Vilka egenskapsfält i en lägenhet har stor betydelse för trivseln i bostaden?

Nylanders forskning visar på sju egenskapsfält som kan fungera som ett sätt för att skapa förståelse för vilka kvalitéer som påverkar tillägnelsen för de boende i en bostad. Denna undersökning har fokuserat på att försöka använda dessa egenskapsfält för att undersöka dess betydelse för trivseln i bostaden. Den kvalitativa studien visar att fälten material och detaljer, öppenhet/slutenhet samt ljus är de egenskapsfält som mest påverkar de boende i Flaggskepparen 5. Dessa egenskapsfält kan därför anses vara de egenskapsfält som har störst påverkan på uppfattningen av trivsel i bostaden. Övriga egenskapsfält kan anses vara mer tillbakadragna i dessa bostäder. Varje egenskapsfält redovisas utförligare nedan.

6.1.1 Material och detaljer

Resultatet av undersökningen visar att egenskapsfältet material och detaljer är viktigt för

upplevelsen av trivsel i en bostad. De svar som undersökningen gjort visar att materialen är en av de egenskaper som respondenterna reflekterar över i sin bostad. Många respondenter har naturligt kommenterat exempelvis golvet eller köksdetaljerna utan att frågan ställts till dem. I vissa fall har dessa kommentarer varit positiva, i andra fall negativa.

Material och detaljer har stor betydelse för trivseln i bostaden. Detta egenskapsfält har i undersökningen gjort stort intryck på de boende och är därför en av de egenskaper som de boende först relaterar med trivseln.

6.1.2 Axialitet

Egenskapsfältet axialitet har under arbetes gång varit ett av de mer diffusa och svårförståerliga av egenskapsfälten. I de flesta intervjuerna var svaren svåra att tolka i förhållande till axialiteten. Ingen av respondenterna tog på eget initiativ upp frågan om axialitet i lägenheten. Undersökningen visar inte att denna egenskap har haft stor betydelse för trivseln i bostaden.

Utifrån teorin skulle en tydlig axel kunna öka tryggheten genom att ge möjlighet att kunna se vad som händer i bostaden och på så sätt öka trivseln. Axialitete kan alltså ha betydelse för trivseln. Egenskapsfältet är dock inte framträdande i de undersökta lägenheterna i denna kvalitativa undersökning.

6.1.3 Omslutenhet/öppenhet

Omslutenhet/öppenhet kan tydligt, genom intervjusvaren, tolkas ha betydelse för de boendes trivsel i bostaden. De flesta av respondenterna uttryckte att de gillade lägenhetens öppna planlösning. Många gillade också skillnaden och uppdelningen mellan den öppna mer offentliga delen av lägenheten (kök och vardagsrum) och den omslutna mer privata (sovrummen).

Några respondenter uttryckte att de tyckte att det var för mycket insyn i deras lägenhet. Dessa bodde båda på nedersta våningen i huset. Ingen annan påpekade att de upplevde att insynen störde dem. Insynen i en lägenhet kan påverka trivseln beroende på vilken våning lägenheten ligger på och hur pass nära de intilliggande husen är placerade.

Omslutenhet/öppenhet kan påverka trivseln hos de boende då de boende har påpekat den som en positiv egenskap i lägenheten. Många respondenter påpekade även att detta var något som de såg som en viktig del av deras första intryck av lägenheten.

6.1.4 Rörelse

Kommentarerna från intervjuerna i denna undersökning visar dock inte på om rörelsen i sig är positiv eller negativ för uppfattningen av trivsel i lägenheten. Detta kan vara ett tecken på att de flesta av de boende i Flaggskepparen 5 är nöjda med de rörelser som finns i deras bostad.

Rörelsen kan vara viktig för trivseln i bostaden. Men egenskapen är inte framträdande i de undersökta lägenheterna. Vikten för rörelsen framträder mer i samarbete med egenskapsfälten axialitet och ljus.

6.1.5 Rumsfigurer

Egenskapsfältet rumsfigurer har liksom axialiteten varit svår att förstå samt att finna kopplingen mellan fältet och tillägnelsen av bostaden i Nylanders teorier. Frågan om dess vikt för trivseln i bostaden bekräftas inte av intervjuresultatet i denna undersökning. De kommentarer som kan ses i undersökningen gäller placering och brist på garderober samt rummens funktioner och storlek.

Lägenhet A12 har en upphöjd platå skapad för att ge takhöjd i trappan ner till lokalen under lägenheten. Detta har haft en avgörande betydelse för rumsfiguren och möbleringen. Då den tar en stor del av det avlånga och smala vardagsrummet har de boende inte många möbleringsalternativ att välja mellan.

Rumsfigurer kan vara ett bra verktyg för att planera en bostad. Dess påverkan på trivseln hos de boende i en bostad är dock svår att visa vara av stor betydelse i denna undersökning.

6.1.6 Ljus

De flesta av respondenterna i undersökningen sa sig vara nöjda med ljusinsläppet i lägenheten. Två av dessa upplevde däremot att de hade för lite ljusinsläpp. Detta kan bero på att den ena bor på första våningen och den andra i skuggan under huskroppen som sammanbinder de två husen.

Det minsta sovrummet i lägenheterna uppfattades av många respondenter som mörkt. Troligtvis har detta att göra med att rummets fönster är mycket små och vetter mot intilliggande husfasad, vilket då stänger ute solljuset. Detta behöver inte påverka trivseln i lägenheten då det kan vara önskvärt att ha det mörkt omkring sig i ett sovrum. Eftersom det mörka sovrummet står i kontrast till övriga öppna ytor gör detta att vardagsrum och kök upplevs som ljusare.

Bostadsfönstrets utveckling har gått från att ha varit gluggar i en tät sluten vägg till att idag vara viktiga element i nybyggda heltäckande glasfasader. Detta påverkar brukarnas uppfattning av

6. Slutsats

hur ett fönster kan användas. Tidigare erfarenheter av ljusa öppna rum blir i takt med fönstrets fort- satta utveckling troligtvis allt mer påverkande på uppfattningen av en bostad. Att det ska vara ljust, luftigt och mycket fönsteryta är något som då, i takt med fortsatt utveckling av energisnåla fönster på stora ytor, blir allt mer standard i en bostad.

Ljuset påverkar trivseln i en lägenhet. Detta stöds i undersökningen av dess respondenter som tydligt har uttryckt sin glädje över att det är, eller önskan att det ska vara ljusare.

6.1.7 Rumsorganisation

I lägenheterna ut mot gatan visade alla i undersökningen utom en missnöje över att det inte finns någon riktig balkong. Dessa lägenheter har istället en eller två franska balkonger. De boende berättade att de upplevde det konstigt att endast bygga balkonger på sidan mot innergården på ett nybyggt hus.

Få av de intervjuade nämner något om revirmarkering, men respondenten i B11 berättade att han hade satt upp sitt egna lilla staket på innergården. Detta på grund av att han hade blivit lovad en mur som skärmar av deras uteplats. Denna mur hade dock uteblivit. Respondenten hade även satt dit egna krukor med blommor i, troligtvis för att göra en identifiering av sitt hem eller göra ett revirmärke. Krukan och det lilla stängslet fungerar även som gräns för familjens hundar.

De flesta entrédörrar till lägenheterna var avskalade och utan namnskylt eller något

personligt som visar vem som bor där. En av de boende hade gjort ett försök att inta ett yttre revir och göra entrén till sin. Respondenten hade dekorerat sin dörr med namn- och välkommenskyltar samt små vikta fåglar. Detta gjorde denna lägenhet lätt att hitta bland övriga kala entrédörrar. Viss erövring av revir förekom också av barnfamiljerna som placerade sina barnvagnar i hallen precis utanför sin dörr och att en boende ställde ut soporna i trapphuset i väntan på att få tid att gå ner till soprummet.

Rumsorganisation har betydelse för trivseln i en bostad. Kontrasten mellan inne och ute, privat och offentligt är viktig för att de boende ska kunna skapa sig en känsla av trygghet som kan leda till trivsel.

6.2 Påverkar varje enskilt egenskapsfält uppfattningen av trivsel i samma utsträckning som