Examensarbete. C-uppsats inom Byggd miljö
Trivsel i ett passivhus
-en kvalitativ undersökning om de faktorer som påverkar trivseln i en bostad.
Kristoffer Carlsson Carola Karlsson
Kristoffer Carlsson & Carola Karlsson
Arkitektur, Visualisering & Kommunikation
Kandidatuppsats i Byggd Miljö
Malmö Högskola VT 2011
Handledare: Per-Olof Hallin
Examinator: Ebba Lisberg Jensen
- en kvalitativ undersökning om de faktorer
som påverkar trivseln i en bostad.
Sammanfattning
Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad. Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer, axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungera som måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sju
egenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Alla bostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i Västra Hamnen Malmö.
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boende upplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer har därför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuter långa och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en). Intervjuerna har
transkriberats och analyserats genom de egenskapsfält undersökningen utgår från. Det har även genomförts en enklare inventering av de olika egenskaperna i rummen som omger den privata bostaden, exempelvis trapphus och innergård.
Slutsatsen är att de sju olika egenskapsfälten har olika betydelse för och kan påverka trivseln olika i en bostad för de boende. Tillsammans bildar de ett sätt att mäta trivseln. Vissa av
egenskapsfälten är lättare att ta till sig för de boende och blir därför lättare att undersöka. Andra har varit svårare att upptäcka i undersökningen. Men tillsammans med de övriga egenskapsfälten får dessa en mer framträdande roll. Uppsatsens slutsats är att material och detaljer,
öppenhet/omslutenhet och ljus är de enklast tolkningsbara egenskaperna. De är därför också de egenskapsfält som kan vara av störst betydelse för trivseln i en bostad.
Nyckelord: passivhus, Flaggskepparen 5, trivsel, egenskapsfält och Ola Nylander
Trivsel i ett passivhus –
Abstract
To make the dwelling your own is of great importance for your well-being.
The swedish architect Ola Nylander presents in his research seven different fields of qualities. These qualities are supposed to work as tool for measuring how easy it is to make the dwelling your own. Those qualities are: material and details, axiality, closeness/openness, motion, spatial shapes, light and organisation of rooms. This thesis is based on the seven fields of qualities and examines the characteristics that are important for the comfort of the dwelling. The building in the survey is a passive house on the property Flaggskepparen 5 of the Western Harbour in Malmö.
The purpose with this thesis is to examine which fields of qualities that are of importance for the perception of the comfort in a passive apartment block. 9 interviews have been conducted with the residents of the building. The interviews has lasted between 20 to 60 minutes. All of the
interviews took place in their apartments except for one. The interviews were transcribed and analysed based on the fields of qualities. There has also been made a simple inventory of the different features in the spaces surrounding their private homes. For example, the staircase inside the building and the courtyard that belongs to the house.
The conclusion of this thesis is that the seven fields of qualities have difference signification for making the dwelling your own. Together, they provide a tool for measuring the perception of the well-being in the dwelling. Some of the fields of qualities are easier for the residents to understand and therefore easier to examine. Other fields of qualities have been hard to detect in the survey and harder for the residents to understand. Together, though, they make up a greater role in the
measuring of the perception of the well-being. The most easily interpretable properties of the fields of qualities in this study are: material and details, closeness/openness and light. They are therefore also the fields that could be considered to being of most relevance for the comfort of the dwelling.
Keywords: Passive house, Flaggskepparen 5, comfort, fields of qualities and Ola Nylander.
Well-being in a passive house –
Innehållsförteckning
1. Inledning
5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Trivsel – vad är det? 6
1.3 Varför ett passivhus? 6
1.4 Passiva hus – vad är det? 7
1.5 Syfte 8
1.6 Frågeställningar 8
2. Metod
9
2.1 Den kvalitativa metoden 9
2.2 Intervjuer 10 2.3 Urval 11 2.4 Trovärdighet 13 2.5 Avgränsningar 13 2.6 Målgrupp 14
3. Teori
15
3.1 Egenskapsfält 15 3.2 Operationalisering av teori 153.3 Egenskapsfält 1: Material och detaljer 16
3.4 Egenskapsfält 2: Axialitet 17 3.5 Egenskapsfält 3: Omslutenhet/Öppenhet 19 3.6 Egenskapsfält 4: Rörelse 19 3.7 Egenskapsfält 5: Ljus 21 3.8 Egenskapsfält 6: Rumsfigurer 23 3.9 Egenskapsfält 7: Rumsorganisation 23
4. Sammanställning av empiriska studier
26
4.1 Inventering av fastighetens delar 26
4.1.1 Byggnaderna 26
4.1.2 Innergården 27
4.1.3 Trapphusen 28
4.2 Sammanställning av intervjuer med Nylanders frågor 28
4.2.1 Material och detaljer 30
4.2.2 Axialitet 34
Innehållsförteckning
4.2.4 Rörelser 36 4.2.5 Rumsfigurer 37 4.2.6 Ljus 38 4.2.7 Rumsorganisation 405. Analys
44
5.1 Material och detaljer 44
5.2 Axialitet 45 5.3 Omslutenhet/öppenhet 45 5.4 Rörelse 47 5.6 Ljus 48 5.7 Rumsorganisation 49
6. Slutsats
51
6.1 Vilka egenskapsfält i en lägenhet har stor betydelse för trivseln i bostaden? 51
6.1.1 Material och detaljer 51
6.1.2 Axialitet 51 6.1.3 Omslutenhet/öppenhet 52 6.1.4 Rörelse 52 6.1.5 Rumsfigurer 53 6.1.6 Ljus 53 6.1.7 Rumsorganisation 54
6.2 Påverkar varje enskilt egenskapsfält uppfattningen av trivsel i samma utsträckning som de andra? 55
7. Avslutande ord
56 7.1 Egna reflektioner 56 7.2 Fortsatta studier 57Källförteckning
58
Skriftliga källor 58 Internetkällor 59 Muntliga källor 59 Bildförteckning 59Förteckning över bilagor 59
Bilaga 1, Inbjudan till hyresgäster 60
1. Inledning
Detta kapitel presenterar huvudsakligen rapportens bakgrund, syfte och frågeställningar. Vidare förklaras begrepp som är relevanta för denna kandidatuppsats.
1.1 Bakgrund
I oktober 1998 disputerade arkitekt Ola Nylander med sin avhandling Bostaden som arkitektur (1999) på Institutionen för Form och teknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Drygt ett år senare reviderade författaren sin text och gav ut en bok med samma namn. Nylander skriver att den forskning han har bedrivit tog form ur ett behov av att forska i frågor gällande det författaren kallar bostadens omätbara värden. Nylander ska under sina första år som arbetande arkitekt ha upplevt hur det fanns ett behov av ett material som kunde presentera och påverka entreprenörer och beställare. Detta för att få dem att inse att vissa värden i en bostad bör när den byggs få bättre prioritet än de vanligtvis fick. Arkitektkåren hade enligt Nylander svårt att bevisa för beställare och
projektledare att dessa val är viktiga för de framtida användarna, då själva resultatet av de aktiva valen var svåra att hävda påverkade byggnadens kvalitet. Det fanns helt enkelt inte underlag nog för att som arkitekt kunna motivera den merkostnad som dessa val kunde resultera i för beställaren. Nylander skriver om ett projekt då han och arkitektkollegorna ska presentera det som de gemensamt uppfattat som självklara tankar inför olika konsultgrupper:
Skillnaden var markant när vi skulle förklara och försvara våra idéer på olika
konsultmöten. Inför de andra byggkonsulterna, beställare och projektledare, dög inte vår samstämmighet i tyckande. De andra runt bordet krävde tydliga svar på frågor som: Varför är ett kvadratiskt rum så bra? Vad vinner vi på genomsikt i lägenheterna? Kan andra och enklare material användas?
(Nylander 1999:10)
Det arbete som Nylander genomfört i avhandlingen Bostaden som arkitektur (1999) har sedan dess publicering kompletterats av andra böcker där han tillsammans med andra forskare
vidareutvecklar och fördjupar forskningen kring de egenskapsfält som Nylander i första
avhandlingen definierar. Han har exempelvis samarbetat med två arkitekter, Kjell Forshed i boken
Bostadens omätbara värden (2003) och Anna Eriksson i bostadsvaneundersökningen Så använder vi våra bostäder (2009). Den forskning som Nylander har genomfört fick mycket uppmärksamhet
inom arkitekturforskningen i Sverige på slutet av 1990-talet.
1.2 Trivsel – vad är det?
Nylander visar genom sin forskning på ett sätt att mäta och hantera de olika faktorer som påverkar tillägnelsen för de boende i en bostad. Han kallar den ständigt pågående processen att göra en bostad till sin för tillängnelseprocessen. En process där de boende succestivt tar till sig och gör bostaden till sin. De boende påverkas av exempelvis fysisk utformning, kvalitet på material, behov av rum och bemötande från hyresvärd. Graden av uppnådd känsla av att ha gjort bostaden till sin är därför ständigt föränderlig.
Nationalencyklopedin definierar uttrycket trivsel som: en känsla av trevnad och
välbefinnande ([www], 2011-05-18). Denna känsla blir då viktig i förhållande till processen av att
tillägna sig sin bostad. Att känna trevnad och välbefinnande i en lägenhet påverkar den grad av vilja att bo kvar i bostaden. Således påverkas även tillägnelseprocessen av bristen på eller mängden med trivsel som den boende känner för sin bostad. I detta arbete tolkas tillägnelseprocessen som en väg till att trivas och känna sig hemma i sin bostad. Därför blir trivsel det begrepp vi använder och ställer våra frågor kring.
1.3 Varför ett passivhus?
Under det första decenniet på 2000-talet har det byggts närmare 1100 passiva bostäder i Sverige (Andrén & Tirén 2010:28). Denna teknik är fortfarande relativt ny i byggsammanhang trots att behovet av att bygga energisnålt har funnits länge i vårt byggda samhälle. Tekniken beräknas ta mer och mer plats under de kommande åren då intresset för att spara energi och att bo mer hållbart ökar. Extra viktigt att ta med i beräkningen när samhället successivt får en ökad medvetenhet för att
1. Inledning
bygga ekologiskt och hållbart bör enligt oss vara att se till att vi bygger för brukarna av bostaden, inte för att effektivisera byggindustrin. Vi har därför intresserat oss för hur vi kan undersöka de boendes uppfattning av trivsel i bostaden, i ett nyproducerat passivhus.
1.4 Passiva hus – vad är det?
Efter den djupa oljekris som kom på 1970-talet blev det på 1980-talet intressant att på nationella och internationella nivåer diskutera energiförbrukning och dess inverkan på miljön (Glad 2006:7). Under dessa år genomfördes politiska åtgärder för hur vi lever och förbrukar vår energi. Debatten om energiförbrukning och dess miljöpåverkan har varit extra viktig för byggsektorn, då denna har stått för ca 40% av Sveriges energiförbrukning och koldioxidutsläpp. De politiska åtgärderna under 1980- och 90-tal resulterade i att boverket gav ut nya regler för nybyggnation 2006.
Byggnader skall vara utformade så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning.
(Boverket 2006a, kap 9.1 i Glad 2006:11)
Ett passivhus använder en byggnadsmetod med syfte för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå en energisparande boendestandard. Begreppet är internationellt men specifikationerna för vad som är ett passivhus varierar mellan olika länder. I Sverige sätts standarden av FEBY - Forum för
energieffektiva byggnader (Andrén & Tirén 2010:18).
Ett passivhus tar till vara på den värmen som skapas i byggnaden genom spillvärme från människor och hushållsmaskiner. I beräkningen inför anläggning av en ny passiv byggnad använder sig ofta arkitekterna av stora fönsterpartier i söder och små gluggar mot norr. Detta för att kunna ta tillvara på den solvärme som på dagtid söker sig in i byggnaden. Husen är extra täta och med tjocka väggar och har alltså ingen egen värmeanläggning. De krav som FEBY ställer på passivhus är följande:
-isoleras och tätas väl
-får en husform och planlösning som minimererar behovet av tillförd värme -har en genomtänkt väderstrecksorientering
-inte drabbas av övertempertaurer sommartid
(Andrén & Tirén 2010:19-20)
I Tyskland har passivhus byggts länge och trots att deras teknik varit framstående har inspirationen ändå mestadels kommit ifrån USA. På 1970-talet började svenska arkitektforskare experimentera med energieffektiva hus. Lärdomarna från dessa projekt har resulterats i det som idag definierar ett passivhus (Glad 2006:21-22). Från det första projektet, Lindås park, som utfördes 2001 till 2009 har det byggts ca 1100 passiva bostäder i Sverige (Andrén & Tirén 2010:28).
1.5 Syfte
Vårt syfte är att undersöka vilka egenskaper som är viktiga för hur de boende upplever trivseln i sin bostad i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. Till vår hjälp tar vi sju färdiga egenskapsfält som arkitekt Ola Nylander tagit fram i tidigare forskning om tillägnelsen av en bostad.
1.6 Frågeställningar
Vilka egenskapsfält i en lägenhet har stor betydelse för trivseln i bostaden?
Påverkar varje enskilt egenskapsfält uppfattningen av trivsel i samma utsträckning som de andra?
1. Inledning
2. Metod
Detta kapitel presenterar och förklarar de metoder som används i uppsatsen samt ger en inblick i genomförandet, urvalet, trovärdigheten, avgränsingarna och målgruppen för undersökningen.
2.1 Den kvalitativa metoden
Vi har i detta arbetet använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att göra fallstudier på ett antal bostäder i ett flerbostadshus och genomföra intervjuer med dess boende. Valet av den
kvalitativa metoden i vårt arbete baseras på att vi anser att denna metod lämpar sig bäst för denna typ av studie. Alan Bryman menar att den kvalitativa metoden lägger tyngdpunkten på ord och inte på siffror som den kvantitativa metoden gör (Bryman, 2011:340). Han skriver också att
tyngdpunkten ligger på att skapa förståelse för den sociala verkligheten. Detta sker på grunden av hur de respondenterna tolkar verkligheten i den miljö som finns omkring dem (Bryman, 2011:341). Detta blir intressant för oss då vi genomför ett antal intervjuer i vårt arbete, med målet att bilda oss en förståelse för hur de boende i passivhuset Flaggskepparen 5 upplever sitt boende. Den kvalitativa forskningen utgår från att det finns flera olika verkligheter som då är subjektiva och behöver tolkas istället för att mätas. Alltså kan uppfattningar och åsikter ligga till grund för vår förståelse
(Merriam, 1994:30f).
Vi har i planeringen av arbetet använt oss av den modell för den kvalitativa metoden som Bryman använder i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder (2011:346). Han behandlar i modellen de olika momenten av det kvalitativa arbetet och delar på så sätt upp arbetet på ett tydligt sätt. Vi har använt modellen som ett skelett att applicera vårt arbete på. Nedan följer definitioner för de olika delarna i arbetsmodellen.
1. Generella frågeställningar - vi började med att definiera vårt syfte samt frågeställningen.
2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner -
valet av undersökningsplats och urval för intervjuundersökning genomfördes.
3. Insamling av data - information för teoribildning samt genomförande av intervjuer.
4. Tolkning av data- genomförande av sammanställning. Bild 2.1: Modell över arbetsprocessen med den kvalitativa metoden. (Bryman, 2011:346)
1. Generella frågeställningar 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner 3. Insamling av data 4. Tolkning av data 5. Begreppsligt och teoretiskt arbete 6. Rapport om resultat och slutsats 5b. Insamling av ytterligare data 5a. Insamling av frågeställningarna
5. Begreppsligt och teoretiskt arbete - genomförande av analys. 5a. Specifiering av frågeställningar - revidering av frågeställningar
5b. Insamling av ytterligare data - insamling av kompletterande information. 6. Rapport om resultat och slutsatser - genomförande av slutsats och resultat.
2.2 Intervjuer
För att kunna skapa oss en uppfattning om hur de boende i passivhuset Flaggskepparen 5 upplever sin bostad genomförde vi 9 intervjuer. Vi valde här att använda oss av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor för att skapa en möjlighet till något som mer liknar ett samtal om bostadens utformning istället för en intervju mellan oss och respondenterna. En semistrukturerad intervju ger möjlighet för oss att använda en intervjuguide, oreglerat av i vilken följd våra frågor kommer. Detta öppnar för möjlighet att ställa följdfrågor och ändra ordning på frågor efterhand, vilket kan skapa ett dynamiskt samtal mellan korrespondent och respondent (Bryman 2011:206). Guba och Lincoln (i Merriam, 1994:100) menar att korrespondenten kan styra intervjun och känna av respondentens kunskapsnivå och engagemang i frågorna som ställs. Detta är därför ett bra sätt att samla in tillförlitlig information.
För att underlätta att undersökningen förhåller sig vetenskapligt till processen med att försöka förstå de boendes upplevelse, använde vi oss av intervjufrågor framtagna av arkitekt Ola Nylander inför en av hans fallstudier i avhandlingen Bostaden som Arkitektur (Nylander 1999). Vi anser att vår uppsats bör bli mer vetenskapligt korrekt om vi använder oss av tidigare beprövade forskningsmaterial. Då i form av, inom forskningen, tidigare använda intervjufrågor istället för att själva konstruera och prova nya frågor inför och vid intervjutillfällena. Vi fick frågorna av Nylander efter att ha kontaktat honom via mail. Frågorna var konstruerade för att undersöka en viss bostad i Nylanders undersökning. För att dessa frågor skulle passa vår undersökning valde vi att sortera och ta bort frågor som inte var av vikt för att undersöka våra bostäder. Vi konstruerade ett
frågeformulär som vi vid intervjuerna använde som en rörlig mall att följa.
2. Metod
Intervjuerna spelades in digitalt för att kunna fokusera på respondenten och inte distraheras av att behöva föra anteckningar. Bryman skriver att detta är ett bra sätt för att behålla fokus och kunna utveckla samtalet med respondenten. I vissa fall kan dock en inspelad intervju verka
hämmande på den intervjuade vilket kan resultera i att materialet blir tunt eller svårt att använda sig av i arbetes fortsatta process (Bryman 2011:428). Ingen av våra respondenter reagerade negativt på vår förfrågan om att spela in intervjun. Vi upplevde inte heller att denna faktor störde samtalets naturliga flöde. Under intervjuerna kompletterade vi inspelningen med att föra enklare anteckningar för att kunna få med ansiktsuttryck, gester och andra aspekter som en inspelning inte kan hantera. Intervjulängden varierade mellan 20-60 minuter, men de flesta landade på runt 30 minuter. Åtta intervjuer genomfördes på plats i lägenheterna och en på annan plats.
Inför intervjuerna hade vi ambitionen att vi båda två skulle närvara och medverka. Detta för att underlätta för oss att förstå och bilda en gemensam uppfattning om de boendes upplevelse av bostaden. Detta är enligt Bryman (2011:208) ovanligt i forskningssammanhang då kostnaden för att ha två forskare under genomförda intervjuer blir för stor. Då vår studie befinner sig på kandidatnivå och vi inte är avlönade forskare med en budget att följa så finns det för oss fler fördelar än nackdelar att båda medverkar vid intervjun. Bryman (2011:208) skriver dock att detta inte behöver påverka intervjun positivt eller negativt. Under genomförandet av intervjuerna visade det sig inte alltid vara möjligt att båda två kunde närvara vid alla tillfällena. Men denna faktor tror vi inte har påverkat resultatet av våra intervjuer.
När intervjumaterialet var insamlat och transkriberat sammanställde vi detta genom att utgå från Nylanders sju egenskapsfält. Vi arbetade med ett egenskapsfält i taget och försökte se om kommentarer och tankar gjorts i vårt intervjumaterial som berörde just det egenskapsfältets påverkan på respondenternas trivsel. I vår analys arbetade vi parallellt med vår teori och sammanställning. Även här har vi arbetat utifrån de olika egenskapsfälten och försökt sammankoppla Nylanders teorier med de kommentarer vi fick från våra respondenter.
2. Metod
Material & detaljer Axialitet Omslutenhet/öppenhet Rörelse Ljus Rumfigurer Rumsorganisation
Bild 2.2: Nylanders sju definierade egenskapsfält
2.3 Urval
Vår population består av de boende i två bostadshus som tillsammans bildar fastigheten Flaggskepparen 5 i Malmö. Fastigheten valdes som plats för undersökning på grund av att vi kommit i kontakt med huset genom en vän som bor där. Byggnaderna kändes intressant ur
arkitektoniskt-, planering-, miljö- och framtidsperspektiv. Byggnadernas arkitektur är intressant på grund av det intryck som material, konstruktion och funktion ger. Fastigheten skiljer sig mycket från övriga hus i grannskapet. Byggnadernas planering, är intressant på grund av de lösningar som använts för dess konstruktion av stål samt att det är ett passivhus. Det passiva huset är ur
miljösynpunkt ett intressant val på grund av dess positiva egenskaper gällande minskad
energiförbrukning. Dessa byggmetoder är något som vi tror kommer ha en allt större inverkan på vår byggda miljö i framtiden. Därför är det intressant att pröva teorier om bostadens
tillägnelseprocess som Nylander (1999) skriver om i sin
avhandling. Nylanders teorier är, vad vi vet, inte provade på en passiv byggnad. Detta gör valet av denna fastighet extra intressant.
Valet på de lägenheter som skulle undersökas gjordes för att få så likvärdiga lägenheter som möjligt. Detta för att få en bra bild och eventuellt kunna se positiva och negativa aspekter på bostadens utformning från mer än en respondent. Vi valde därför att intervjua de boende i de lägenheter som består av tre rum och kök och som har liknande planlösning. Valet gjordes efter att ha studerat planritningarna på de två byggnaderna.
De många lägenheterna med tre rum och kök visade sig ha liknande planlösningar och dessa blev därför vårt val av population. Vi ansåg även att dessa lägenheter gav oss största chansen att få en god kvalitativ undersökning då möjligheten för antalet genomförda intervjuer blev störst med detta val. Vi bortsåg därför från de fyra takvåningarna och husets sex lägenheter på ett rum och kök. Vi lämnade ut skrivna förfrågningar till 17 lägenheter där vi förklarade vårt syfte med att
genomföra intervjun. Vårt mål var att genomföra 12 intervjuer, men vi genomförde 9 stycken efter att ha knackat dörr då våra skriftliga förfrågningar inte givit något resultat. Under en tvåveckors period ringde vi på hos de boende i de olika lägenheterna för att genomföra eller boka tid för ett
2. Metod
intervjutillfälle. För att nå så många som möjligt av vår population besöktes byggnaderna under olika tider på dygnet. Vi reserverade oss dock för att ringa på innan kl 10.00 på morgonen och efter kl 21.00 på kvällen. Sammanfattningsvis landade vårt underlag på 9 genomförda intervjuer, 3 bortfall varav 1 definitivt nekande och 2 som inte var hemma på utsatt tid. Resterande 5 lägenheter var inte hemma vid något av våra besök i byggnaderna.
För att en undersökning ska bli vetenskaplig med den kvalitativa metoden så bör
intervjutillfällen genomföras tills en mättnad uppstår i intervjufrågornas resultat (PO Hallin, 110405). När de nio intervjuerna var genomförda upplevde vi i kombination med en viss mättnad, gällande svar på frågorna, att mer tid för dörrknackning inte fanns i vår tidsplan. Därför valde vi att avsluta den delen av arbetet och starta vår sammanställning.
2.4 Trovärdighet
Enligt boken Fallstudien som forskningsmetod (Merriam, 1994:177) är det viktigt att vara medveten om att det som respondenterna upplever som verklighet inte nödvändigtvis behöver vara densamma som verkligheten enligt oss forskare. I analysen av materialet bör man ta hänsyn till att alla i grund och botten har olika erfarenheter, vilket kan påverka intervjumaterialet. Det resultat vi presenterar kan därför inte garantera att en forskare i samma hus vid samma årstid skulle komma fram till samma resultat som vi gör. Detta då den mänskliga faktorn spelar sin roll och gör vår undersökning unik. Merriam (1994:178) menar att kvalitativ forskning är flerdimensionell, det finns inga fasta företeelser som väntar på att bli upptäckta och mätta. De personer vi intervjuar kan helt enkelt byta åsikter, flytta till nya lägenheter eller få ändrade familjesammanstättningar som påverkar hur bostaden används. Vi kan inte undersöka vad som är sant eller inte, det enda vi kan undersöka är den sanning som våra respondenter upplever och hur den förhåller sig till Nylanders egenskapsfält.
2.5 Avgränsningar
Undersökningen fokuserar på de boendes upplevelse av trivseln i bostaden i vårt utvalda passivhus. Vi undersöker inte de värden som gör ett passivhus speciellt (exempelvis energibesparande
funtioner). Vi gör heller ingen jämförelse med andra bostadshus, varken passiva eller icke-passiva, däremot gör våra respondenter egna jämförelser och värderingar mot deras tidigare bostäder. Vi värderar inte huset som normgivande eller utredande för hela kategorin passivhus eller lågenergihus. Vi analyserar inte heller fastighetsvärdens skötsel, men vi frågar om den för att undersöka om den påverkar trivseln. Undersökningen berör heller inte de tekniska installationerna. Fokus ligger på att undersöka hur de boende upplever sin trivsel i bostaden genom intervjuer och enligt de teorier som finns utarbetade av Nylander.
2.6 Målgrupp
Vår målgrupp är studenter och yrkesverksamma inom ämnet byggd miljö och dess påverkan på vår utveckling och framtida hållbarhet. Vi riktar oss också till boende i och producenter av passiva hus. Uppsatsen kan även vara intressant för bostadsforskare och arkitekter.
3. Teori
Detta kapitel presenterar vad ett egenskapsfält är samt vad dessa innebär. Här presenteras även genom operationaliseringen hur tillvägagångssättet har gått till för att komma fram till
uppsatsens resultat.
3.1 Egenskapsfält
Nylander definierar i Bostaden som Arkitektur (1999:41) sju olika egenskapsfält genom vilka han undersöker hur de boende i ett antal olika lägenheter i uppfattar sin bostad. Han menar att dessa egenskapsfält finns väl beskrivna i arkitekturhistorien och är där väl kända, men att han i
undersökningen har prövat relevansen av dessa för beskrivningen av upplevelsen av bostadens arkitektur. I vår undersökning tar vi ut dessa egenskapfält och testar att använda dem på moderna, passiva bostäder istället för det urval av icke passiva lägenheter som Nylander undersöker i hans avhandling. Kunskapen om dessa egenskapsfält kompletteras av Nylanders samarbete med Kjell Forshed i Bostadens omätbara värden (2003). De sju egenskapsfälten som används i vår
undersökning är: material och detaljer, axialitet, omslutenhet, rörelse, ljus, rumsfigurer och rumsorganisation.
3.2 Operationalisering av teori
Nedan följer den modell har valts för att förklara och bena ut hur teorin används i undersökningen. Texten kompletterar modellen bredvid (bild 3.1). Arbetet fokuserar på huvudfrågan Vilka
egenskapsfält har stor betydelse för trivseln i bostaden? För att svara på denna fråga valde vi att
försöka hitta en metod för att dela upp frågan i olika mätbara egenskaper. Dessa definierades efter de teorier som Nylander (1999) presenterar i sin forskning. Nylander visar på sju olika
egenskapsfält som kan fungera som en måttstock för bostadens kvalitet. Vi har använt dessa egenskapsfält som ett filter genom vilka vi försöker få en inblick i hur de boende i Flaggskepparen 5 upplever trivseln i sin bostad. Varje egenskapsfält behandlas var och en för sig i teori, empiri och analys, allt efter frågeställningen hur och om egenskapsfälten påverkar uppfattningen av trivsel i hemmet hos de boende i Flaggskepparen 5.
Vilka egenskapsfält
har stor bestydelse för
trivseln i bostaden?
Material & detaljer Axialitet Omslutenhet/öppenhet Rörelse Ljus Rumfigurer Rumsorganisation
Nylanders
intervjufrågor
Intervju-genomförande på Flaggskepparen 5Resultat
Nylanders
forskning
För att säkerställa att de intervjufrågor vi använde skulle fungera och ge den bild av de olika egenskapsfälten som vi efterfrågade valde vi att använda Nylanders tidigare beprövade frågor. Dessa hade han använt vid intervjutillfället för ett av hans fallstudier i Bostaden som Arkitektur (Nylander, 1999). Vi valde att revidera hans frågor för att anpassa dessa till de bostäder vi undersökte i
Flaggskepparen 5. Detta tror vi ökar chansen att vårt resultat blir vetenskapligt korrekt.
Resultatet av vår undersökning ska på ett enkelt sätta kunna kopplas tillbaka och relatera till vår huvudfråga. Pilarna i modellen visar på den relation vi vill att resultat och frågeställning ska ha till varandra. Vi vill att resultatet ska kunna läsas utifrån ett intresse för huvudfrågan utan att behöva gå genom vår metod, teori, emperi och analys. Likaså ska resultatet peka tillbaka på vår huvudfråga.
3.3 Egenskapsfält 1: Material och detaljer
Nylander menar att upplevelsen av bostaden kan sammanfattas under begreppen tillägnelse, omsorg och autenticitet. För att de boende ska uppskatta sin bostad och då känna sig hemma finns ett behov av att tillägna sig bostaden. Att göra bostaden till sin egen. Om material och detaljer då kan tolkas som tecken på omsorg kan de vara ett initierande sätt att försöka förstå bostaden och på så sätt göra den till sin (Nylander, 1999:42ff).
Materialvalen i de svenska bostäderna har förändrats mycket under 1900-talet. Från att bostäderna har byggts och inretts med naturliga, närproducerade och lättillgängliga material som trä, sten, tegel och lera har materialen successivt bytts ut mot plast, skivor och andra moderna material. Många av dessa material har då fått efterlikna det ursprungliga äkta traditionella materialet och då även fått ta del av den symbolik som det ursprungliga materialet hade. Ett exempel är plastgolvet som ofta får en bild av ett trägolv tryckt på plasten. Golvet ser då ut som trä och är tänkt att ge samma intryck i bostaden som ursprungsmaterialet. Plastgolvet kan dock inte leverera samma känsla, ljudbild eller hållbarhet som det traditionella trägolvet kan. Vanligt är också att lister och foder kring dörrar har bytts ut från att tidigare producerats av trä till att istället tillverkas i plast. Att framförallt välja billigare men också effektivare material i produktionsfasen kan ses som ett resultat av den bostadsutveckling som skett under förra seklet. Med större behov av många och billiga lägenheter har bostadsbyggandet
3. Teori
successivt rationaliserats och effektiviserats. De som då har byggt bostäder har då valt att bygga billigt, vilket har lett till att bostadens material och detaljer har skalats ner till ett minimum (Nylander, 1999:43).
Att tillägna sig bostaden är en process då de boende införlivar sig rum och arkitektur i deras livsmönster och gör på så sätt bostaden till sin. Genom att utgöra tecken på omsorg och att någon bryr sig om de boende, kan material och detaljer då vara den inledande faktorn i tillägnelseprocessen. Ett välinstallerat trägolv eller en genomtänkt detalj i bostaden kan då höja självkänslan och ge de boende upplevelsen av att vara betydelsefulla för någon. En bostad med slarvigt utformade detaljer och material som inte håller god kvalitet kan då ha motsatt effekt och på så sätt skapa otrivsel och obekvämlighet i bostaden. Det visar att de som utformat och byggt bostaden då inte har varit speciellt engagerade i sina uppgifter (Nylander, 1999:44).
Viktigt för att kunna göra bostaden till sin egen är också att dess material är autentiska. Med detta menas att materialen är tillförlitliga i den form att vi känner till dess ursprung och
tillverkningsprocess. Nylander (1999:45) skriver att vi har ett kollektivt minne som påverkar symbolvärdet i material och detaljer. Vi förknippar skog med frihet och trägolvet i lägenheten blir därför en symbol för något som är äkta och varaktigt (Nylander, 1999:47).
3.4 Egenskapsfält 2: Axialitet
Forshed och Nylander beskriver axialitet som en linje som sammanbinder två punkter i en bostad. Denna axel innefattar två eller flera rum som då skapar en genomsiktsmöjlighet men kanske även en utsiktsmöjlighet. Det som påverkar axialiteten menar författarna är beroende på hur lång axeln är, om den är rak eller snedställd och hur många rum den innefattar. Axialiteten förstärks genom
rummens storlek, form, material, utgångspunkter och mål, men även hur rumsöppningarna är utformade (Forshed och Nylander, 2003:55ff).
Axialitetens betydelse har länge påverkat arkitekturens utformning. Det användes redan under egyptiernas storhetstid, i deras ceremoniella anläggningar. Även romarna använde sig av det axiella systemet när de byggde upp sina städer, med axlar riktade mot exempelvis ett torg eller en
3. Teori
annan viktig punkt i staden. Under renässanstiden på 1400- och 1500-talet återupptäcktes den antika arkitekturen och de långa axiella riktningarna fick återigen en stor betydelse (Forshed och Nylander, 2003:58).
På 1700-talet hade de axiella arkitektoniska idealen som funnits i Europa även fått fäste i Sverige. Först och främst i slott och herrgårdar men även i prästbostäder och parstugor. Axialiteten framhävdes även i stadslägenheterna och som då ofta fick en axel som gick parallellt med gatan utanför huset. På 1800-talet med dess industrialisering och ökade tomtpriser, ändrades den
tidigare längsgående axeln och lägenheterna blev istället djupgående. Detta för att effektivisera och maximalt kunna utnyttja tomterna. Under folkhemsperioden fick lägenheterna ett annat uttryck då det blev vanligt med så kallade återvändsrum. Dessa rum ersatte genomgångsrummen och
lägenheten blev mer funktionsuppdelad då man från ett rum (hallen) skulle kunna nå de övriga rummen. Denna slags bostadstyp kom att prägla svensk bostadsarkitektur eftersom Bostadsstyrelsen rekommenderade detta i normer och lånebestämmelser under 1960- och 70-tal. I slutet av 1900-talet har bostäder med genomtänkt och välplanerad axialitet, och därmed frångående av återvändsrum, åter blivit aktuellt. Denna typ av planlösning finns bland annat i ett flerbostadshus i området Bo01 i Västra hamnen i Malmö (Forshed och Nylander, 2003:58ff).
Enligt Forshed och Nylander är axialitetens betydelse kopplat till arkitekturens konstnärliga sida. Han menar att ett rum som berör påverkar det som forskare anser vara det gamla biologiska systemet. Det system som är undermedvetet och styr känslor som njutning, lust, hunger och rädsla. Det skapas en förväntan genom det visuella intrycket av axeln och vid rörelse genom lägenheten kan de boende få denna förväntan bekräftad. Genom nyfikenhet och undran skapas en vilja att få veta vad som väntar i nästa rum. Här spelar även ljuset från olika dörrar och fönster in, då de ger rummen olika karaktärer och lockar på så sätt till rörelse i lägenheten (Forshed och Nylander, 2003:58ff). Nylander skriver (1999:49) att axialiteten är en viktig del för att de boende ska kunna ta del av tillägnelseprocessen för sin bostad. Detta görs genom de axiella riktningarna som visuellt betonar och framhäver viktiga delar av bostaden. Han menar även att de axiella riktningarna är en viktig del av de rum som är inne kontra ute då de inre riktningarna leder fram till de punkter som
3. Teori
sammanknyts med de yttre. Exempelvis axlar som slutar med ett fönster eller en öppen dörr.
3.5 Egenskapsfält 3: Omslutenhet/Öppenhet
Rummen i en bostad går att definiera enligt begreppen omslutenhet eller öppenhet. Dessa
egenskaper är ett sätt att beskriva hur rummen förhåller sig till varandra och den yttre miljön. Alla rum har väggar, men dess massa och eventuella håltagningar påverkar hur vi använder och
uppfattar rummet. Ett rum med stora fönster utan spröjs och dörröppningar utan trösklar och avgränsande väggpartier runtomkring är ett rum som kallas öppet. Dessa rum skapar ofta stor rymd och öppenhet mellan den yttre miljön (yttre rummet) och det inre rummet (bostaden) (Nylander, 1999:53ff).
Det omslutna rummet har väggar med få öppningar, dörrpartier med trösklar och gott om väggytor kring de olika öppningarna. Tydliga hörn och spröjsade fönster förstärker upplevelsen av att rummet är slutet. I ett slutet rum kan uppmärksamheten stanna kvar i rummet, då väggarna i samarbete med trösklar, hörn, spröjs och andra detaljer avgränsar rummen från varandra. Dessa rum förhåller sig då till de yttre rummet eller andra rum på ett slutet sätt. Väggarna förstärker skillnaden mellan ute och inne och främjar möblerbarheten i rummet. Detta skiljer sig från de öppna rummen som förhåller sig och samarbetar med det yttre rummet och på så sätt skapar bra ljuskvaliteter och leder brukarens uppmärksamheten till utsikten. Uppmärksamheten kan då vandra mot stora
fönsterpartier eller andra öppningar i väggarna och på så sätt blir den yttre miljön eller rummen intill en del av rummet (Nylander, 1999:53ff).
3.6 Egenskapsfält 4: Rörelse
För att kunna uppleva arkitektur som helhet är bostaden i behov av en rörelse. Genom att i
utformningen planera olika rörelser i bostaden, ökas rikedomen av upplevelser. De olika storlekarna på rummen bestämmer rörelsens rytm och påverkar på så sätt den undermedvetna upplevelsen av bostaden. Ett litet rum är lätt att avläsa och gör på så sätt att hastigheten på rörelsen genom bostaden ökar. Motsvarande blir att ett stort rum är svårare att avläsa och har då oftare fler detaljer och ytor
3. Teori
som ger rörelsen en möjlighet att minska hastigheten. På så sätt kan en bostads rörelsemönster variera stort och skapa en dynamisk och varierande rytm. Denna varierande rytm låter brukaren uppleva och tillägna eller avfärda sin bostad (Nylander, 1999:59).
För att uppleva en byggnad måste vi vistas inför den och i den./.../byggnaden inbjuder till handling, till att träda fram och taga i besittning./.../ Vårt sinne stäms till förväntan. Vi ser fram emot en fortsättning
(Elias Cornell i Nylander, 1999:61)
Att bruka en rundgångsmöjlighet i en liten bostad ökar dess upplevelse av rymlighet och volym. Rundgångsrörelsen ger också en möjlighet till att uppleva bostadens rum som en samverkande helhet. De olika rummens storlek påverkar rytmen, men även ljus och öppenhet påverkar
nyfikenheten hos den boende och då vidare även upplevelsen av bostadens arkitektur (Forshed och Nylander, 2003:65)
Historiskt sett har rörelsen genom en byggnad länge varit av stor vikt. Under barocken lades stor vikt på den rumsliga dynamiken. Utsmyckningar och böljande former manade på rörelsen i byggnaden och trenden med asymmetriska detaljer skapade en spännande och nyfiken rörelse i rummen. Även i senare bostäder användes den rundgående rörelsen i byggnader. I 1800-talets borgarbostäder användes ofta en korridor för tjänstefolket som gick parallellt med den mer
offentliga rörelsen mellan de stora paradrummen som låg i fil längs med fasaden mot gatan. Även viss användning av tvärgående rörelser fanns här mellan exempelvis köket mot innergården, via serveringsgången ut till matsal eller andra rum ut mot gatan. Med andra ord hade dessa lägenheter goda möjligheter för rundgång. Även den mindre bemedlade befolkningen tog del av rörelsens påverkan på bostaden. I de gamla arbetarbostäderna låg oftast rummen samlade kring bostadens murstock. På så sätt fanns en rundgångsmöjlighet runt om murstocken, igenom dörröppningarna mellan alla rum (Forshed och Nylander, 2003:66ff).
Under 1900-talets bostadsutveckling kom trångboddheten att frammana behovet av ett
3. Teori
neutralt utrymme som kunde fungera som genomgångsrum för att nå toaletter eller utgångar utan att störa de som sov i bostadens olika rum. Nu började hallen och dess neutrala rum normaliseras och bli en del av byggstandarden under 1940-, 50-, 60- och 70-tal. Rörelsen och rundgångsmöjligheten blev därför inte densamma som tidigare. Under 1980-talet började svenska statens byggnormer avvecklas. Detta ledde till ett återigen ökat intresset för att gestalta bostäder utifrån dess rörelsemönster (Forshed och Nylander, 2003:67).
3.7 Egenskapsfält 5: Ljus
Eftersom dagarna är korta under vinterhalvåret i Norden så har ljuset stor betydelse för bostaden. Enligt Forshed och Nylander finns en strävan efter att ha så ljusa bostäder som möjligt och därför är det viktigt hur pass bra kvalité ljuset har. Något som även spelar in är hur fönster och fönsternischer är utformade (Forshed och Nylander, 2003:35f).
Ett rum kan få två olika karaktärer av dess ljusinsläpp. Antingen en mer offentlig karaktär som har rikligt med ljus, eller en privat karaktär med svagare ljusinsläpp. Det förstnämnda kan exempelvis vara det mer offentliga vardagsrummet och det sistnämnda det mer privata och intima sovrummet. Forshed och Nylander anser även att dagsljuset påverkar egenskapsfälten axialitet, rörelse och öppenhet. Ljuset ger axialiteten en riktning eller ett mål, uppmanar till rörelse samt gör att ett rum känns mer öppet. Även utformningen av fönstret påverkar hur ljuset faller in i rummet. Detaljer på nisch, karm och båge ger upphov till skuggorna som formas i rummet och därmed ger rummet dess karaktär (Forshed och Nylander, 2003:35).
Fönster heter på latin fenestra, ordets betydelse är insläpp av ljus och luft. Innan man
började använda glas till fönstret var öppningarna bara små gluggar. Allteftersom tekniken förbättrats blev även storleken på fönstren större. Då glaset var dyrt blev det en klassfråga och ett bevis på välstånd om man hade många och stora fönster. Redan på 1800-talet hade forskarna kommit fram till att solljuset hämmade tuberkulosbakterien och på 1920- och 30-talet arbetade forskare utifrån att ljuset hade en inverkan på bättre hygien och kunde därför motverka sjukdomar. (Forshed och Nylander, 2003:36ff).
3. Teori
1945 kom den första svenska fönsterstandarden. 1962 ändrades profileringen av fönstrets båge och fem år senare även profileringen av karmen. Forshed och Nylander (2003:40) skriver att den nu enkla och detaljfria karmen och bågen resulterade i ett ljus som reflekterades sämre och då skapade bländning eftersom kontrasterna mellan ljus och skugga var för stora. Ett sätt att mildra
bländningen är även att använda genomsiktliga eller ljusa gardiner. Bländningseffekten är den del av ljuset som Nylander menar är svår att mäta men han menar att det finns en skala för att mäta om ljuset är behagligt eller obehagligt. Något som däremot är fullt mätbart är bostadens solinsläpp där varje rum kan få ett solvärde beroende på dess orientering i de olika väderstrecken (Nylander, 1999:70ff).
Nylander skriver i Bostaden som arkitektur (1999) att det historiskt har förekommit
diskussioner om fönstrets utformning. Le Courbusier menade att fönsterbandet var bäst att använda då den tog tillvara på utsikten från bostaden på bästa sätt. Arkitekten August Perret med många andra hävdade istället att ett stående fönster gav ljus längre in i rummet och att man på så sätt kunde ta tillvara på dagsljuset bättre (Nylander, 1999:70).
Från 1970-talet blev kraven hårdare på fönstrets energigenomsläpp. Detta medförde en förändring då glaset blev två- och treskikts, men standarden blev till slut treskikts isolerglas. I och med att man använde detta så blev även fönstren tyngre och därmed behövdes kraftigare
fönsterbågar och karmar. I slutet av decenniet blev det även populärt att måla dessa i mörka färger vilket resulterade i mörkare bostäder (Nylander, 1999:71).
Inför Bomässan 1993 i Karlskrona hade synen på bostadens ljus förändrats, en större längtan efter stora och energisnåla fönster hade skapats. Ett team av arkitekter tog då genom ett samarbete med en fönstertillverkare fram ett nytt fönster. I detta hade de bytt ut tre skikts isolerglaset mot ett energiglas och då även gjort karm och båge profilerade vilket gav konstruktionen en smäckrare och lättare figur (Nylander, 1999:72).
3.8 Egenskapsfält 6: Rumsfigurer
En rumsfigur är rummets form i plan, sektion och storlek. Nylander visar i sin forskning att rum-mets inredning påverkar upplevelsen av rumsfiguren. Han nämner också att denna påverkas av antalet öppningar, symmetri och storlek. Ett stort rum har oftast en tydlig rumsfigur. Ett litet rum har ofta lös inredning såsom garderober, vilket gör att planformen eller sektionen blir otydlig. Ett tydligt rum med med bra takhöjd i förhållande till dess storlek förenklar uppfattningen av rummets planform. Nylander skriver att ett rum med dessa kvalifikationer kan rymma lös inredning utan att ta bort rummets karaktär (Nylander, 1999:150).
Arkitekter har länge diskuterat användandet av olika regler för att skapa det proportionella rummet. Under 1900-talet har olika teorier tagits fram för att göra ett slags regelverk för hur storlek och takhöjd för ett rum ska proportioneras. Två olika teorier som tagits fram och bör nämnas är Le Courbusiers system Le Modulor och den holländske munken och arkitekten Dom Hans van der Laans system the Plastic number. Le Modulor går ut på ett regelverk där människans proportioner ligger som grund för utformningen av dess omvärld. The plastic number arbetar istället med ett givet regelverk där väggens tjocklek ligger som grund för rummets övriga proportioner. Väggens tjocklek är helt enkelt det första talet i en serie av tal som förhåller sig till varandra på ett enligt modellen bestämt sätt (Nylander, 1999:65ff).
I dagens byggande använder sig ofta arkitekter av olika regelverk för proportionering under skissarbetet på en ny bostad. Nylander skriver att dessa bör användas med måtta då det inte går att täcka in ett rums fulla komplexitet med ett enda regelverk (Nylander, 1999:152).
3.9 Egenskapsfält 7: Rumsorganisation
Nylander skriver att rumsorganisation förklarar hur de delar som är bostadens yttre mer offentliga rum och de mer privata inre rummen förhåller sig till varandra. Bostadens rumsorganisation har genomgått en stor förändring genom den senaste 150 åren. I den borgliga bostaden fanns det stora rum med en tydlig indelning mellan privat och offentligt. Det fanns ofta en parallellitet mellan den inre privata axeln och den yttre offentliga axeln. Den så kallade arbetarbostaden hade ofta bara ett
3. Teori
rum som kunde kallas offentligt (vardagsrummet) och som då ofta var placerat ut mot gatan. Kök och toalett placerades längre in i bostaden och ansågs därför tillhöra den privata delen.
I funktionalismens bostäder var det ofta få och trånga rum. Trångboddheten under
tidsperioden ledde till ett behov av att använda de funktionslåsta rummen (exempelvis köket) som sovrum (Nylander, 1999:75).Under funktionalismen förändrades även stadsrumsidealen. Vid nybyggnationer av hus togs mer hänsyn till solvärden och naturens förutsättningar än vad som gjorts tidigare. Enligt Nylander utvecklades stadsrummet till att vara mer öppet och därmed svårare att markera revirgränser i. Under folkhemstiden återgick man till mer slutna stadsrum med tydligare gränser. Med miljonprogrammets framväxt blev skalan och omfattningen på stadsplanerna större och det medförde att kännedomen om områden försämrades. Detta berodde delvis på att parker, områden och ytor i den yttre miljön förlorade de naturliga och historiska detaljerna.
Planläggningen av ytorna var ofta grova och okänsliga för det redan existerande och det blev då svårare för de boende att göra delar av området till sitt revir (Nylander, 1999:75). Bristen på möjligheter att veta vart markeringar och avgränsningar för det privata reviret fanns, resulterade i att de boende i många fall slutade bry sig om den gemensamma miljön (Forshed och Nylander, 2003:75).
Enligt Nylander är det först på 1980-talet som debatten om människans behov av att skapa sig ett revir uppkom. Torsten Malmberg skriver att det mänskliga reviret kan förekomma i olika omfattningar och skalor. Han beskriver revir genom åtta nyckelord:
1. Kännedom om ett visst område 2. Disposition av området
3. Reservation av området för en viss grupp 4. Avgränsning av området
5. Markering av området 6. Konkurrens av området 7. Försvar av området
8. Identitetsrelation mellan människa och revir
(Malmberg i Nylander 1999:76)
Nylander skriver om Eva Hurtigs forskning som behandlar behovet av ett eget revir. Hurtig menar att utformningen av ett rum har stor betydelse för den boendes tillägnelseprocess. Enligt henne betyder revirskapandet att de boende känner sig hemmastadda. Detta underlättar för att kunna orientera sig kring platsen och att skapa en identitet genom rummet (Hurtig i Nylander, 1999:76).
I Bostadens omätbara värden (2003) skriver Forshed och Nylander att vetskapen om vad som är offentlig och privat mark utgör grundstenarna i det som kallas det trygga boendet. Genom medvetenhet om det privata revirets gränser skapas en säkerhet för de boende. Bevarandet av historiska detaljer och mönster ger också en trygghet genom att bostaden får en egen identitet (Forshed och Nylander, 2003:72f).
4. Sammanställning av empiriska studier
Detta kapitel presenterar en inventering av fastighetens delar samt en sammanställning av materialet från den kvalitativa undersökningen. Här presenteras också de undersökta lägenheternas planlösningar samt hur byggnaderna förhåller sig till innergården.
4.1 Inventering av fastighetens delar
I nedanstående del görs en inventering av de olika delarna i fastigheten Flaggskepparen 5, Malmö. Dessa består av: byggnaderna, innergården och trapphuset.
4.1.1 Byggnaderna
Fastigheten Flaggskepparen 5 på Signalgatan 3 och 7 rymmer 28 lägenheter. Dessa är uppdelade på två huskroppar med en del som fungerar som en sammanbindande brygga. Vardera huskropp består av 14 lägenheter. Totalt finns det sex stycken lägenheter bestående av ett rum och kök, 21 stycken bestående av tre rum och kök och en lägenhet med fyra rum och kök. Storleken på lägenheterna varierar mellan 43 och 106 kvm ([www], 2011-05-03).
De två översta lägenheterna i vardera huskropp är så kallade penthousevåningar med en eller två anslutande takterasser. Balkonger finns endast på sidorna mot innergården. Lägenheterna mot gatan har istället franska balkonger och två har även stora burspråk. Vardera huskropp har i källaren en tvättstuga som är utrustad med två tvättmaskiner, en torktumlare, ett tvättskåp samt en mangel. Här finns även lägenheternas tillhörande förråd, cykelparkering och bilgarage. Innergården är förlagd på taket över fastighetens garage vilket gör att gården endast är tillgänglig via trappa från gatan eller hiss i byggnadernas trapphus([www], 2011-05-03).
I intervjuerna som genomfördes framkom det att fastighetens lägenheter benämns olika, beroende på vilken instans frågan ställts till (exempelvis posten eller adressregistret). Denna uppsats utgår från de benämningar som finns på bygglovshandlingarna som hämtades ut på Malmö Stadsarkiv. Dessa ritningar delar in fastigheten i A-hus och B-hus. Vardera lägenhet har sedan ett nummer beroende på vilken våning den är placerad. Exempelvis B32, där B står för
huskropp B, 3 för tredje våningen och 2 för lokaliseringen på våningen.
Byggherren för byggnaden var Stanlybostäder AB. Företaget arbetade tillsammans med Stanly Plåt AB fram ett nytt koncept för att bygga hus med en stomme i stål fördelat på
förproducerade stålkassetter fyllda med isolering av stenull istället för den mer tunga och
traditionella byggnadsstommen av betong. Arne Håkansson berättade i Sydsvenskan att materialet är 100% återvinningsbart material då materialen är beständiga och det går lätt att montera ner byggnaderna och flytta/återvinna dessa om behovet finns ([www], 2011-05-03). Den patenterade metoden skulle spara både tid, energi och pengar under och efter bygget. Detta blev inte fallet då Stanley Plåt efter en stor brand i deras förråd gick i konkurs och då tog Stanleybostäder med sig i fallet. HSB Malmö köpte upp fastigheten och blev därmed de nya hyresvärdarna. En av
anledningarna till beslutet att köpa fastigheten sägs vara att de har krav på sig att sänka utsläppen av växthusgaser vilket de därmed gör med affären. HSB menar att det är bra för miljön att förvärva fastigheter och inte bara bygga nytt ([www], 2011-05-03).
4.1.2 Innergården
Innergården består av en rektangulär yta indelad i mindre rum. Alla lägenheter på bottenplan som vetter mot innergården har en egen uteplats avskärmad från övriga offentliga delar med hjälp av vita murar kantade med svart granit. De vita murarna har också använts till att skapa upphöjda
gräsytor och planteringar med buskar, blomväxter och träd. Mellan dessa upphöjda ytor finns det gångar stensatta med rostorangea plattor. Gården har gott om punktbelysning som speciellt
belyser träd och hörn på gården. Det finns även en allmän yta med ett möblemang för en större familj. Uteplatser och trappor som initiativt skulle delas med grannhusen är spärrade av låsta grindar. Längs med hela innergården har ett staket slagits upp för att göra gården avskild från ytor tillhörande grannhusen. Staketet och de låsta grindarna gör att den lilla ytan som tillhör
Flaggskepparen 5 blir en återvändsgränd man endast når från gatuentrén eller från husens trapphus.
4. Sammanställning av empiriska studier
Bild 4.2, Innergården
4.1.3 Trapphusen
Trapphusen är utrustade med en vitlackerad hiss från markplan. Golven är täckta med en
grafitgrå klinker och väggarna är klädda med stora rektangulära liggande kakelplattor. Trapporna har ett underrede av vitlackerad stål och trappsteg av rostfritt stål. Som fallskydd är vitlackerade rör monterade på trappan. Ledaren är även den av rostfritt stål. Belysningen består av kvadratiska rutor med lysrör i täckta av en vit plastyta. Det finns tre stycken på vardera våning och de styrs av en rörelsesensor. Armaturen sitter vertikalt placerad på väggarna.
Vid ingången finns brevlådor och en informationstavla. Alla dörrar är av ek och vid varje dörr finns det en tidningshållare, men inget namn på vilka som bor där. På varje våningsplan finns det ett litet fönster som vetter mot innergården.
4.2 Sammanställning av intervjuer med Nylanders frågor
Vi har undersökt nio lägenheter spridda på de båda husen. Nedan presenteras alla planlösningarna för dessa lägeheter. temovex K/S F DM KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV SOV HALL DM K/S F temovex KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV SOV/ARB HALL temovex K/S F DM KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV SOV HALL
Bild 4.4: Plan över hus och innergård, ej skalenlig
Bild 4.5: Lägenhet A11, ej skalenlig
Bild 4.6: Lägenhet A12,
ej skalenlig Bild 4.7: Lägenhet A21, ej skalenlig
DM K/S F temovex KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV HALL SOV K/Smikro DM F KÖK VARD KLK SOV HALL SOV WC/DUSCH temovex K/S F DM micro KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV HALL SOV mikro K F DM KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV HALL SOV temovex DM K/S F KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV HALL SOV micro temovex F K/S DM KÖK VARD KLK WC/DUSCH SOV HALL SOV micro
Bild 4.8: Lägenhet A22,
ej skalenlig Bild 4.9: Lägenhet A33, ej skalenlig Bild 4.10: Lägenhet B11, ej skalenlig
Bild 4.11: Lägenhet B13,
ej skalenlig Bild 4.12: Lägenhet B22, ej skalenlig Bild 4.13: Lägenhet B32, ej skalenlig
4.2.1 Material och detaljer
Lägenheternas material och detaljer är de samma i alla lägenheter vi fått tillträde till. På golvet ligger genomgående ett gulaktigt parkettgolv av ett mjukare träslag. Köken har luckor av eklaminat och bänkskivor i granit samt vitvaror i svart utförande. Materialet granit klär även väggen där det vanligtvis är kaklat och återfinns också i alla lägenheternas fönsterbänkar. Väggarna är i alla rum vitmålade och avslutas av massiva eklister mot golvet. Dörrar till sovrum, toalett och entré är även de tillverkade i laminerad ek. Badrum och hall har golv av grafitgrå klinkers. I badrummet är väggarna klädda i vitt kakel. Samtliga tak i lägenheterna är vitmålade.
/.../det är ungefär som man själv hade kunnat tänka sig att inreda en lägenhet som man hade köpt nybyggd till exempel. Alltså jag hade kunnat tänka mig precis ekluckor och samma vitvaror så. Alltså att det var ingenting som man inte gillade riktigt. Och det var rätt ovanligt med en hyresrätt.
(Intervju lägenhet A22)
Många av av respondenter berättade att de upplevde att lägenheterna hade god standard på material och detaljer för att vara en hyresrätt. Detta uppskattades av de flesta och flera av respondenterna uttryckte att detta motiverade den relativt höga hyran som de betalade.
Sett till hyran så absolut, då ska man väl ha någonting som är lite extra tycker jag.
(Intervju lägenhet B32)
De flesta av respondenterna kommenterade granitskivan i köket och att den kompletterats med granitplattor som fönsterbräden i de djupa fönstren. Även om materialet till största del ansågs vara praktiskt, vackert och påkostat så fanns det delade meningar om dess mönster. Respondenten i B11 liknade detta mönster med spräckligt leopardskinn, men samma person berättade att det var bra med
4. Sammanställning av empiriska studier
granit då detta material inte tog skada av värme och vatten.
Men då kan man ju ställa det på den. Det är ju det som är det fina med marmor. Man kan bara ställa rakt på den utan att den tar skada.
(Intervju lägenhet B11) Köket, det är bra med sådan natursten eller vad det är. Men det är lite konstigt att
det går hela vägen. Jag hade inte valt det själv, men det är helt okej.
(Intervju lägenhet A33) Jag gillar granitbänkarna väldigt mycket och att det är
genomgående med fönsterbläcken också.
(Intervju lägenhet B13)
Att det låg trägolv i alla rum utom entréhall och badrum var det ingen av respondenterna som sa sig var emot. Men valet av träslag och ytbehandling var något som flera respondenter reagerade på. Golvet ansågs vara för mjukt och tålde därför inga hundtassar eller skrapningar. Färgen på golvet irriterade också respondenten i B11 som hellre velat se matchande träslag mellan köksluckor, dörrar och golv i hela lägenheten.
Ett hårdare träslag helt enkelt. Sen så är det ju upp till den som, ja kanske, jag vet inte riktigt. Idéen med att ha ett ljust golv är att få in så mycket ljus som möjligt, kan jag tänka mig. Sen kan jag tycka att dom har blandat träslagen lite vilt. Jag tycker att man kan hitta någonting som antingen, jag vet inte, hittar varandra.
(Intervju lägenhet B11)
4. Sammanställning av empiriska studier
Respondenten i B32 påpekade att det synts ganska tydligt om golvet hade varit av plast med en imitation av trä istället för riktigt trä. Han berättade att han tror att materialvalen påverkar hans trivsel i lägenheten och att trägolvet kändes lyxigt och speciellt.
/.../men det det känns ju lite lyxigare att ha genomgående trä, helt klart. Det syns ju bra om man har plastmatta och man ser det ju ganska tydligt.
Det är lite roligare med trä.
(Intervju lägenhet B32)
Flera av respondenterna berättade att badrummen var av god kvalitet och att de kändes
påkostade och speciella. I badrummen finns dusch, toalett och ett ovanligt handfat av glas. Där finns även förvaring i form av ett vridbart skåp med spegel på ena sidan. Utrymmet är även utrustat med handdukstorkare. Många av respondenterna påstod sig vara positiva till utformningen av
badrummen. Detta är några kommentarer som kom upp under intervjuerna:
Även badrummet är ju ganska häftigt för att vara en hyresrätt.
(Intervju lägenhet B32) Speciella lösningar i badrum för att vara en hyresrätt.
(Intervju lägenhet B11) Jag gillar badrummet jättemycket. Jag tycker det är jättefint/.../
det tycker jag är coolt men ändå annorlunda.
(Intervju lägenhet B22) Handfatet har många påpekat, nästan alla som kommer hit,
att det är ett väldigt speciellt handfat.
(Intervju lägenhet B13)
4. Sammanställning av empiriska studier
Även om de flesta berättade att badrummen var bra så fanns det åsikter som gick emot normen. Respondenten i A33 berättade om en icke funktionell lösning med golvbrunnen i duschen. Här låg tre stora granitplattor som låg ovanpå den egentliga golvbrunnen. Detta gjorde att plattorna behövde lyftas varje gång golvbrunnen behövde rengöring. Samma respondent som ovan reagerade på detta och menade att det var ett lyxproblem man kunde vara utan.
Badrummet är extremt konstigt. För man kan inte ta upp golvbrunnen, den är
överbyggd av två eller tre stenar. Som man måste lyfta upp med en sådan glasmästare, så det är rätt så krångligt. Det är ett lyxproblem, då får man ringa vaktmästaren.
Och det känns ju onödigt.
(Intervju lägenhet A33)
Plåtfasaden som täcker hela huset väcker många olika tankar hos de olika respondenterna i huset. Fasaden gör huset lätt igenkänt i mängden hus ute i Västra Hamnen och i lägenhet B11 berättar respondenten att han enkelt guidar besökare till lägenheten genom att hänvisa till plåthuset.
Folk reagerar ganska så mycket på det här huset, på utsidan på huset. Att det är ganska så speciellt, det är det många som har påpekat.
(Intervju lägenhet B13) Jag vet inte varför de har valt det. Det kan ju vara för att de ska utmärka sig och visa att det är ett passivhus.
(Intervju lägenhet A33)
4. Sammanställning av empiriska studier
Bild 4.16, Duschgolv över golvbrunn
4.2.2 Axialitet
Flera av respondenterna berättar att det enda stråket som de upplevt är mellan det stora sovrummet och vardagsrummet. I lägenheterna A33 och B22 berättar respondenterna att den axel som oftast användes var mellan entréedörren och köksön då de ofta hade matkassar eller annat tungt med sig hem som snabbt avlastades på köksbänken. Vid intervjun i lägenhet A11 berättar respondenten att det är positivt att kunna röra sig smidigt mellan entrée och kök istället för att behöva ta vägen genom vardagsrummet.
Ja det är lättare att gå rakt fram än att svänga.
(Intervju i lägenhet A11)
I lägenhet A12 berättade respondenten att det går att se från det stora sovrummet till lägenhetens entréehall.
Ligger man i sovrummet och läser, eller någonting, så kan man se ut i vardagsrummet och då ser man om någon sticker in huvudet ifrån hallen. Så där ser man. Så långt ser man.
(Intervju i lägenhet A12)
Övriga axlar i lägenheten var enligt respondenterna svåra att definiera. När frågan ställdes menade flera av dem att de upplevde det svårt att förstå vad begreppet betydde.
4.2.3 Omslutenhet/öppenhet
Vid intervjuerna berättade de flesta av respondenterna att de tyckte om den öppna planlösningen då denna underlättar det sociala livet vid besök av vänner och bekanta. Rummets öppenhet
uppmuntrade till samvaro och gemenskap runt köksön. På frågan vilket som var respondenternas första intryck blev svaret ofta öppen, stor, ljus och fräsch. Respondenten i lägenhet B32 nämner att
4. Sammanställning av empiriska studier
Bild 4.18, Planlösning lägenhet A11 med röd axel som kommenterades av lägenhetsinnehavaren
hans första intryck var att det var öppet och ljust. Han visade även på uppskattning av den öppna planlösningen.
Första intrycket, att den är öppen och ljus. Jag tycker om planlösningen, att det är öppet mellan kök och vardagsrum. Och på något sätt är det uppdelat fast ändå är samma.
(Intervju i lägenhet B32)
Några av respondenterna berättade att de tyckte att fönstren var för små vilket de menade påverkade deras uppfattning av öppenhet och ljusinsläpp. I samma lägenhet som ovan (B32) ställdes frågan om de små fönstren påverkade känslan av trångboddhet.
Det, inte när det är möblerat, men när det är omöblerat eller väldigt sparsamt möblerat så känns det nog ganska så trångt.
(Intervju i lägenhet B32)
Samma person berättade även att det hade nog inte gjort någon skillnad om rummet varit större då fönstret vetter mot en annan byggnads fasad och gör därmed rummet mörkt.
Å andra sidan är det bara ett fönster i den och den är emot en fasad så det är rätt mörkt där ändå så det hade kanske inte behövts vara ett större rum heller.
(Intervju i lägenhet B32)
I intervjun med respondenten i B13 framkom att brukaren hade installerat ett insynsskydd mot gatan på den franska balkongdörren. I övrigt berättade hon att hon upplevde att det lilla sovrummet hade direkt insyn till grannen mitt emot, hon kunde se in i deras vardagsrum.
Det är väl det rummet i så fall, där det är ganska nära in till grannen, så man ser in någon gång. Att man ser rakt in hos dem och dem hos oss. Vi ser ofta rätt in i deras kök och där är man ju mest, så det är kanske värre för dem.
(Intervju i lägenhet B13)
4.2.4 Rörelser
De flesta av lägenheterna har två öppningar från entréhallen. En som leder in i vardagsrummet och en som går rakt fram in i köket. Respondenterna berättade att de oftast valde att använda sig av vägen rakt fram och in i köket. När frågan ställdes om vilken väg eventuella gäster valde så blev svaret att de oftast använde öppningen mot vardagsrummet. Vissa påpekade dock att gästernas val av väg påverkades av var värdarna befann sig. En vanlig rörelse skedde ofta kring den extra bardisken som skiljer kök och vardagsrum åt. Respondenten av lägenhet B11 berättar att hans familj ofta använder bänken till allt annat än köksarbete.
/.../ sen brukar vi använda den där bänken som sticker ut till allt annat än matlagning. För där brukar allt skräp hamna när man kommer hem. Man dumpar allting där.
Så blir det liksom.
(Intervju i lägenhet B11)
En annan respondent berättade att han gärna hade sett en annan, större bänkskiva på bardisken. Detta för att kunna använda bardisken i större utsträckning.
Det man kan tänka på i så fall är väl att man hade utnyttjat den baren i mitten lite bättre med en större skiva. Så hade man kunnat suttit där också, som en matplats.
(Intervju i lägenhet B32)
Samma respondent som på föregående sida citerats, fortsätter berätta att deras gäster ofta väljer att samlas vid bardisken den första kvarten av besöket. Han nämner ytterligare en gång att det
sociala samspelet hade underlättats av möjligheten att kunna placera ett par barstolar kring en större bardisk.
4.2.5 Rumsfigurer
Lägenheterna består av tre rum om kök varav två av rummen skiljer sig från övriga då dessa är möjliga att stänga med en dörr. Sovrummen är i två av de undersökta lägenheterna A33 och B13 mer jämnstora än sovrummen i de övriga lägenheterna. Respondenten i lägenhet B32 påpekar att en flytt av väggen i det stora sovrummet skulle kunna göra de två sovrummen mer jämnstora.
Det man egentligen skulle kunna ändra på är i så fall är storleken på de två rummen. Det stora är rätt mycket större än det lilla, så man hade kunnat flytta på den väggen lite och gjort dem mer jämnstora.
(Intervju i lägenhet B32)
Respondenterna i B11 har ändrat funktionen för den lilla hallen utanför sovrummen. Istället för att endast ha förvaring och tomma ytor har det gjorts om till ett litet kontor. Detta då han berättade att de upplevde en brist på utrymme för denna funktion i lägenheten. Han berättade att det inte fanns några eluttag i det utrymmet när de flyttade in. Därför fick förlängningskablar dras från ett av sovrummen. I andra lägenheter användes den lilla hallen till förvaring.
Mmm...asså det är väl mer att jag hade väl tyckt att det där rummet som vi har gjort till kontor. Den lilla hallen. Att den hade kunnat vara mer optimal, mer flexibel. Nu är den bara tänkt som ren förvaring och jag tycker det är rätt mycket förvaring med tanke på den lilla garderoben man kan gå in i också och förvara då.
(Intervju i lägenhet B11)
