Egna reflektioner

Det har varit en utmaning att försöka förstå och förmedla hur kunskap konstrueras och varför informanten prioriterar viss kunskap. Arbetet med studien har ökat min förståelse för

kunskapskonstruktion och vilken påverkan det sociala sammanhanget och relationerna utgör. Jag är inte så fri i tanken som jag önskar eller tror mig vara och hade en ekonomistudent utgått från min problemställning hade det sannolikt givit upphov till andra frågor och analys. Mitt angreppssätt och min analys är således påverkad av det sociala sammanhang jag befinner mig inom.

Det reflexiva inslag jag försökt få med i uppsatsen har även resulterat i tankar om inte begreppet omvärldsanalys bör förändras. Eftersom reflexivitet är en inneboende egenskap i arbetet med omvärldsanalysen borde det även ingå i begreppet och istället kan man tala om ”reflexiv omvärldsanalys”. Det kunde bidra till vilken tilltro människan har till analyserna samt att till analysens innehåll bör vi förhålla oss reflexiva. Reflektera för mig innebär att jag försöker se olika ingångar och förstå dess ursprung samt att värdera källan och så vidare. Dagligen får vi i media ta del av olika analyser och min upplevelse är att de ofta presenteras som sanningar och riskerar då uppfattas som sådana. Höstens otaliga korrigeringar av

analysen kring finanskrisen och kommande lågkonjunkturen kan ju tala för att en viss skepsis och försiktighet kring tilltron till analyser kan vara sund. Risken är väl annars att det vi tror ska hända för att ”experterna” säger det leder till agerande som resulterar i att det faktiskt händer ( jmf Tomas-teoremet ).

Omvärldsanalys uppfattar jag som något människan använder för att öka kunskapen om världen omkring i olika syften. Det blir viktigt att förstå vad syftet är och vem som utför analysen då det avgör hur vi ska värdera och förhålla oss till den. Klart tycks dock vara att

omvärldsanalys bidrar till en känsla av ökad kontroll kring hur världen omkring är beskaffad och utvecklas och trygghet kanske är det vi mest söker i en flytande värld.

6.3 Slutsatser

Slutsatser som kan dras är för det första att omvärldsanalys bör utföras på ett sätt där så många olika kunskapsperspektiv som möjligt finns med. Omvärldsanalysarbete syftar till ökad kontroll av en osäker omvärld och framtid. Min empiri talar för att flera perspektiv är viktigt även om de hamnar i konflikt och kan påverka samarbetsrelationer och resultat. Eftersom kunskap konstrueras av människan i olika sociala kontexter bidrar de med olika typer av kunskap. Det är även på detta sätt som den undersökta organisationen försöker arbeta och de olika funktionerna bidrar således med olika kunskap vilka fogas samman till en större helhet. Enligt Silverman kan konflikter som uppkommer hanteras genom ökad förståelse för varandra inom organisationen.

För det andra påverkas omvärldsanalysen av vilka kunskaper som anses viktiga och

prioriterade av människor i olika funktioner inom en organisation och det medför konflikter mellan perspektiven. Det är rimligt att anta att kunskaper prioriteras och värderas olika beroende av vad uppgiften består av samt vilken eller vilka som gör analysen och således bör omvärldsanalyser liksom kunskap bedömas utifrån vilket sammanhang de har sitt ursprung. Vem säger vad och varför? Vilket fokus har analysen, är det exempelvis organisationens position på marknaden, lönsamheten i en gammal produkt eller lansering av en ny som avses. Omvärldsanalyser representerar således ingen objektiv kunskap eller information om

omvärlden, utan en omvärldsanalys bör anses representera resultatet av ett eller flera

perspektiv vars ursprung är prioriterad kunskap hos människor i en social kontext. Det sociala sammanhanget konstruerar, legitimerar och rättfärdigar vilken kunskap som anses viktig för människan. Individens kunskapsprioritering är resultatet av dennes sociala kontext och dessutom bidrar perspektiven olika mycket till analysen vid skilda tillfällen. Detta medför att både omvärldsanalysens innehåll och människors kunskap måste förstås kontextuellt.

Dessutom bör vi förhålla oss reflexiva och möjligen en aning skeptiska till de resultat en omvärldsanalys leder fram till eftersom tillförlitligheten i analyser kan variera. Det är en viktig slutsats eftersom människor kan fatta viktiga beslut och agera på de premisser de läser ut av omvärldsanalyser. Jag har försökt förstå hur kunskap konstrueras i sociala sammanhang och varför viss kunskap anses viktig av individen. Socialisationsprocessen och den sociala kontexten tillsammans med typen av organisering och kommunikation kan förklara hur

kunskap konstrueras och vilka konsekvenser det kan få. Jag anser att studiens syfte har förklarats och slutsatserna bygger på det empiriska materialet och den analys som valda teorier medger.

7. Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur kunskap konstrueras socialt och hur

människans sociala kontext påverkar vilken kunskap som prioriteras. Mitt empiriska material bygger på intervjuer och visar på oenighet hos informanterna kring vad de anser vara

prioriterad kunskap när de arbetar med organisationens omvärldsanalys. I det forum där de samarbetar med omvärldsanalys upplever informanterna olika kunskaper vara viktiga. För att förstå varför de upplever vissa kunskaper viktigare än andra har jag försökt undersöka i vilka sociala sammanhang deras kunskap konstrueras och tar upp utbildningsbakgrund,

yrkeserfarenheter och positionens sociala kontext som förklarande faktorer. Det är i sociala sammanhang som informantens kunskap och trosföreställningar internaliserats via

socialisationsprocessen samtidigt som processen bidrar till att upprätthålla och legitimera kunskaperna som anses vara viktiga och sanna.

Den sociala kontexten för informanten i funktionen utgörs av sociala relationer med interna och externa aktörer. Dessa relationer är viktiga för att upprätthålla vad individen uppfattar vara viktig kunskap samtidigt som relationerna konstruerar kunskapen och påverkar vilken kunskap som prioriteras. För informanterna uppfattas olika nätverk och relationer som viktiga och det hänger ihop med den sociala interaktionen och även efterlikning av hur man

organiseras. Individens anpassning till sammanhanget är också en viktig förklaring eftersom människan vill att livet ska vara smidigt. Människans sociala kontext och därtill knutna relationer, kunskaper och så vidare upplevs som ett problem eftersom perspektiven krockar i samarbetet med omvärldsanalysen. Det påverkar samarbetet och omvärldsanalysens resultat på ett negativt sätt. Jag har valt teorier som i analys av empirin talar om vikten av att utveckla goda relationer med kollegor, samarbetspartners och potentiella samarbetspartners. Enligt dem kan det bidra till viktigt kunskapskapital och personal som ger ökad kontroll i en osäker framtid. Goda relationer kan dessutom bidra till mer engagerade medarbetare som är mer självmotiverande och på så sätt bidrar till organisationen då de effektivare löser uppgifter och får bättre resultat. Ett sätt att ytterligare stärka relationerna är att utveckla berättandet inom organisationen mellan medarbetare och ansvariga chefer. Den ansvarige för omvärldsanalys

använder sig av berättandet i syfte att öka förståelsen för hur utveckling av omvärldsanalys med nya kunskapsperspektiv kan gå till, en utveckling flertalet av informanterna är skeptiska till. Konflikten mellan vad som upplevs som prioriterad och legitim kunskap samt vilka sociala sammanhang som anses bidra till den kunskapen har informanterna olika

uppfattningar om. Detta påverkar deras samarbete och omvärldsanalysens resultat negativt då det inte är överens. Omvärldsanalyser är således alltid påverkade av social interaktion,

kunskapsprioritering, beroende av vad uppgiften med analysen är, unik för tillfället och organisationen och inte något som ska tas för objektivt sant varken av organisationen eller andra. Men den kan bidra till ökad förståelse av omvärlden och en upplevd ökad kontroll av en osäker framtid.

En framtida studie kunde mer fokusera på maktperspektivet i hur kunskap konstrueras och prioriteras. Exempelvis hur påverkar ekonomismen och marknadsliberalism hur vi värderar kunskap. En annan kunde vara en problematisering av olika typer av omvärldsanalyser och hur de påverkar människors perception kring till exempel ekonomisk utveckling. Vilken tilltro har människor till analyserna och hur det påverkar deras agerande.

8. Litteraturlista

8.1 Artiklar

Andrikopoulos, Anderas A & Prodromidis, Kyprianos P. ( 2001 ). The qualitative element in organization behavior. Greece. Journal of Socio-economics.

Silverman, Lori L. ( 2006 ). How Do You Keep the Right People on the Bus? Try Stories. USA. Journal for Quality & Participant.

8.2 Litteratur

Angell Oygarden, red. Geir. ( 2001 ). Vår tid ekonomism. En kritik av nationalekonomin. Umeå. Boréa Förlag.

Becker, Howard S. ( 2008 ). Tricks of the trade. Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö. Liber AB.

Franssén, Agneta. ( 2000 ). Omsorg i tanke och handling. En studie av kvinnors arbete i vården. Lund. Arkiv förlag.

Jakobsen, Liselotte. ( 1999 ). Livsform, kön och risk. En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys. Lund. Arkiv förlag.

Ryen, Anne. ( 2004 ). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö. Liber AB.

Bilaga

Inför intervjuerna/intervjuguide

Intervjuer genomförs i form av semistrukturerade intervjuer/samtal. Nedanstående frågor eller områden är bra om informanten att talar om.

-Berätta om sig själva, utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter. Vilka är deras intressen och vad är viktigt för dem i arbetet.

-Berätta om hur de har hamnat i den yrkesroll de har idag. Vad har varit viktigt, kontakter, tillfälligheter, utbildning, erfarenheter, familj och så vidare.

-Vad är viktig kunskap för dem i arbetet och när de arbetar med omvärldsanalys och hur upplever de att den blir tillgänglig för dem. Var söker de kunskap? Vilken kunskap och varför?

-Vilka sammanhang utför de sitt arbete inom och vilka människor är viktiga för dem i deras arbete, det vardagliga arbetet och arbetet med omvärldsanalys. Människor och sammanhang som bidrar till konstruktionen av deras kunskap.

Tänk på i intervjuer:

Våga vara tyst. Låt informanten vara den som bryter tystnaden. Lyssna och ställ öppna frågor ( Hur? ) som de fritt kan börja redogöra för sina tankar utifrån, och låt dem prata.

Detta kan leda till redogörelser och uttalanden som beskriver det som är nära och viktigt för dem i deras dagliga arbete och i yrkesrollen ( kunskap, erfarenhet, kontakter/relationer osv ).