177 Prop. 2016/17:58 För en enskild betalningsmottagare kommer förslaget således att
medföra bättre insyn, förutsägbarhet och ökad trygghet genom att det blir enklare att kontrollera vilka uppgifter som utbetalare lämnar till Skatteverket. Det blir dessutom möjligt att kontrollera detta tidigare jämfört med i dag.
9.1.6 Övriga konsekvenser
Åklagarmyndigheten lyfter fram att förslaget om uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen torde kunna leda till att möjligheterna att kontrollera riktigheten av lämnade uppgifter ökar och till att fel i lämnade deklarationer kan upptäckas tidigare. Detta bör i sin tur kunna få positiva följder för möjligheterna att utreda brott och återföra brottsvinster. Även Ekobrottsmyndigheten framför att åtgärden med att införa en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen är en effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska brottsligheten, öka kontrollmöjligheterna och förbättra möj-ligheterna till utredning och lagföring. Det nya systemet kan således medföra att berörda aktörers kontrollmöjligheter förbättras och att deras möjligheter till utredning och lagföring förbättras. Åtgärden är effektiv för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Det föreslagna systemet torde också medföra att underlaget för statistik förbättras. Uppgifter per betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration kan medföra bättre möjligheter att inhämta upp-gifter om inkomster som underlag för samhällets statistikframställning och för att förbättra kvaliteten på de inhämtade uppgifterna. Bättre under-lag för statistik har ett samhällsekonomiskt värde. Den bedömningen delas av några remissinstanser.
Konjunkturinstitutet (KI) anser att uppgifterna per betalningsmottagare kan utgöra ett värdefullt underlag för statistikproduktionen och därmed för de ekonomisk-politiska beslutsunderlagen. Statistiska centralbyrån (SCB) anser att förslaget skulle innebära möjligheter till ny statistik, högre kvalitet i statistiken, ökad jämförbarhet och samordning mellan olika undersökningar och fler analysmöjligheter. Dessutom bedömer SCB att myndighetens direktinsamling från företag skulle kunna minska med sådana uppgifter och på så sätt effektivisera uppgiftslämnandet.
Även Ekonomistyrningsverket är positivt till att förslaget förbättrar stati-stiken.
Förslagt torde inte medföra några konsekvenser för miljön eller jäm-ställdheten.
9.2 Förslagen om utlämnande av uppgifter till andra
9.2.1 Offentligfinansiella effekter
De uppgifter per betalningsmottagare som ska lämnas i arbetsgivar-deklarationen är till nytta i verksamhet hos andra myndigheter och hos arbetslöshetskassorna. Regeringens förslag innebär att det införs en
178
Prop. 2016/17:58 möjlighet att ge Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmed-lingen direktåtkomst till uppgifterna för vissa ändamål. Regeringen gör också bedömningen att arbetslöshetskassorna bör få del av uppgifterna på annat sätt än genom direktåtkomst.
Uppgiftsmottagarnas tillgång till uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer ökar förutsättningarna för kontroller i syfte att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Tillgång till uppgifterna kan också antas leda till fler korrekta beslut och en snabbare handläggning.
Förslagen kan förväntas ge förutsättningar för positiva offentlig-finansiella effekter. Dessa effekter har dock inte beräknats eftersom ett tillförlitligt underlag för att kunna göra sådana beräkningar saknas.
Effekterna påverkas bl.a. av förändringar i andra regelverk. Det kan nämnas att regeringen arbetar vidare med det förslag om ersättnings-grundande inkomst som lämnades av den parlamentariska social-försäkringsutredningen (se prop. 2016/17:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.5.5).
9.2.2 Effekter för myndigheter och förvaltningsdomstolar
Förslagen innebär att vissa myndigheter får en möjlighet att ha direktåtkomst till de insamlade uppgifterna per betalningsmottagare. Det kan antas att tillgången till uppgifterna i många fall kommer att leda till en mer effektiv ärendehantering hos mottagarna. Förslagen om direktåtkomst syftar till att åstadkomma ett effektivare informations-utbyte. Ett möjliggörande av direktåtkomst kommer på kort sikt att leda till ökade kostnader för framförallt Skatteverket men eventuellt även för andra mottagande myndigheter, bl.a. för utveckling av it-system samt utbildningsinsatser. De kostnader förslagen medför för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För eventuellt framtida ytterligare kostnader för mottagande myndigheter är utgångspunkten att detta ska finansieras inom ekonomiska ramar.
Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter att förslagen inte kommer att få konsekvenser för förvaltningsdomstolarna och anför att ett mer fullständigt beslutsunderlag i de aktuella ärendetyperna kan leda till att antalet beslut till nackdel för enskilda ökar. Enligt förvaltningsrätten är det inte osannolikt att t.ex. sådana mål som gäller sjukpenninggrundande inkomst, mål om arbetslöshetsförsäkring och mål om dagersättning till asylsökande ökar i antal hos förvaltningsdomstolarna som en konsekvens av förslagen. Förslagen syftar till att ge de mottagande myndigheterna ett bättre beslutsunderlag med avseende på inkomstuppgifter. Regeringen anser inte att det finns skäl att förvänta sig en betydande ökning av antalet överklaganden till följd av förslagen. Förslagen torde inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna annat än marginellt. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
9.2.3 Effekter för företag och enskilda
I denna proposition lämnas förslag om att Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska få ta del av vissa
179 Prop. 2016/17:58 uppgifter för vissa ändamål. Regeringen gör också bedömningen att
arbetslöshetskassorna bör få del av uppgifterna på annat sätt än genom direktåtkomst. Vissa myndigheter kommer också att få ta del av upp-gifterna med stöd av befintliga bestämmelser.
Förslagen syftar bl.a. till att handläggningen hos de mottagande myndigheterna ska bli enklare och snabbare. Detta kan gynna enskilda som är part i ärenden hos dessa myndigheter.
En fråga att ta ställning till är i vilken utsträckning den ökning av den administrativa bördan som förslagen om den nya uppgiftsskyldigheten medför för företagen kommer att uppvägas av ett minskat krav på uppgiftslämnande till andra myndigheter. De mottagande myndig-heternas möjligheter att minska sin uppgiftsinhämtning från företagen kommer att se olika ut för olika myndigheter. Kronofogdemyndigheten bedömer att den administrativa bördan för arbetsgivare i ärenden om löneutmätning skulle bli mindre, eftersom Kronofogdemyndighetens förfrågningar till arbetsgivare om inkomst avsevärt skulle minska.
Försäkringskassan framhåller att Försäkringskassan i många fall, såsom bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ser ut i dag, fortfarande kommer att behöva kontakta arbetsgivare för att få veta vilka olika ersättningar som ingår i en lämnad arbetsgivardeklaration. De inkomstuppgifter Försäkringskassan kommer att få ta del av kommer att redovisas som en totalsumma. Denna totalsumma kommer endast delvis att komma till användning för Försäkringskassan, eftersom inte all inkomst får räknas med i SGI. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att uppgiftslämnarbördan skulle minska både för arbetsgivare och enskilda om Försäkringskassan och andra utbetalare av socialförsäkrings-förmåner skulle få tillgång till uppgifter direkt från Skatteverket i stället för att inhämta inkomstuppgifter från arbetsgivare. Arbetslöshets-kassornas samorganisation (SO) uppger att arbetslöshetskassorna, utifrån dagens utformning av arbetslöshetsförsäkringen, alltjämt kommer att behöva inhämta flertalet kompletterande uppgifter, bl.a. genom arbetsgivarintyget, för att behandla ersättningsärenden. Svensk Handel lyfter fram att ett informationsutbyte mellan myndigheter skulle kunna komma att innebära en minskad administrationskostnad för arbetsgivarna. Näringslivets regelnämnd (NNR) gör bedömningen att det kan finnas en besparingspotential, men anser att det är högst osäkert i vilken grad övriga myndigheter kommer att minska uppgiftsinhämtande från företaget i andra eller motsvarande avseenden.
Det är svårt att bedöma vilken effekt ett utlämnande av uppgifter per betalningsmottagare till andra myndigheter kommer att ha för företagen.
Utlämnandet torde ha en positiv effekt genom minskning av den totala administrativa bördan. Ett utlämnande av uppgifterna från Skatteverket kommer dock med nuvarande lagstiftning om hur olika förmåner beräknas inte kunna ersätta regelmässigt inhämtande av uppgifter från arbetsgivare som sker i t.ex. ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och arbetslöshetsersättning. I vilken utsträckning kostnaderna kommer att minska för företagen har inte kunnat beräknas. Förändringar i regelverket för t.ex. bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst kan också komma att påverka effekten för företagen.
Förslagen är utformade med syftet att skydda mot otillbörliga intrång i den enskildes integritet.
180
Prop. 2016/17:58
9.2.4 Övriga effekter
Förslagen torde också medföra att underlaget för statistik förbättras.
Tillgång till uppgifter per betalningsmottagare som har lämnats i en arbetsgivardeklaration kan medföra bättre möjligheter att inhämta uppgifter om inkomster som underlag för samhällets statistik-framställning och för att förbättra kvaliteten på de inhämtade upp-gifterna. Bättre underlag för statistik har ett samhällsekonomiskt värde.
Den bedömningen delas av några remissinstanser.
Konjunkturinstitutet (KI) anser att uppgifterna per betalningsmottagare kan utgöra ett värdefullt underlag för statistikproduktion och därmed för de ekonomisk-politiska beslutsunderlagen. Statistiska centralbyrån (SCB) anser att förslaget skulle innebära möjligheter till ny statistik, högre kvalitet i statistiken, ökad jämförbarhet och samordning mellan olika undersökningar och fler analysmöjligheter. Dessutom bedömer SCB att myndighetens direktinsamling från företag skulle kunna minska med sådana uppgifter och på så sätt effektivisera uppgiftslämnandet.
Enligt Arbetsförmedlingen skulle förslagen förbättra forskning, utvärdering och prognoser inom deras område och i en förlängning ge ett förbättrat beslutsunderlag för politiken. Även Ekonomistyrningsverket är positivt till att förslaget förbättrar statistiken.
Förslagen torde inte medföra några konsekvenser för miljön eller jämställdheten.