Egna reflektioner

Normkritik är idag ett väletablerat begrepp och vi lär oss inom universitet och högskola att uppmärksamma, reflektera kring och problematisera normer gällande såväl kön och sexuell orientering, som etnicitet. Intressant är att den obligatoriska sexualiteten till stor del har passerat obemärkt förbi. Om vi så medvetet kritiserar rådande normer, varför kritiseras inte denna? Detta är den framtidsvision som jag vill lyfta med denna uppsats. Ett uppmärksammande av den obligatoriska

sexualiteten och genom detta ett breddande av det binära motsatsförhållandet mellan asexualiteten och sexualiteten, samt en förståelse för att icke-sexuella uttryck i form av asexualitet eller olika stadier av bristande lust inte måste vara ett problem eller förklaras. Detta kommer inte bara skapa en större förståelse och ett utrymme för asexualiteten, utan även öppna upp för en mångfald av icke-sexuella uttryck och därigenom minska stigmat och sjukdomsförklarandet av dessa. Det

finns ett värde i att betrakta asexualiteten ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, för att på så sätt ytterligare bredda dess betydelse och även betydelsen av

exempelvis bristande lust och andra icke-sexuella uttryck, oavsett om de är livslånga eller tillfälliga. Att känna bristande sexuell lust är ett av de vanligaste sexuella problemen som individer söker sexologiskt stöd för, vilket är intressant att belysa utifrån såväl asexualitetsbegreppet som den obligatoriska sexualiteten. Jag försöker på intet sätt förminska det faktum att bristande sexuell lust kan vara ett reellt problem för individer som upplever det, utan mitt syfte är att väcka tankar kring hur den obligatoriska sexualiteten kan relateras till vissa aspekter av denna typ av problematik. Jag tänker att ett asexuellt utrymme i samhället genom ett uppluckrande av den obligatoriska sexualiteten skulle skapa ett öppnare klimat att samtala kring den sexuella lustens nyckfullhet och rörlighet, hur den inte är ett statiskt tillstånd som löper opåverkat genom hela livet. Det är även tänkbart att det skulle erbjuda människor som upplever bristande lust en större förståelse för att detta är något som förekommer och inte behöver vara ett problem i sig.

Avslutningsvis är det viktigt att i en queerteoretisk anda belysa språkets makt i alla förändringsprocesser. Vad kommer hända med ord som sexuell och asexuell ju längre från den obligatoriska sexuella normen vi rör oss? Vilka meningar kommer de få? Kanske kommer vi komma till en punkt där asexualitet som begrepp blir oanvändbart, då de icke-sexuella uttrycken fått legitimitet och en plats att bara betraktas för vad de är, en del av det som utgör sexualiteten. Dessa frågor kan endast framtiden ge svar på, men de är viktiga att bära med sig i den framtida sexualitet- och asexualitetsforskningen. Detta då vi måste betrakta de ord som används på fältet med kritiska ögon och öron, samt våga ifrågasätta deras innebörd som självklar. Som Scherrer (2008) betonar har språket en stor roll i skapandet av sexualiteten och handlingars sexuella innebörd. Asexualiteten och asexuella ordval kan således utmana det normativa språk som vi använder för att beskriva vissa handlingar. Scherrer (2008) beskriver uppmärksammandet av asexualiteten som en del av ett större socialkonstruktivistiskt projekt där vi omformar och omvärderar vad vi betraktar som sexualitet och sexuella uttryck.

Jag tror att ett första steg mot förändring är att se asexualiteten, oavsett om den beskrivs som naturlig, som nyanserad och rörlig, eller som en fråga om

den och ge den en chans att få utvecklas. Asexuella personer måste få utrymme att utforska vad asexualiteten betyder för dem, utan rädsla för att betraktas som mindre av människor. Jag vill avsluta denna diskussion med ett citat av Rubin (1984):

”Sexualities keep marching out of the Diagnostic and Statistical Manual and on to the pages of social history”

(Rubin 1984, sid. 156)

Med detta menas ett avståndstagande från sjukdomsförklarandet av normbrytande sexuella handlingar, för att istället betrakta dem som mänsklig variation. Jag tror att vi befinner oss i starten av en förändringsperiod där vi måste välkomna asexualiteten ut i ljuset och låta den få ta sin plats. Samtidigt visar denna uppsats på att vi är långt ifrån målet och min förhoppning är att arbeten som detta skall öppna upp för vidare forskning och ett uppmärksammande av asexualiteten och dess inneboende variation. Några viktiga områden som jag föreslår att

forskningen bör titta vidare på är exempelvis upplevelsen av asexualiteten i relationen, utifrån såväl omgivningens bemötande och det interpersonella

handlingsutrymmet, som upplevelsen av frivilligt men oönskat sex. En studie om prevalsen av asexualitet och asexuella uttryck i Sverige kan också vara relevant, men då utifrån bredare kriterium än det Bogaert (2004) utgick ifrån. En

kombination av kriterier är att föredra, med ett utrymme för variationer av icke- sexuella uttryck för att därigenom bredda begreppet och belysa komplexiteten i sexualiteten och asexualiteten. Med dessa förslag lämnar jag dörren på glänt för framtida studier, med förhoppningen att fler vågar ta steget in och utforska detta viktiga ämne.

7. REFERENSER

Artiklar

Bogaert, A. (2004) Asexuality: Prevalence and Associated Factors in a National

Probability Sample. The Journal of Sex Research, 41:3 279-287

Bogaert, A. (2006) Toward a Conceptual Understanding of Asexuality. Review of General Psychology 10:3, 241-250

Bogaert, A. (2012) Asexuality and Autochorissexualism (Identity-Less sexuality). Archives of Sexual Behaviour 12:41, 1513-1514

Brotto, L., Knudson, G., Inskip, J., Rhodes, K & Erskine, Y. (2010) Asexuality: A

Mixed-Methods Approach. Archives of sexual behaviour 39:3, 599-618

Brotto, L., Yule, M-A & Gorzalka, B. (2015) Asexuality: An Extreme Variant of

Sexual Desire Disorder? Journal of Sexual Medicin 2015:12, 646-660

Brotto, L & Yule, M-A. (2016) Asexuality: Sexual Orientation, Paraphilia,

Sexual Dysfunction or None of the Above? Archives of Sexual Behaviour, 46:3,

619-627

Carrigan, M. (2011) There´s more to life than sex? Difference and Commonality

Within the Asexual Community. Sexualities 14:4, 462-478

Chasin, C. (2011) Theoretical Issues in the Study of Asexuality. Archives of Sexual Behaviour 2011:40, 713 -723

Chasin, C. (2013) Reconsidering Asexuality and Its Radical Potential. Feminist studies39:2, 405-426

Cooper, D & Przybylo, E. (2014) Asexual resonances: Tracing a queerly asexual

Emens, E-F. (2014) Compulsory sexuality. Stanford Law Review 66:2, 303-386

Gupta, K. (2013) Compulsory Sexuality and Its Discontents: The Challenge of

Asexualities. PhD dissertation, Emory University

Gupta, K. (2015) Compulsory sexuality: Evaluating an emerging concept. Signs 41:1, 131-154

Hinderliter, A. (2009) Methodological Issues for Studying Asexuality. Archives of sexual behaviour 38:5, 619-621

McInnis, C & Hodson, G. (2012) Intergroup Bias toward ”Group X”: Evidence

of Prejudice, Dehumanzation, Avoidance and Discrimination against Asexuals.

Group Processes & Intergroup Relations 15:6, 725-743

McNeela, P & Murphy, A. (2014) Freedom, Invisibility, and Community: A

Qualitative Study of Self-Identification with Asexuality. Archives of Sex–

Behaviour 15:44, 799-812

Pinto, S-A. (2014) ASEXUally: On Being an Ally to the Asexual Community. Journal of LGBT Issues in Counseling 8:4, 331-343

Prause, N & Graham, C. (2007) Asexuality: Classification and Characterization. Archives of Sexual Behaviour 2007:36, 341-356

Przybylo, E. (2012) Producing Facts: Empirical Asexuality and the scientific

study of sex. Feminism & Psychology 23:2, 224-242

Przybylo E. (2011) Crisis and Safety: The Asexual in Sexusociety. Sexualities 14:4, 444-461

Rich, A. (1980) Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence. Journal of Women's History (2003) 15:3, 11-48

Scherrer, K. (2008) Coming to an Asexual Identity: Negotiating Identity,

Negotiating Desire. Sexualities 11:5, 621-641

Scott, S., McDonnel, L & Dawson, M. (2016) Stories of Non-Becoming: Non-

Issues, Non-Events and Non-Identities in Asexual Lives. Symbolic Interaction,

39:2 268-286

Steelman, S & Hertlein, K. (2016) Underexplored Identities: Attending to

Asexuality in Therapeutic Contexts. Journal of Family Psychotherapy. 27:2, 85-98

Storms, D. (1980) Theories of Sexual Orientation. Journal of Personality and Social Psychology 38, 783-792

Van Houdenhove, E., Gijs, L., T´Sjoen, G & Enzlin, P. (2014) Asexuality: Few

Facts, Many Questions. Journal of Sex and Marital Therapy 40:3, 175-192

Van Houdenhove, E., Gijs, L., T´Sjoen, G & Enzlin, P. (2015a) Stories About

Asexuality: A Qualitative Study on Asexual women. Journal of Sex and Marital

Therapy 41:3, 262-268

Van Houdenhove, E., Gijs, L., T´Sjoen, G & Enzlin, P. (2015b) Asexuality: A

Multidimensional Approach. The Journal of Sex Research 52:6, 669-678

Litteratur

Alvesson, M. (2011) Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber

Ambjörnsson, F. (2016) Vad är Queer? Stockholm: Natur & Kultur

American Psychiatric Association. (2013) Diagnostic and Statistical Manual of

Mental Disorders (5th ed.) Washington, DC: Author.

Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Codex (2012) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Dahlöf, L-G. (2010) Asexualitet. I Löfgren-Mårtensson, L. (red) (2010) Sexologi

Stockholm: Liber

Foucault, M. (1976) Sexualitetens historia: Viljan att veta. Göteborg: Daidalos AB

Freud, S. (1905/1983) Sexualteori: tre studier i sexualteoretiska frågor. Stockholm: Bonnier AB

Kinsey, A., Pomeroy, W., Martin, C. (1948) Sexual Behaviour in the Human

Male. Philadelphia: AB Saunders

Kinsey, A., Pomeroy, W., Martin, C & Gebhard, P. (1953) Sexual Behaviour in

the Human Female. Philadelphia: AB Saunders

Larsson, S. (2005) Kvalitativ metod: en introduktion. I Larsson, Lilja & Mannheimer. (red) (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur

Lundman, B & Graneheim, U. (2004) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red) (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Plummer, K. (1995) Telling sexual stories: power, change and social worlds. New York: Routledge

Elektroniska källor

AVEN- Asexuality Visibility and Education Network (http://www.asexuality.org) 2016-10-10

Nätverket Asexuell (http://rfslstockholm.se/medlemsgrupper/natverket-asexuell/). 2016-10-10

WHO (2006). Defining sexual health. Geneve: WHO

(http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/) 2016-05-01

8. BILAGOR

8.1 Informationsbrev

Mitt namn är Rebecka Göransson och jag är utbildad socionom, samt student på masterprogrammet i sexologi, på Malmö Högskola.

Mitt examensarbete kommer bestå av en kvalitativ studie om asexualitet, ett område som det råder stor kunskapsbrist kring. Det saknas framförallt studier om asexuella personers egna upplevelser och erfarenheter, vilket jag upplever som problematiskt.

Mitt syfte med studien är att intervjua personer som själva definierar sig som asexuella, kring teman så som processen att komma ut som asexuell, hur en upplever omgivningens bemötande, hur en själv definierar sin asexualitet, samt om en sökt stöd- eller rådgivning och vilket bemötande en då har fått.

Jag söker nu personer att intervjua till min studie och om du är över 18 år, definierar dig som asexuell och vill dela med dig av dina erfarenheter, tveka inte att höra av dig.

Intervjun kommer att ta cirka en timme och spelas in med diktafon. Deltagandet är helt frivilligt och du kan närsomhelst, utan anledning, avbryta deltagandet.

Intervjuerna kan ske via Skype eller personligen, vilket du önskar och självklart kommer inga namn att nämnas i studien, utan materialet kommer att avidentifieras helt innan publicering, för att säkerställa konfidentialiteten. Önskar du få mer information kring studien, eller hur intervjuerna kommer att gå till, kontakta mig via E-mail:

rebecka.i.goransson@gmail.com eller på telefon 0762252961 (helst efter klockan 18.00)

Det finns även möjlighet att kontakta ansvarig handledare från Malmö Högskola, Charlotta Carlström, via E-mail: charlotta.carlström@mah.se

8.2 Intervjuguide

Asexualitet som begrepp

- Vad är att vara asexuell för dig, hur tänker du kring ordets betydelse och varför?

- Har det varit viktigt för dig att definiera din asexualitet, som en identitet exempelvis?

Processen att benämna sig som asexuell

- Kan du berätta hur det var när du kom i kontakt med ordet asexuell för första gången och vad det väckte för tankar?

- Hur skulle du beskriva din egen process till att benämna dig som asexuell?

- Har du under denna process sökt någon typ av stöd, antingen professionellt eller icke-professionellt, dvs stöd från familjen. Med professionellt stöd menas exempelvis kurator, vårdcentral, psykolog, personal i skola eller liknande.

- Är du öppet asexuell, det vill säga har människor i din omgivning vetskap om att du benämner dig som asexuell?

- Om nej: Varför har du i dessa sammanhang valt att inte berätta?

- Hur har du upplevt bemötandet i de fall du varit öppen med din asexualitet?

- Berätta gärna hur det var för dig att berätta om din asexualitet för första gången, positiva och negativa erfarenheter av att berätta

Omgivningen och bemötande

- Hur påverkar din asexualitet dig i relation till din omgivning?