I detta avsnitt redovisar vi våra egna observationer under respektive projekt. Då vi själva var aktiva som undervisande lärare i projekten blir våra observationer och tolkningar också sub- jektiva.
5.4.1 Projekt Måleri – Svenska B/litteraturhistoria
Under hösten har eleverna endast hunnit vissa delar av litteraturhistorien och när detta projekt var aktuellt höll man på med upplysningen. Eleverna har fått välja litteratur från denna epok som de läst och utifrån detta har de sedan i måleriet fått välja någon stil som de tyckte passade bra till läst litteratur. På den här skolan läser de kärnämnen i en tvåveckorsperiod och sedan bara karaktärsämnen i nästa tvåveckorsperiod. Projektet inleddes med ett besök på ett konst- museum där det pågick en tapetutställning. Syftet med detta var att eleverna skulle få lite in- spiration och inblick i vilka färger och mönster som kunde vara aktuella från den här tiden. Därefter gjordes ett besök i en färgbutik där eleverna fick gå runt och titta på tapeter som i dag är moderna, på så sätt kunde de knyta an det gamla till det nya och även finna likheter mellan dagens trender och gårdagens när det gäller färger och mönster.
Varje elev har ett eget rum där de gör alla sina praktiska moment och aktuell kurs i måleri under projektet var BYT 1203 tak- och väggmålning 150p. Kvalitetskrav och tillvägagångs- sätt har varit oförändrade i jämförelse mot att de inte skulle ha gjort något ämnesövergripande projekt. Skillnaden har bestått i att de skulle färgsätta och dekorera sina rum utifrån ovan nämnda epok och göra en koppling till läst bok och hålla ett muntligt framträdande, samt att ett antal timmar i kursen dekorationsmålning A har kunnat förläggas till projektet. Dessutom har de med automatik varit tvungna att söka information på nätet och i böcker om olika stilar. När det gällde de rent praktiska momenten hade de inga problem eftersom de ofta lärs in ge- nom att läsa instruktioner och att läraren berättar och visar, något som de alltså är vana vid. Svårigheten infann sig då eleverna skulle välja stil och hitta kopplingar till sina böcker, hur knyter man an Robinson Crusoe till barocken eller gustaviansk nyklassicism, Robin Hood till empiren? Ofta fastnade de för en bild eller färg som representerade en stil som kanske inte direkt stämde överens med tiden för när boken skrevs eller dess handling men efter hand fann de olika lösningar på sina problem.
Någon hittade en bild i en bok som visade ett gustavianskt rum med fältindelning som han ville måla men hade svårt att placera Robinson i den miljön eftersom eleven förknippade bo- ken med palmer och stränder.
Vid sökning på nätet hittade han en annan bild på ett rum som hade fältindelning men där man också hade målat landskapsmotiv i vissa fält. Resultatet blev en vägg med inspiration från det gustavianska rummet samt en fondvägg indelad i tre fält där det målades en palm på en strand. En annan elev som hade läst samma bok valde att måla sitt rum som han tänkte sig att det kunde ha sett ut i Robinsons hem innan han hamnade på ön och valde därför barock stil istäl- let.
En tredje elev som hade läst Oliver Twist valde att måla en del av rummet med stänkmål- ningsteknik som skulle symbolisera fattigdom och allmogen i Sverige. Den andra delen måla- des i fältindelning med blomrankor och lite guld för att symbolisera rikedom och överklass. Eleven ville med detta visa den klassresa som Oliver Twist gjorde i boken men i en mer svensk variant.
Ur lärarperspektivet har det varit väldigt intressant att se hur eleverna till slut har löst sina problem och att alla gjorde olika kopplingar till epoken eller de böcker som de läste. Visst var det ibland tveksamt om den stil de valt verkligen representerade just upplysningen men här såg vi det som viktigare att eleverna var engagerade och fick ha stor frihet att göra sina egna kopplingar och reflektioner i den information de fann. Eleverna var engagerade hela tiden och de tycktes finna ett stort nöje i att söka information, här kan man misstänka att de såg sin chans att för en stund komma undan mindre roliga moment som underarbetet t.ex. men då de även ägnade luncher och övriga raster till denna informationssökning förstår man att det var av intresse.
Att hålla muntligt föredrag är inte något som uppskattas för de flesta elever och inte i den här elevgruppen heller men här märktes en klar skillnad i deras förhållningssätt när de skulle ha sina muntliga redovisningar.
Föredraget skulle vara i max fem minuter och de som annars alltid brukar vara så nervösa visade nu en helt annan säkerhet då ingen av dem hade stödlappar som de läste utantill ifrån. Alla berättade fritt om hur de hade tänkt, vilken bok de hade läst och hur de hade gjort.
5.4.2 Projekt Estetisk Verksamhet/Bageri
Estetisk verksamhet är ett kärnämne som är på 50 poäng och sträcker sig under en termin på en av våra skolor. Projektet började med att eleverna fick information om att arbetet under denna kurs skulle ske ämnesintegrerat mellan estetisk verksamhet och karaktärsämnet på livsmedelsprogrammet, som är bageri, på denna skola.
Lärarna hade i förväg bestämt att eleverna skulle tillverka varsitt eget pepparkakshus med tankar på estetiska utryck.
Eleverna fick börja med att arbeta med en teoretisk del där de med hjälp av Internet skulle söka rätt på olika former av byggnader som de skulle ha som utgångspunkt för att genomföra en skiss som resulterar i en ritning som i sin tur blir till en mall för att tillverka ett peppar- kakshus. Samtliga elever fick ”fria händer” att tillverka sin egen modell efter eget tycke och smak. Det enda kravet var att arbetet skulle vara genomförbart med tanke på tiden som karak- tärsämnesläraren bedömde att eleverna hade.
Då det gällde att göra egna ritningar gick det mycket bra och eleverna arbetade effektivt och snabbt då de ville komma igång så fort som möjligt med själva bakandet av pepparkakshuset och hopsättandet av densamma.
Nackdelar var att en del elever inte hade tålamod att söka efter olika stilar på hus utan ett fåtal elever valde den lätta vägen och tog ”första bästa hus” de hittade på webben utan några tankar på olika konstnärliga uttryck. Andra elevers hus däremot, tog till sig många ibland underliga, konstnärliga stilar där elever gav tolkningar och uttryck av olika formgivningar och fantasier. Eleverna var mycket engagerade under arbetets gång där de arbetade självständigt men även en del elever i självvalda grupper då de hjälptes åt och löste problem som uppstod under arbe- tets gång. Lärarna var endast med som en hjälpande hand om det skulle uppstå problem de inte kunde lösa.
Utifrån observationen som vi gjorde under detta moment i ämnesintegreringen har det varit otroligt intressant att se eleverna arbeta på deras ”eget sätt” utifrån förutsättningarna de fick av kärnämnesläraren och karaktärsämnesläraren. Att få eleverna till att göra egna ritningar till att tillverka mallar, samt från mallar till färdiga hus har varit otroligt stimulerande.
Att sedan se slutresultatet av deras arbete av det färdiga pepparkakshuset där eleverna med stolthet visade upp dem för oss andra lärare på skolan var ett fantastiskt ögonblick.
6 Diskussion och analys
Under följande underrubriker tolkar vi och diskuterar de sammanställda resultaten som vi kommit fram till under resultatdelarna.