Samtliga kärnämneslärare hade synpunkter och var intresserade av att arbeta mer ämnesinteg- rerat för att få eleverna mer intresserade av deras kärnämne. Gemensamt för kärnämneslärarna var att de tyckte att det var viktigt att även karaktärsämneslärare försöker koppla ihop de prak- tiska ämnena till kärnämnena så att eleverna på ett tydligare sätt ser sambandet mellan teori och praktik.
Resurslärarna konstaterar utifrån undersökningar som årligen genomförs på gymnasieelever som börjar i åk 1, att eleverna som börjar de yrkesförberedande programmen behöver mer hjälp i de teoretiska ämnena. Miljön är en möjlig orsak till att en del elever inte är lika stu- diemotiverade och de anser att föräldrarnas roll är viktig för eleven; om föräldrarna accepterar att sitt barn har svårt för något ämne då godtar man det istället för att försöka se till att barnet lär sig mer/ännu mer.
Karaktärsämnesläraren tar upp ett bra exempel om ämnesintegrering. Man borde kunna ha mer liknande projekt mellan andra kärnämnen och karaktärsämnen tycker läraren.
Av lärarenkäten framgår det att de flesta dels har tidigare erfarenhet av ämnesintegrerande arbetssätt, dels att de gärna vill jobba med den här typen av arbetssätt. Man menar att det är utvecklande, jobbet skulle bli intressantare och utmanande, att det skulle innebära mer sam- manhållning lärare emellan samt att det ger ökad trivsel. Faktorer som utgör hinder är tid, schema och ökad arbetsbelastning, enligt lärarna. För elevernas del tror de att det skulle inne- bära ökad motivation, större upplevelse och förståelse av samband.
6.2 Skolledarens uppfattning
Skolledaren anser att elever som får jobba med ämnesintegrerade arbetssätt generellt blir mer engagerade och motiverade. De har lättare att förstå vad de ska göra och de lär sig att se sam- band. Sedan man infört den här typen av undervisning på skolan har man noterat en generell höjning av betygen hos främst de elever som går på de yrkesförberedande programmen. De positiva signaler han uppfattar från lärarna är att de känner ökad trivsel och kan samarbeta
mycket mer, att de känner stor frihet och att de utvecklar sin kreativitet. De upplever också lärarrollen som mer positiv då de upplever att eleverna är mer engagerade och motiverade. Varken schema eller tid utgör hinder för att bedriva ämnesintegrerade arbetssätt då det är pro- jektet eller temat som är det styrande, inte schemat.
Skolledaren menar att det största hindret för ämnesintegrerade arbetssätt är lärare som inte vill med hänvisning till att de då inte kan uppnå kursmålen.
Han upplever inte heller att det är någon skillnad lärarkategorierna emellan eftersom alla har lika många timmar. Däremot tror han att karaktärsämneslärare som jobbar på mer praktiska yrkesförberedande program kanske inte alltid är så positiva till ämnesintegrering då de sällan har gått den akademiska vägen utan oftast kommer från arbetslivet och lärt sig genom prak- tiskt arbete medan kärnämneslärare oftast bara ha gått den akademiska vägen. De båda kate- gorierna har två ingångar till vad det är att lära sig.
Skolledarens uppfattning om en pedagogisk ledare är att det är en person som har pedagogisk utbildning, är drivande, driver projekt och är handledande mot lärare, är nytänkande, ger lä- rarna stor frihet inom vissa ramar och låter dem pröva nya idéer.
Hans erfarenhet är också att även om eleverna inte alltid ser det under gymnasietiden så inser de nyttan av det här sättet att arbeta när de fortsätter sina eftergymnasiala studier, då de upp- täcker att de redan vet vad seminarier innebär, de har lärt sig samarbeta och jobba i grupp, de har lärt sig att sammanställa rapporter och de vet hur man jobbar med teman och projekt.
6.3 Elevers uppfattning
Vår tolkning av resultatet när det gäller eleverna är att de över lag är intresserade av sitt ka- raktärsämne vare sig de jobbar integrerat eller inte. De anser också att de lär sig mycket med hänvisning till att det är roligt och att de får lära sig nya saker.
När det gäller intresset för kärnämnet kan vi se att man är mer positivt inställd till estetisk verksamhet, också här med hänvisning till att det är roligt och att man får lära sig nya saker. Detsamma gäller för deras uppfattning om de lär sig något i kärnämnet. I svenskan är man mer återhållsam då man tycker upplever det mesta som en repetition från grundskolan. Vi kan ändå notera att eleverna var mer positiva till ämnet svenska efter genomfört projekt.
Elevernas syn på arbetssätt visar att man föredrar att jobba med praktiska uppgifter. De största förändringar som skett efter genomfört projekt är att bagarna i något större utsträckning upp- skattar att jobba självständigt, medan det för målarnas del visar på ett större intresse för instu- deringsfrågor. Detta är intressant med tanke på att de i projektet inte hade några sådana upp-
gifter. Däremot var de tvungna att söka information i böcker och på Internet för att kunna genomföra sitt arbete. En tolkning kan vara att för dem är instuderingsfrågor ett vidare be- grepp där även informationssökning ingår.
När det gäller att arbeta med ämnesintegrerade uppgifter kan vi se att eleverna över lag är positiva till detta både före och efter genomfört projekt. De har blivit mer motiverade inför kärnämnet och de tror att de lär sig mer om de får jobba ämnesintegrerat.
Vi kan också se att även om de flesta anser att karaktärsämnet är viktigast så anser ändå de att kärnämnena egentligen är lika viktiga. Detta var en av de frågor vi fick flest kommentarer om och det visar att eleverna själva är väldigt medvetna om hur viktiga kärnämnena faktiskt är.
6.4 Slutsats
Under en termin där vi var med och hade vår observation, då eleverna arbetade ämnesintegre- rat, såg vi att motivationen ökade för kärnämnet hos flertalet av eleverna. Det verkade som att det var lättare för dem att kunna koppla samman t.ex. litteraturhistoria med praktiska moment inom måleri, tillika estetisk verksamhet gentemot andra praktiska moment i bageriet. Eleverna såg sambandet på ett helt annat sätt när de hade förutsättningar att ”gå vidare” till praktiskt arbete utifrån kärnämnet. Resultaten av de färdiga produkterna blev mer eller mindre bra och annorlunda men gemensamt för oss båda är att vi noterade att eleverna tyckte att den här for- men av ämnesintegrering var rolig. Att ha roligt ÄR en viktig del av elevers fokus och tankar idag vare sig man delar dem eller inte!
Det är slående hur aktuella Deweys tankar är än idag att kunskaper i böcker är döda och oan- vändbara om man inte kan sätta dem i dess rätta sammanhang och hur viktigt det är att ämnet stimulerar till aktivt sökande. Gunn Imsens definition av motivation, att det är något som or- sakar aktivitet, håller den levande och ger aktiviteten mål och mening är bra och tydligt vilket är betydelsefulla tankar för alla som jobbar inom skolan när man försöker motivera eleverna. Vi anser att vi har funnit gemensamma beröringspunkter hos de elever, lärare och skolledare som har deltagit i vår undersökning men även i den litteratur vi har tagit del av. De berörings- punkter som vi funnit hos samtliga av dessa tre kategorier är att ämnesintegrering ger ökad motivation och ett ökat intresse, ökat engagemang, ökad aktivitet och ökade kunskaper. I våra intervjuer och i vår lärarenkät framgår det också att det finns en vilja hos både lärare och skol- ledare till att utveckla mer ämnesintegrering. Från elevernas sida noterade vi att de blir mer motiverade inför kärnämnena och tycker att det är roligare när de ser samband mellan karak-
tärsämnen och kärnämnen. De ansåg också att de hade lärt sig mer. Vi anser att vi har fått svar på våra problemformuleringar dels genom den litteratur som vi har läst, dels i vår undersök- ning. Då underlaget i vår undersökning inte är stort, vill vi inte på något sätt göra gällande att resultatet av den skulle vara generellt överensstämmande för hela landet men vi anser att den tillsammans med våra litteraturstudier ändå ger belägg för vår tes att ämnesintegrerade arbets- sätt kan öka intresset/motivationen hos eleverna framförallt i kärnämnena då dessa på så vis ständigt sätts in i nya meningsskapande sammanhang.
Ett möjligt hinder är en del lärare som inte är tillräckligt engagerade eller inte har viljan att arbeta på detta sätt. Man upplever att det inte finns tid för då hinner man inte med den ordina- rie undervisningen, d.v.s. att lärarna inte tror att eleverna ska uppnå kursmålen.
Ett annat möjligt hinder kan också vara den kulturella barriär som Lotta Bergman tar upp i sin avhandling och som vi skrivit om i avsnitt 1.7, även skolledaren var inne på samma linje då han diskuterade de båda lärarkategoriernas olika ingångar till hur man lär sig. Däremot om skolledaren är drivande och ger tydliga direktiv att man ska arbeta ämnesintegrerat och fram-
för allt att eleverna ska få göra det tror vi att det underlättar för karaktärsämneslärare så väl
som för kärnämneslärare att göra det.
Eleverna anser själva att kärnämnena är viktiga, ja till och med lika viktiga men de är inte intresserade av dem och de upplevs som tråkiga, det beror förmodligen på att det ofta upplevs som repetition från grundskolan. Av de kommentarer vi har fått är det vissa begrepp som fö- rekommer oftare än andra som att ha roligt, göra nya erfarenheter, jobba praktiskt, se sam- band. Dessa begrepp kopplar de till sitt lärande och därför är det nog så angeläget att som lärare oavsett lärarkategori eller lärarkultur att ta fasta på detta och genom samverkan försöka att skapa undervisningssituationer som stimulerar till ökat intresse och därmed ökad motiva- tion hos eleverna, inför kärnämnet.
Vi anser att vi i vårt arbete har fått svar på våra problemformuleringar, samtidigt som man av detta kan ställa sig en ny fråga som vi däremot inte kan besvara.
Om viljan finns, vilket vi har förstått att den gör, och om de positiva effekterna är så många, vilket vi tror att de är, och om eleverna utvecklar sina kunskaper, vilket vi tror att de gör, var- för förekommer då inte ämnesintegrerande arbetssätt i större omfattning än vad de gör? Trots att det ingår i vårt uppdrag som lärare och trots att det tydligt framgår i våra styrdokument, programmål och kursmål.
Till sist vill vi avsluta med ett citat som skrevs för över hundra år sedan:
Med afseende på läroinnehållets anordning skola vi först fästa oss vid de olika ämnena sins emellan. Krafvet på sammanhang mellan dem är af gammalt ursprung.
Sådant åstadkommes genom ämnenas förbindande med hvarandra, så att läroinnehållet framträ- der som ett sammanhängande helt. Detta bär i pedagogiken namnet läroämnenas koncentration. Det ideala vore nog, att samtidigt behandlade ämnen förbunds med hvarandra, så att det ena finge belysa det andra. Härigenom befrämjades ofta i enskilda fall apperceptionen och vunnes öfverskådlighet och på samma gång inre fasthet i kunskapen…53
7 Referenser
Litteratur:
Andersson, Bengt-Erik (2001). Visionärerna. Brain Books AB.
Bell, Judith (2000). Introduktion till Forskningsmetodik.3:e upplagan. Studentlitteratur, Lund. Bonniers svenska ordbok(1982). Skolupplagan. Bonnier Fakta Bokförlag AB och
Biblioteks förlaget
Brodow, Bengt & Rinninsland, Kristina (2002). En skola som om elever betydde något
Skolan speglad i elevers skrivande – analys och debatt. Gleerups Utbildning AB, Malmö.
Forssell, Anna (2005). Boken om Pedagogerna. Liber.
Egidius Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur. Ejvergård Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur
Gustavsson Bernt (2002). Vad är kunskap –En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Illeris, Knud (2007). Lärande. 2:a upplagan .Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykolog., 3:e upplagan. Studentlitteratur, Lund.
Isberg, Leif (1996). Lärarrollen i förändring. Studentlitteratur.
Lundqvist, Sven (1902). Pedagogik, Citerad från Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt, (2002). Elevers lärmiljö - Lärares undervisning och elevers lärande. Karlstads universitet. Lärarförbundet(2004). Lärarens handbok. Lärarförbundet.
Maltén Arne(2003). Att undervisa. Studentlitteratur. Nylén Ulrika (2005). Att presentera kvalitativa data. Liber.
Rudhe, Elisabet & Skolverket (1996). Ur nöd i lust. Liber distribution. Stockholm.
Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt (2002). Elevers lärmiljö - Lärares undervisning och
elevers lärande. Karlstads universitet.
Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Liber AB. Stockholm.
Elektroniska källor:
Giota, Joanna(2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling: En litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, 2002, årg 7, nr 4, http://www.ped.gu.se/pedfo/v7/n4.html Karlstads universitet, Elevers motivation i skolan. Hämtad 2008-01-03.
http://www.pbs.kau.se/Begrepp/Elevaktiv%20larprocess/motivation.htm Nationalencyklopedins Internettjänst. Hämtad 2008- 01-03.
Svenskt Näringsliv (2007). Remissyttrande U2007/4385/G. Hämtad 2008-01-03. http://www.svensktnaringsliv.se/skola/gymnasieskolan/article33849.ece.
Rapporter:
Andreasson, Marie (2004). Infärgning – Kunskapsbad, undervisning som ger sammanhang Universitetet i Tromsö. [www]. Hämtat från
…http://helsingborg.se/upload/Fsk%20skola%20vuxutb/skolutveckling/Mastersavhandlingar/ fordjupning_marie.pdf. Hämtad 2007-10-24.
Bergman, Lotta (2007) Gymnasieskolans svenskämnen, en studie av svenskundervisningen i
fyra gymnasieklasser. Malmö högskola. [www]. Hämtat från
…http://hdl.handle.net/2043/4465. Hämtad 2007-10-25.
Hagnefur, Thomas & Lindqvist, Ulla (2007). Vägar till arbetslivet, Slutrapport av
Los förbundsgemensamma projekt om de yrkesförberedande programmen i
Gymnasiet. LO. [www]. Hämtat från
…http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/BEAC0904A7E48C125730F0044E244/$file …/Vagartillarbetslivet.pdf. Hämtad 2007-10-25.
Hellsten, Jan-Olof & Prieto Héctor (1998). Gymnasieskola för alla – andra, en studie om marginalisering och utslagning i gymnasieskolan. Skolverket. [www]. Hämtat från http://www.skolverket.se/publikationer/sök indexord/utslagning. Hämtad 2007-09-19. Hill, Margreth m.fl (2002). Utsikt till insikt, nio skolors utvecklingsarbete inom den grund
läggande yrkesutbildningen, en forskarantologi. Skolverket. [www]. Hämtat från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=115. Hämtad 2007-11-27.
Yrkesutbildningsdelegationen U 2004:07 (2006). Yrkesutbildningsdelegationens verksam
hetsberättelse. Statens offentliga utredningar. [www]. Hämtad från
http://www.sou.gov.se/avslutadeutred/departementsordning/utbildning/2004.htm. Hämtad 2008-01-03.
Tidningsreferenser:
Jonas Berggren, Lars Åke, Henriksson, Leif Maerker, Wiggo Kilborn (2007). Gymnasieskolan måste anpassa matteämnet till verkligheten. DN 2007-03-20.
Niclasson, Cenneth (2007). De behövs inte i byggbranschen, tuff framtid för byggelever. Byggnadsarbetaren 2007 nr 17.
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Introduktionsbrev
Hej!
Samtidigt som jag är din lots och undervisar dig i målerikurserna så läser jag in min lärarbe- hörighet. Jag börjar närma mig målet och har nu bara examensarbetet kvar, därav detta brev till dig. Tillsammans med en studiekamrat på en annan gymnasieskola här i Kalmar har vi valt att undersöka om ämnessamverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen skulle göra elever på yrkesförberedande program mer motiverade till sina kärnämnen.
För att få reda på detta har vi tänkt genomföra var sitt litet projekt på våra respektive skolor och detta innebär för din del att du kommer att få jobba praktiskt i måleriet med utgångspunkt från en del av litteraturhistorien som du läser i Sv B. Kursmål och kunskapsmål i respektive ämne kommer naturligtvis inte att påverkas i detta projekt.
Vi kommer också att genomföra en enkätundersökning före och efter projektet men eventuellt också göra ett par djupintervjuer som betyder att vi samtalar enskilt med ett par elever och då mer ingående om berörda elevers upplevelser och tankar kring den här typen av undervisning. Eftersom du är omyndig krävs föräldrars underskrift på att du får delta i ett sådant samtal och vi garanterar att du i vår rapport kommer att avidentifieras.
Vi skulle bli väldigt tacksamma om du vill medverka i vår lilla undersökning och därför tar med dig detta brev tillbaka med din och dina föräldrars underskrift så fort som möjligt efter- som vi ska börja projektet v 45.
Vänliga hälsningar
________________________________ ________________________________
8.2 Bilaga 2
Elevenkät 1
ELEVENKÄT
Program: Livsmedel Byggprogrammet/Måleri
Åk: 1 2 3
Kön: Man Kvinna
1. I grundskolan jobbade jag med ämnesintegrerade uppgifter
Inte alls Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta
2. I gymnasiet jobbar jag med ämnesintegrerade uppgifter
Inte alls Sällan Ibland Ganska ofta Mycket ofta
3. Tycker du att karaktärsämnet är intressant
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 4. Tycker du att kärnämnet Svenska/Estetisk verksamhet är intressant?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
5. Tycker du att du lär dig mycket i ämnet Svenska/estetisk verksamhet?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 6. Tycker du att du lär dig mycket i karaktärsämnet?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Vilket av karaktärsämnet och kärnämnet tycker du är viktigast?
1
2 3 4 5
karaktärsämnet Svenska
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 8. Vilket arbetssätt tycker du att du lär dig mest av?
Inte alls
1 2 3 4
Mycket 5 a) Läraren har genomgång
b) instuderingsfrågor
c) jobba självständigt under eget
ansvar d) jobba i grupp e) klassrumsdiskussioner f) praktiska uppgifter g) ämnesintegrerade uppgifter h) annat_____________
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
9. Vill du jobba med ämnesintegrerade uppgifter?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
10. Tror du att du lär dig mer om du får jobba mer ämnesintegrerat i skolan?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
8.3 Bilaga 3
Elevenkät 2
ELEVENKÄT
Program: Livsmedel Byggprogrammet/Måleri
Åk: 1 2 3
Kön: Man Kvinna
1. Tycker du att karaktärsämnet har varit intressant
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 2. Tycker du att kärnämnet Svenska/Estetisk verksamhet har varit intressant?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 3. Tycker du att du har lärt dig mycket i ämnet Svenska/estetisk verksamhet?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 4. Tycker du att du har lärt dig mycket i karaktärsämnet?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 5. Vilket av karaktärsämnet och kärnämnet tycker du är viktigast?
1
2 3 4 5
karaktärsämnet Svenska
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 6. Vilket arbetssätt tycker du att du lär dig mest av?
Inte alls
1 2 3 4
Mycket 5 a) Läraren har genomgång
b) instuderingsfrågor
c) jobba självständigt under eget
ansvar d) jobba i grupp e) klassrumsdiskussioner f) praktiska uppgifter g) ämnesintegrerade uppgifter h) annat_____________
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Vill du jobba med ämnesintegrerade uppgifter?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
8. Tyckte du att integreringen mellan karaktärsämnet och ämnet Svenska/estetisk verksamhet var intressant?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 9. Har du blivit mer motiverad inför kärnämnet när det var integrerat med karaktärs-
ämnet?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 10. Tror du att du lär dig mer om du får jobba mer ämnesintegrerat i skolan?
Inte alls 1
2 3 4 5 Mycket
Motivera ditt svar.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
8.4 Bilaga 4
Diagram
I grundskolan jobbade jag med ämnesintegrerade uppgifter? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2. Sällan 3. Ibland 4. Ganska ofta
5. Mycket ofta
Måleri Bageri
I gymnasiet jobbar jag med ämnesintegrerade uppgifter 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2. Sällan 3. Ibland 4. Ganska ofta
5. Mycket ofta
Måleri Bageri
Diagram 1A: resultat 1, enkätfråga 1 Diagram 1B: resultat 1, enkätfråga 2 Måleri Bageri Grupp Måleri Bageri Grupp
2,1 2,8 2,6 2,0 3,5 3,0
Tycker du att karaktärsämnet är intressant?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket
Måleri Bageri
Tycker du att karaktärsämnet har varit intressant?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket Måleri Bageri
Diagram2A: resultat 1, enkätfråga 3 Diagram2B: resultat 2, enkätfråga 1
Måleri Bageri Grupp Måleri Bageri Grupp
Tycker du att kärnämnet svenska (måleri), estetisk verksamhet (bageri) är intressant?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket Måleri Bageri
Tycker du att kärnämnet svenska (måleri), estetisk verksamhet (bageri) har varit intressant?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket Måleri Bageri
Diagram 3A: resultat 1, enkätfråga 4 Diagram3B: resultat 2, enkätfråga 2 Måleri Bageri Grupp Måleri Bageri Grupp
2,6 4,5 3,9 3,0 4,5 4,0
Tycker du att du lär dig mycket i ämnet svenska (måleri), estetisk verksamhet (bageri)?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket Måleri Bageri
Tycker du att du har lärt dig mycket i ämnet svenska (måleri), estetisk verksamhet (bageri)?
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1.Inte alls 2 3. 4. 5.Mycket Måleri Bageri
Diagram 4A: resultat 1, enkätfråga 5 Diagram 4B: resultat 2, enkätfråga 3
Måleri Bageri Grupp Måleri Bageri Grupp 2,9 4,2 3,8 3,2 4,1 3,9
Tycker du att du lär dig mycket i karaktärsämnet?
0 2 4 6 8 10 12
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket
Måleri Bageri
Tycker du att du har lärt dig mycket i karaktärsämnet?
0 2 4 6 8 10 12
1.Inte alls 2 3 4 5. Mycket
Måleri Bageri
Diagram 5A: resultat 1, enkätfråga 6 Diagram 5B: resultat 2, enkätfråga 4
Måleri Bageri Grupp Måleri Bageri Grupp 4,7 4,6 4,6 4,7 4,8 4,8
8.5 Bilaga 5
Enkätfrågor lärare
1. Lärarkategori (kärnämne, karaktärsämne)?
2. Har du tidigare erfarenhet av ämnesövergripande samarbete?
3. Hur definierar du begreppen ämnessamverkan, infärgning, ämnesintegrering?