7.4 Överväganden och förslag
7.4.14 Sammanfattande slutsatser avseende
152
Prop. 2016/17:58 med 16 § förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
7.4.14 Sammanfattande slutsatser avseende informationsutbytet
Regeringens bedömning: Det utökade informationsutbytet kan förbättra kontrollmöjligheterna, öka effektiviteten och förbättra servicen till enskilda hos uppgiftsmottagarna. Informationsutbytet är godtagbart ur ett integritetsperspektiv.
Promemorians bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens bedömning. I promemorian finns dock inget motsvarande avsnitt.
Remissinstanserna: Datainspektionen anser att föreslagna informa-tionsutbyten kräver en integritetsanalys som tar hänsyn till helheten.
Skälen för regeringens bedömning: De förslag som regeringen lämnar innebär att det införs bestämmelser om att Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska få medges direktåtkomst till uppgifter per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration om uppgifterna behövs i vissa typer av ärenden hos myndigheterna. Regeringen gör också bedömningen att arbetslöshetskassorna bör få ta del av uppgifterna på annat sätt, om uppgifterna behövs för prövning av ett ärende om arbetslöshetsersättning.
Bestämmelserna om direktåtkomst ger förutsättningar för att myndig-heterna ska kunna hämta in information på ett enkelt och snabbt sätt genom att själva söka fram de uppgifter de behöver. Ett sådant utlämnande är mer effektivt än ett system där den mottagande myndigheten behöver begära ut en uppgift som behövs i ett specifikt fall.
Vid direktåtkomsten får den mottagande myndigheten endast söka fram sådana uppgifter som behövs vid myndighetens ärendehandläggning. Vid informationsutbytet gäller krav på att tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att skydda de personuppgifter som behandlas.
Regeringen anser vid en samlad bedömning av det utökade informationsutbyte som föreslås att de skäl som talar för utbytet uppväger de eventuella integritetsintrång som det kan anses innebära.
8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Föreslagna bestämmelser i skatteförfarande-lagen (2011:1244) som rör kontrolluppgifter ska träda i kraft den 1 januari 2019. Detsamma gäller bestämmelser om att den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift ska regi-streras och lämna skattedeklaration samt redovisa sådan ersättning i en arbetsgivardeklaration. Den slopade möjligheten för utländska avgifts-skyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter
153 Prop. 2016/17:58 på någon annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av
skatteförfarandelagen ska också träda i kraft den 1 januari 2019.
Övriga föreslagna bestämmelser ska träda i kraft den 1 juli 2018.
För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda samt för den som ska lämna informationsuppgifter till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration, ska de föreslagna bestämmelserna tillämpas från och med den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga ska bestämmelserna tillämpas från och med den 1 januari 2019.
De föreslagna bestämmelserna som avser kontrolluppgifter ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019 och de föreslagna bestämmelserna som avser skattedeklarationer ska tillämpas första gången på redovisningsperioden juli 2018.
Föreslagna bestämmelser i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens för-slag. I promemorian föreslås bl.a. att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget. Några remissinstanser, bl.a. Arbets-givarverket, Arbetsförmedlingen och Tjänstemännens centralorganisa-tion (TCO) anser att de som berörs av förslagen ska ges en rimlig förberedelsetid för att kunna anpassa bl.a. datasystem. Näringslivets regelnämnd (NNR) anser att övergångstiden bör vara generös så att företagen hinner förbereda sig, minst två år. Sveriges advokatsamfund lyfter fram två alternativa lösningar till ett obligatoriskt system från den 1 januari 2018. Ett alternativ är att systemet inledningsvis införs på frivillig basis. Ett annat alternativ är att systemet görs obligatoriskt för de branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger) och frivilligt för övriga företag och uppgiftslämnare. Srf konsulterna framhåller att samtliga programföretag i deras arbetsgrupp är överens om att deras lönesystem kommer att kunna hantera det nya regelverket, men att det krävs att de nya reglerna beslutas i så god tid att nödvändiga programändringar kan genomföras och att kunderna eller arbetsgivarna hinner informeras och utbildas inför det nya sättet att redovisa. Försäkringskassan framhåller att förslagen kommer att kräva en större utvecklingsinsats och ett löpande samarbete med Skatteverket för att säkerställa att de föränd-ringar som sker i respektive myndighets it-system är förenliga.
Försäkringskassan behöver beslut om införande 18 månader innan ändringarna träder i kraft.
Skälen för regeringens förslag Skatteförfarandelagen
Med hänsyn till syftet med aktuellt system, nämligen att minska skatte-fusk och skatteundandragande, vill regeringen ha aktuellt system på plats så snart som möjligt. Det är dock fråga om en stor reform och det är
154
Prop. 2016/17:58 därför viktigt att alla berörda får en rimlig förberedelsetid för att bl.a.
kunna anpassa sina it-system. Skatteverket behöver tid för bl.a. utveck-ling av it-system, framtagande av broschyrer och andra informations-insatser samt utbildning av personal. Även de som berörs av de före-slagna bestämmelserna och programvaruleverantörer och andra som ut-vecklar program för bl.a. löneadministration och redovisning av skatter och avgifter behöver tid för att hinna göra nödvändiga it-ändringar. Även vissa remissinstanser har lyft fram att det behövs tid för att hinna göra nödvändiga it-ändringar, bl.a. Arbetsgivarverket och TCO.
Regeringen anser därför att det inte är lämpligt med ett ikraftträdande den 1 januari 2018. Regeringen anser vidare att det är lämpligt att det nya systemet införs stegvis. Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2017 att det stegvisa införandet bör ske från och med den 1 juli 2018 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.27).
Sveriges advokatsamfund anser bl.a. att ett alternativ skulle kunna vara att systemet görs obligatoriskt för de branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger) och frivilligt för övriga företag och uppgiftslämnare.
Med hänsyn till syftet med aktuellt system är det inte, enligt regeringens mening, lämpligt med ett frivilligt system. Däremot skulle det kunna vara lämpligt att systemet först införs för en mindre grupp uppgiftsskyldiga. Den grupp som Sveriges advokatsamfund särskilt lyfter fram, dvs. branscher där Skatteverket har identifierat att behoven av kontroll är störst (där krav på personalliggare föreligger), skulle kunna vara en lämplig grupp.
Krav på personalliggare har införts i restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggverksamhet. Det bakomliggande syftet med bestämmelserna om personalliggare är att förebygga skattefusk genom svartarbete. Det bakomliggande syftet med aktuell reform är också att bekämpa skatte-fusk. Regeringen anser därför att det är lämpligt att de nya bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, från och med den 1 juli 2018 ska tillämpas för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare enligt 39 kap. 11 och 11 a §§ SFL.
Enligt tillgänglig statistik från Skatteverket finns det cirka 83 000 näringsidkare som är skyldiga att föra personalliggare (SNI-kod i en bransch som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare och som har lämnat en kontrolluppgift för anställda avseende inkomståret 2015).
Det är dock inte lämpligt med ett tidigare ikraftträdande för de minsta företagen. Bland företag som har färre än 15 anställda finns det sannolikt flera företag med en begränsad administrativ förmåga. I den gruppen torde även flera företag lämna uppgifter till Skatteverket på papper. Det är lämpligt att den gruppen får en längre förberedelsetid. Regeringen föreslår därför att det nya systemet ska tillämpas från och med den 1 juli 2018 för uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda. En sådan reglering skulle omfatta cirka 14 000 uppgiftsskyldiga. De nya bestämmelserna kommer att tillämpas första gången på arbetsgivardeklarationer som avser redo-visningsperioden juli 2018.
Regeringen föreslår i avsnitt 6.14 att den som har utnyttjat eller överlåtit en rättighet att i framtiden förvärva värdepapper eller som har
155 Prop. 2016/17:58 utnyttjat en rabatt, bonus eller annan förmån på grund av kundtrohet eller
liknande till den som är skyldig att lämna uppgifter om betalnings-mottagare i en arbetsgivardeklaration ska lämna de uppgifter som behövs för att uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras (34 kap. 6 och 7 §§
SFL). Det är viktigt att de som först omfattas av det nya systemet även får tillgång till sådana uppgifter. Regeringen föreslår därför att föreslagna ändringar ska tillämpas även för dessa uppgiftsskyldiga från och med den 1 juli 2018.
För övriga uppgiftsskyldiga ska det nya systemet tillämpas från och med den 1 januari 2019.
Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår (24 kap. 1 § SFL).
Uppgifter som ska lämnas per betalningsmottagare i en arbetsgivar-deklaration kommer att användas som en kontrolluppgift. Uppgifter som lämnas i arbetsgivardeklarationer kommer bl.a. att förtryckas i inkomst-deklarationen för fysiska personer och dödsbon (se avsnitt 6.15). Det är viktigt att Skatteverket även avseende hela kalenderåret 2018 får uppgifter för varje betalningsmottagare. Det är därför inte lämpligt att de föreslagna bestämmelserna om bl.a. att kontrolluppgift inte behöver lämnas, om ersättning eller förmån har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration redan ska gälla från och med den 1 juli 2018 (se avsnitt 6.9). Regeringen föreslår därför att vissa av de föreslagna bestämmelserna, t.ex. ändringarna i 15 kap. 8–10 §§, 16 kap. 1–3 §§, 22 kap. 1, 4 och 13 §§, 23 kap. 2 och 3 §§, 31 kap. 6 § och 37 kap. 2 § (rör kontrolluppgifter) ska träda i kraft den 1 januari 2019. Det kommer att innebära att de som omfattas av systemet från och med den 1 juli 2018 både kommer att lämna kontroll-uppgift för hela kalenderåret 2018 och kontroll-uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer. Utbetalarna kommer således att behöva lämna samma uppgift två gånger till Skatteverket. En sådan effekt är naturligtvis inte önskvärd, men nödvändig när bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2018. De föreslagna bestämmelserna som rör kontrolluppgifter kommer att tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019.
De föreslagna bestämmelserna om att den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift är skyldig att lämna skattedeklaration och redovisa ersättningen i en arbetsgivardeklaration och att Skatteverket ska registrera den som betalar ut sådan ersättning föreslås också träda i kraft den 1 januari 2019 (föreslagna bestämmelser i 7 kap. 1 § och 26 kap. 2 och 3 §§ SFL). Skälet till det är att de som kommer att omfattas av systemet redan den 1 juli 2018 inte betalar ut sådan ersättning.
Regeringen föreslår i avsnitt 6.8 att möjligheten för utländska avgifts-skyldiga att efter beslut från Skatteverket redovisa arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som följer av skatteförfarandelagen slopas. Det är lämpligt att den ändringen (upp-hävande av 26 kap. 38 § och 67 kap. 26 § SFL) träder i kraft den 1 januari 2019.
156
Prop. 2016/17:58 Lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
De föreslagna bestämmelserna i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet om att andra myndig-heter ska få tillgång till vissa uppgifter i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Det nya systemet för uppgiftslämnande kommer endast gälla för en begränsad krets uppgiftsskyldiga från och med den 1 juli 2018. Nyttan med direktåtkomst till uppgifter torde dock framför allt göra sig gällande först när det nya systemet blir generellt gällande.