Omslutenhet/öppenhet

Vid intervjuerna berättade de flesta av respondenterna att de tyckte om den öppna planlösningen då denna underlättar det sociala livet vid besök av vänner och bekanta. Rummets öppenhet

uppmuntrade till samvaro och gemenskap runt köksön. På frågan vilket som var respondenternas första intryck blev svaret ofta öppen, stor, ljus och fräsch. Respondenten i lägenhet B32 nämner att

4. Sammanställning av empiriska studier

Bild 4.18, Planlösning lägenhet A11 med röd axel som kommenterades av lägenhetsinnehavaren

hans första intryck var att det var öppet och ljust. Han visade även på uppskattning av den öppna planlösningen.

Första intrycket, att den är öppen och ljus. Jag tycker om planlösningen, att det är öppet mellan kök och vardagsrum. Och på något sätt är det uppdelat fast ändå är samma.

(Intervju i lägenhet B32)

Några av respondenterna berättade att de tyckte att fönstren var för små vilket de menade påverkade deras uppfattning av öppenhet och ljusinsläpp. I samma lägenhet som ovan (B32) ställdes frågan om de små fönstren påverkade känslan av trångboddhet.

Det, inte när det är möblerat, men när det är omöblerat eller väldigt sparsamt möblerat så känns det nog ganska så trångt.

(Intervju i lägenhet B32)

Samma person berättade även att det hade nog inte gjort någon skillnad om rummet varit större då fönstret vetter mot en annan byggnads fasad och gör därmed rummet mörkt.

Å andra sidan är det bara ett fönster i den och den är emot en fasad så det är rätt mörkt där ändå så det hade kanske inte behövts vara ett större rum heller.

(Intervju i lägenhet B32)

I intervjun med respondenten i B13 framkom att brukaren hade installerat ett insynsskydd mot gatan på den franska balkongdörren. I övrigt berättade hon att hon upplevde att det lilla sovrummet hade direkt insyn till grannen mitt emot, hon kunde se in i deras vardagsrum.

Det är väl det rummet i så fall, där det är ganska nära in till grannen, så man ser in någon gång. Att man ser rakt in hos dem och dem hos oss. Vi ser ofta rätt in i deras kök och där är man ju mest, så det är kanske värre för dem.

(Intervju i lägenhet B13)

4.2.4 Rörelser

De flesta av lägenheterna har två öppningar från entréhallen. En som leder in i vardagsrummet och en som går rakt fram in i köket. Respondenterna berättade att de oftast valde att använda sig av vägen rakt fram och in i köket. När frågan ställdes om vilken väg eventuella gäster valde så blev svaret att de oftast använde öppningen mot vardagsrummet. Vissa påpekade dock att gästernas val av väg påverkades av var värdarna befann sig. En vanlig rörelse skedde ofta kring den extra bardisken som skiljer kök och vardagsrum åt. Respondenten av lägenhet B11 berättar att hans familj ofta använder bänken till allt annat än köksarbete.

/.../ sen brukar vi använda den där bänken som sticker ut till allt annat än matlagning. För där brukar allt skräp hamna när man kommer hem. Man dumpar allting där.

Så blir det liksom.

(Intervju i lägenhet B11)

En annan respondent berättade att han gärna hade sett en annan, större bänkskiva på bardisken. Detta för att kunna använda bardisken i större utsträckning.

Det man kan tänka på i så fall är väl att man hade utnyttjat den baren i mitten lite bättre med en större skiva. Så hade man kunnat suttit där också, som en matplats.

(Intervju i lägenhet B32)

Samma respondent som på föregående sida citerats, fortsätter berätta att deras gäster ofta väljer att samlas vid bardisken den första kvarten av besöket. Han nämner ytterligare en gång att det

sociala samspelet hade underlättats av möjligheten att kunna placera ett par barstolar kring en större bardisk.

4.2.5 Rumsfigurer

Lägenheterna består av tre rum om kök varav två av rummen skiljer sig från övriga då dessa är möjliga att stänga med en dörr. Sovrummen är i två av de undersökta lägenheterna A33 och B13 mer jämnstora än sovrummen i de övriga lägenheterna. Respondenten i lägenhet B32 påpekar att en flytt av väggen i det stora sovrummet skulle kunna göra de två sovrummen mer jämnstora.

Det man egentligen skulle kunna ändra på är i så fall är storleken på de två rummen. Det stora är rätt mycket större än det lilla, så man hade kunnat flytta på den väggen lite och gjort dem mer jämnstora.

(Intervju i lägenhet B32)

Respondenterna i B11 har ändrat funktionen för den lilla hallen utanför sovrummen. Istället för att endast ha förvaring och tomma ytor har det gjorts om till ett litet kontor. Detta då han berättade att de upplevde en brist på utrymme för denna funktion i lägenheten. Han berättade att det inte fanns några eluttag i det utrymmet när de flyttade in. Därför fick förlängningskablar dras från ett av sovrummen. I andra lägenheter användes den lilla hallen till förvaring.

Mmm...asså det är väl mer att jag hade väl tyckt att det där rummet som vi har gjort till kontor. Den lilla hallen. Att den hade kunnat vara mer optimal, mer flexibel. Nu är den bara tänkt som ren förvaring och jag tycker det är rätt mycket förvaring med tanke på den lilla garderoben man kan gå in i också och förvara då.

(Intervju i lägenhet B11)

Enligt ritningarna så ska det finnas fasta garderober i alla lägenheterna. Så är inte fallet. En del av respondenterna har fått garderober installerade av hyresvärden, medan andra har blivit lovade men ännu inte fått. Det fanns även de som berättade att de saknade möjligheter till förvaring och då speciellt en städskrubb.

Men sen så hade vi velat ha med en sån sak att det inte finns någon städskrubb i lägenheten, det är lite konstigt. Det har jag aldrig varit med om förut. Att det inte

finns någon städskrubb, men nu använder vi vår walk-in-closet och sånt till sådana saker och under sängen.

(Intervju i lägenhet A12)

4.2.6 Ljus

Fönstrens utformning och storlek varierar mycket i de olika lägenheterna. Sovrummen har

genomgående mindre och färre fönster än vardagsrummen som alla har minst ett större fönster som släpper in ljus från golv till tak. I en av lägenheterna som undersöktes fanns också ett större

burspråk (B32). Ingen lägenhet av de vi undersökt är genomgående från en fasad till en annan utan alla är hörnlägenheter. Lägenhet B21 upplevdes som mörk av dess respondent. Han berättade att detta berodde på den delen av husen som bygger samman byggnad A och B.

Den här lägenheten är lite mörk, för det är under bron.

(Intervju i lägenhet B21)

De olika respondenterna berättade nästan uteslutande att de uppskattade att lägenheterna var ljusa och fräscha. Men de flesta nämnde också att det lilla sovrummet upplevdes som mörkt.

Respondenten i B11 berättade också att den väl tilltagna belysningen i köksdelen kompenserade för det ljus som inte nådde in i den delen av lägenheten. Flera av de boende visade uppskattning för ljuset i köket.

4. Sammanställning av empiriska studier

Ja och jag gillar de här spotsen, spotlightsen där. Sen kan jag tycka att det inte är så snyggt med svart kyl och frys. Det hade varit snyggare med rostfritt liksom.

(Intervju i lägenhet B22)

Respondenten i lägenhet B11 berättade om armaturerna i lägenheten och att de gav rikligt med ljus till viktiga platser.

Ja, det är generöst med ljus. Dels är det ju de här halogenlamporna som sitter ovanför diskbänken. Sen så är det två lampor till i taket, strax ovanför. Så det är ju gott om ljus. Och det är ju deras armaturer, så det är ju inget vi behöver bekosta. Lika så hallampan är där ju en rätt bra reflektor i taket.

(Intervju i lägenhet B11)

Många av respondenterna berättade att de uppskattade de djupa fönsterbänkarna som kunde användas till exempelvis extra sittplatser eller blommor. I lägenhet B22 visade respondenten uppskattning för valet av granit som fönsterbänk. En annan respondenten berättade att den djupa fönsterbänken fick honom att tänka på burspråk.

De vanliga fönstren är så att säga lite mindre för att..., och det är väldigt tjocka väggar. Så det är stort som burspråk, fast det är inget burspråk. Bara för att det ska isoleras och sådant för det är ett passivhus. Men vi får tillräckligt med ljus.

(Intervju i lägenhet A12)

4. Sammanställning av empiriska studier

Bild 4.20, Spotlight över köksbänk

4.2.7 Rumsorganisation

När frågan ställts gällande lägenhetens olika karaktärer i form av privata och sociala rum har ställts, har det varit nödvändigt att ytterligare förklara begreppet i form av exempel. Respondenterna berättar att uppdelningen mellan vardagsrum, kök och sovrum fungerar mycket bra. Samtliga respondenterna berättade att de var nöjda med att sovrummen låg i den inre delen av lägenheten. På så sätt kunde gäster och vänner besöka lägenheten utan att störa alla som bodde där.

Jo, men det tycker jag fungerar jättebra här, vi är rätt glada för planlösningen/.../här kan du egentligen göra vad du vill där inne och ändå kunna spatsera runt och ändå ha folk utan problem egentligen. Utan att man stör jättemycket, om man inte vill det.

(Intervju i lägenhet B11)

De flesta respondenter med lägenheter mot utsidan av huset berättade att de var förvånade över att man bara hade fransk balkong och ingen riktig.

Ja, balkong. Jag tycker det är jättekonstigt att det inte finns någon balkong, här nere i Västra Hamnen. De flesta lägenheterna har ju balkong faktiskt/.../Men de andra har ju det, men här finns ju ingen och jag förstår inte varför. Vi har fransk balkong, två

stycken, men ingen vanlig. Det saknar jag!

(Intervju i lägenhet B22)

Även om en balkong skulle vara uppskattad så berättar respondenten i B32 att han troligtvis inte skulle använda den speciellt mycket.

4. Sammanställning av empiriska studier

Sen, nu har jag varit runt om i de andras också, klart man skulle vilja ha balkong också. Men ja, jag vet inte. Kan man inte få det åt rätt håll så/.../detta är ju norrläge, så balkong här hade inte gjort så jättemycket mer än att kyla dricka och lufta skor.

(Intervju i lägenhet B32)

Några av respondenterna berättade om trapphuset och hur det påverkade deras intryck av

bostaden. Ingen av dem var positivt inställda till utformningen på trapphuset och beskrivningen av detta gjordes i uttryck som kalt, vitt och tråkigt.

Här utanför är det för mycket institutionskänsla. Det är inga namnlappar på dörrarna och så, det gör väldigt mycket. Oj är det här ett mentalsjukhus eller?

(Intervju i lägenhet A33)

Respondenten i lägenhet B11 berättade om hans uppfattning om utformningen av trapphuset. Han gav enkla förslag på förbättringar, som att en dörrmatta skulle kunna skydda golvet från smuts, slask och salt som de boende drar med sig in under vinterhalvåret.

Ja, alltså. Det var drivor med snö och skit och mög i det trapphuset. Eller

drivor...kanske inte riktigt, men det var väldigt skitigt i alla fall. Det ser man också på trappan, ståltrappan som går upp på andra våningen har ju rostat. Det är ju för att man drar in salter och sen kommer städaren och drar med sin mopp och med sina skurmedel, så det bryter ju ner den där oxiden som är på metallen.

(Intervju i lägenhet B11)

4. Sammanställning av empiriska studier

Bild 4.23, Balkong och uteplats

Han (B11) pratade även om belysning och armatur i trappuppgången och hur denna skulle kunna ändrats för att skapa en mysiga och mer välkomnande känsla i trapphuset.

Lysrören kanske är häftiga i sig. Men dom slår ju ut allting som har med skugga att göra. Och dom, det vet ni säkert att skuggor, dom har ju sin betydelse för ett rum. För en upplevelse av, för att det ska bli mysigt/.../För det är ju fortfarande, asså stengolvet är ju i sig rätt trevligt liksom. Det är vita väggar. Det är det i många trapphus.

Det kan också komma, jag vet inte om det har med valet att sätta dom här stålspjälarna, då det ser lite ut som ett Fort Knox eller att man kommer in i någon sådant här

amerikanskt fängelse.

(Intervju i lägenhet B11)

När de första hyresgästerna flyttade in 2009 stod inte fastighetens innergård färdig. Planerna för dess anläggning kan ses redan på bygglovshandlingarna från 2006, men det dröjde till sommaren 2010 innan denna var färdigställd. Åsikten om gårdens funktion och attraktivitet varierar hos de boende. Respondenten i B33 var mindre positivt inställd till gårdens utformning och funktion.

/.../det finns en officiell uteplats som jag inte använder alls. Utan det känns som om dom som bor på den gården använder den. Jag gillar inte dom uteplatserna som är riktade så att alla lägenheter ser. Inte i alla fall när man bor här, utan man kan ta sin picknickfilt och gå och sätta sig på en kulle.

(Intervju i lägenhet B33)

På grund av den lilla aktivitet som pågick och som var möjlig att genomföra så berättade

respondenten i B13 att hon tyckte att innergården var oinbjudande, kal och lite kall. Hon liknade denna med den innergård som hörde till hennes tidigare lägenhet.