26 kap. SFL finns bestämmelser om skattedeklarationer, bl.a.
bestämmelser om vem som ska lämna en skattedeklaration, vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas, redovisningsperioder, vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla och när en skattedeklaration ska lämnas.
Det finns fem olika skattedeklarationer, nämligen arbetsgivar-deklaration, förenklad arbetsgivararbetsgivar-deklaration, mervärdesskattedeklara-tion, punktskattedeklaration och särskilda skattedeklarationer (26 kap.
3–9 §§ SFL).
Samtliga skattedeklarationer ska innehålla nödvändiga identifikations-uppgifter, uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för och de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna (26 kap. 18 § SFL). Med nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige avses namn, personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer och postadress (6 kap. 1 § första stycket SFF).
Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket (normalt den 12 eller 26 i månaden efter redovisnings-perioden). För den som ska lämna arbetsgivardeklaration den 26 i månaden efter redovisningsperioden är förfallodagarna för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i stället den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden (62 kap. 3 § SFL).
5.2.3 Arbetsgivardeklaration
Av 26 kap. 2 § 1 SFL framgår att en skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det.
Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar-deklaration för redovisningsperioder. Den som är registrerad ska lämna arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden (26 kap. 3 § SFL).
En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).
En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om bl.a. den samman-lagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för, sammanlagt avdraget belopp, den sammanlagda ersättning som ut-betalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter (26 kap. 19 § SFL). Någon redovisning av hur stor ersättning som har betalats ut till varje betalningsmottagare eller hur stort skatteavdrag som har gjorts för varje betalningsmottagare under den aktuella månaden görs inte.
Den som i en arbetsgivardeklaration ska redovisa skatteavdrag för skatt enligt A-SINK ska dock i en bilaga till deklarationen lämna vissa identifikationsuppgifter för betalningsmottagaren. Bilagan ska även innehålla uppgift om skattepliktig ersättning som har betalats ut till varje
38
Prop. 2016/17:58 mottagare, tid och plats för den verksamhet som skattepliktig ersättning har betalats ut för samt verksamhetens art, tidpunkt för när ersättningen betalades ut och skatteavdrag för varje betalningsmottagare (6 kap. 3 § SFF).
5.2.4 Förenklad arbetsgivardeklaration
Enligt 26 kap. 4 § SFL får en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person fullgöra skyldigheten att lämna arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration. Detta får bara ske om ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver. En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisningsperioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare. En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad (26 kap. 10 § SFL).
En förenklad arbetsgivardeklaration ska bl.a. innehålla uppgift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för, verkställt skatteavdrag och periodens arbetsgivar-avgifter (26 kap. 20 § SFL). Deklarationen ska även innehålla identifika-tionsuppgifter för den uppgiftsskyldige och för betalningsmottagaren (6 kap. 1 § SFF). Om en förenklad arbetsgivardeklaration avser en betal-ningsmottagare som är begränsat skattskyldig, ska deklarationen även innehålla uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande och medborgarskap. I vissa fall behöver inte uppgiften lämnas (6 kap. 2 § SFF).
5.2.5 Beslut
Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklara-tioner och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL).
Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. automatiska beslut). Bestämmelser om när en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas finns i 26 kap.
26–34 §§ SFL. Har ett automatiskt beslut fattats och därefter kommer en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration in för sent, ska beslut om skatten och avgifterna anses ha fattats i enlighet med denna deklaration (s.k. automatisk ändring). Detta gäller bara om en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats och omprövning inte har begärts eller beslutats (53 kap. 2 § SFL).
Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan (53 kap. 4 § SFL).
Om den som är skyldig att lämna en deklaration inte har gjort det, kan skönsbeskattning bli aktuell. Detsamma gäller om skatten eller avgiften
39 Prop. 2016/17:58 eller underlaget för skatten eller avgiften inte kan beräknas tillförlitligt på
grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen (57 kap. 1 § SFL). Det automatiska beslutsförfarandet gör att skönsbeskattning ska beslutas genom omprövning. Om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller skatt eller avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat kan skönsbeskattning ske enligt schablon (57 kap. 3 § SFL).
Av 66 kap. 35 § SFL framgår att om en omprövning av ett beslut om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter avser flera redovisningsperioder och det inte framgår vilka perioder skatten eller avgiften ska hänföras till, får en omprövning som beslutas under beskattningsåret hänföras till den senaste redovisningsperioden. Med senaste redovisningsperiod avses omprövningens senaste period. Beslutas omprövningen efter beskatt-ningsårets utgång, får ändringen hänföras till beskattbeskatt-ningsårets sista period.