Som civilingenjör i datateknik antog jag med stor självsäkerhet att jag inte skulle ha några större svårigheter att använda mig av digital undervisning vid min första anställ- ning. Samtliga elever hade tillgång till egna datorer och samtliga undervisningssalar var utrustade med senaste teknikens projektorer och ljudanläggningar. Jag såg den grund- läggande traditionella pedagogiken som min största utmaning och ägnade lite tid åt funderingar om vilka underliggande teorier skulle styra just den digitala satsningen. Jag presenterade information med hjälp av projektorer och lade upp mina digitala genom- gångar och övningar på delade nätverksmappar. Eleverna verkade uppskatta presen- tationerna som blev mer och mer avancerade. I helhet ansåg jag att jag var på god väg att realisera den papperslösa, moderna och digitala undervisningen.
Materialet som jag tog fram tog enormt mycket förberedande tid, men så som många andra lärare resonerade jag att jag skulle få stor nytta av materialet i framtiden. Därför blev jag närmast chockerad när jag fördjupade mig i den tidigare forskningen och insåg hur primitiva mina genomförda satsningar var i jämförelse med vad som var möjligt att uppnå. Eftersom mina tekniska kunskaper låg på hög nivå och teknisk pedagogik inte
Lärarutbildningen måste bli bättre på att förbereda lärare med de senaste pedagogiska teorierna om nya lärare ska kunna dra nytta av de stora tekniska satsningarna som har gjorts över de senaste 20 åren.
Jag är själv mycket tacksam att jag fick möjlighet att fördjupa mig i den pedagogiska teknikens potential och jag har stora förhoppningar att kunna implementera och driva tekniska lösningar inom min framtida yrkesutövning. Tekniken finns tillgänglig, teorierna är dokumenterade och forskningen är genomförd. Det är dags att börja använda tekniken effektivt i skolorna.
Sammanställning av figurer
Figur 1 - Tillgång och användning av fysiska presentationsverktyg. ... 21
Figur 2 - Tillgång och användning av olika kommunikationsverktyg. ... 22
Figur 3 - Tillgång och användning av olika digitala matematiska resurser... 23
Figur 4 - Svar till utvalda påståenden om olika fördelar med digital undervisning. ... 26
Figur 5 - Svar till utvalda påståenden om olika nackdelar med digital undervisning. ... 27
Figur 6 - Upplevda hinder för utveckling av digital undervisning. ... 29
Figur 7 - Satsning och samarbete i skolan. ... 30
Referenser
Bryman, A. (2012). Social research methods (4th ed.). Oxford: Oxford University Press. Cohen, L. (2013). Research methods in education (7th ed.). Hoboken: Taylor and Francis. Drijvers, P., Doorman, M., Boon, P., Reed, H. & Gravemeijer, K. (2010). The teacher and the
tool: Instrumental orchestrations in the technology-rich mathematics classroom. Educational Studies in Mathematics, 75(2), 213-234.
doi:10.1007/s10649-010-9254-5
Fleischer, H., Högskolan för lärande och kommunikation, Medie-, l. o. s., Högskolan i Jönköping, & HLK, S. f. (2013). En elev - en dator: Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping: Jönköping University.
Hoyles, C., Noss, R., & Adamson, R. (2002). Rethinking the microworld idea.Journal of Educational Computing Research,27(1-2), 29-53.
Hylén, J (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Stockholm: Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet Skåne.
Jönsson, P. & Lingefärd, T. (2012). IKT I grund- och gymnasieskolans matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Ling Lo, M. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. [Elektronisk resurs]. Acta Universitatis Gothoburgensis.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/29645
Marton, F. (1981). Phenomenography — describing conceptions of the world around us. Instructional Science,10(2), 177-200. doi:10.1007/BF00132516
Marton, F. (1989). towards a pedagogy of content. Educational Psychologist,24(1), 1-23. doi:10.1207/s15326985ep2401_1
Pang, M. F. & Marton, F. (2003). Beyond "lesson study": Comparing two ways of facilitating the grasp of some economic concepts.Instructional Science,31(3), 175-194. doi:10.1023/A:1023280619632
Piaget, J. (1972). A structural foundation for tomorrow's education. Prospects, 2(1), 12-27. doi:10.1007/BF02195648
Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket Digital resurs. Hämtad 2016-01-12, från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597
Skolverket (2016a). Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 2014/15. Stockholm: SCB. Digital resurs. Hämtad 2016-02-01, från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Fordjupningar/ Utbildning-och-forskning/Larare-och-skolledare/Larare-och-skolledare-i-grundskolan- och-gymnasieskolan-201415/#
Skolverket (2016b). Lärare i huvudmannens skolor (heltidstjänst), andel (%) med tillsvidare anställning. Stockholm: Skolverket
Digital resurs. Hämtad 2016-02-01, från
http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-1 Skolverket (2016c). Matematik. Stockholm: Skolverket
Webbsida. Hämtad 2016-02-12, från
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/ gymnasieskola/mat/subject.pdf?subjectCode=MAT&tos=gy&lang=sv Skolverket (2016d). Nationella prov - Provtillfället. Stockholm: Skolverket
Webbsida. Hämtad 2016-02-12, från
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/fragor-och-svar/provtillfallet-1.161491 SOU 2014:5. Staten får inte abdikera: om kommunaliseringen av den svenska skolan.
Stockholm: Utbildningsdepartmentet.
Tozzo, W.C. (2011). Factors that promote and deter mathematics teachers' use of technology (Doctoral thesis, Teachers College, Columbia University), Ann Arbor, Michigan, USA: UMI Dissertation Publishing.
Trouche, L. (2004a). Environnements informatisés et mathématiques: Quels usages pour quels apprentissages? Educational Studies in Mathematics, 55(1/3), 181-197.
Trouche, L. (2004b). Managing the complexity of Human/Machine interactions in computerized learning environments: Guiding students’ command process through instrumental orchestrations.International Journal of Computers for Mathematical Learning,9(3), 281- 307. doi:10.1007/s10758-004-3468-5
Trouche, L & Drijvers, P. (2014). Webbing and orchestration : Two interrelated views on digital tools in mathematics education. Teaching Mathematics and its Applications,33(3), 193- 209. doi:10.1093/teamat/hru014
Verillon, P., & Rabardel, P. (1995). Cognition and artifacts: A contribution to the study of though in relation to instrumented activity. European Journal of Psychology of Education, 10(1), 77-101. doi:10.1007/BF03172796
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Digital resurs. Hämtad 2015-11-15, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotsky, L. S. (2011). The dynamics of the schoolchild's mental development in relation to teaching and learning.Journal of Cognitive Education and Psychology, 10(2), 198.
Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89-100.
Åkerfeldt, A., Karlström, P., Selander, S., Ekenberg, L., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Institutionen för pedagogik och didaktik (2013). Lärande i en digital miljö. observation av 1:1. Stockholm: Stockholms Universitet.