Ekologisk hållbarhet och Environmental stewardship

6.1.1.1 Småskaligt jordbruk och ekologisk hållbarhet

De fem informanterna bedrev olika typer av jordbruk och hade olika utgångspunkter för varför de valde just det jordbruket. För Anton och Lisa som tidigare hade bedrivit en större KRAV certifierad gård var deras nuvarande småskaliga jordbruk endast för eget bruk där de sålde de produkter som de själva inte kunde ta hand om. Deras tidigare gård hade de, till en början, bedrivit med konventionella metoder men efter 10 år valde de att ställa om gården till ekologiskt. Anton beskrev beslutet så här ” […] jag tyckte att jag kände mig lite, ja när man sprutar och så att man inte mådde bra utav det” (Anton, 2021). Lisa uttryckte sig liknande ”Det är ju mycket det, att man såg ju bekämpningsmedel som sprutas ut på markerna och fördärvar jorden” (Lisa, 2021). I enlighet med Bennet et al. (2018) så kan uttrycken tolkas som inneboende motivationer och hamnar i den första underkategorin.

Anledningen till det är att informanterna tar avstamp i sitt eget välmående och känsla av obehag. Även Öster som precis hade startat sitt jordbruk uttryckte en stark inre motivation till jordbruket som även de kan kopplas till den första underkategorin (Bennet et al., 2018).

16

Öster som hade en utbildning inom ekologi och ett intresse i miljöfrågan ville involvera sig mer i ekologisk hållbarhet. Öster ville dock inte fortsätta utbilda sig inom det och vände sig därför till istället till jordbruket. Valet baserade sig på att han ansåg att ett litet småskaligt agroekologiskt jordbruk med fokus på ekologisk hållbarhet var den bästa vägen för honom att bidra till att förvalta naturen och miljön.

När Olof och hans partner började fundera på att starta upp ett jordbruk var ett av argumenten att arbeta med mat aldrig kunde vara fel eftersom folk behöver äta flera gånger om dagen och därför fanns det en marknad. Men tanken på att bedriva ett storskaligt jordbruk där den största delen av tiden skulle spenderas i en traktor ansåg Olof inte var så lockande. Olof beskrev det så här: ” […] det vi vill göra är att producera god mat, som vi vill äta, till lokala människor helt enkelt, det är tesen” (Olof, 2021). Vidare argumenterade Olof för sitt val av jordbruk, som var utformat efter permakulturprinciper, genom att hävda att om de endast hade varit intresserade av att odla och sälja grönsaker så hade det räckt med bara någon hektar mark men genom att ha mer mark så öppnade sig möjligheten att även ha djur som genom betande bidrog till ökad biologisk mångfald, han uttryckte sig så här: ”[…] det går också in i det hela för att vi vill skapa mer biologisk mångfald och diversitet än vad det var från början…det är inget man direkt får betalt för men, ja det känns viktig” (Olof, 2021). Olofs önskan om att bidra till en större biologisk mångfald och att välja jordbruket efter detta trots att han var medveten om att det inte fanns någon ekonomisk vinning att hämta kan även det kopplas med Bennet et al. (2018) idé om inre motivation eftersom Olof utgick från sin egen underliggande etik och moral.

6.1.1.2 Ekologisk hållbarhet som utgångspunkt

I enlighet med Bonnedahl (2012:64) har hållbar utveckling en antropocentrisk utgångspunkt vilket försvårar tanken på att hållbar utveckling också måste ske med miljön och ekosystemen som en utgångspunkt. Idén om hållbar utveckling är att det ska finnas en jämn balans mellan det tre benen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (Slätmo et al., 2017:379). Denna balans såg annorlunda ut hos många av informanterna då de hade starka ekologiska utgångspunkter i sina jordbruk vilket resulterade i att balanspunkten låg överhängande på ekologisk hållbarhet i deras jordbruk. Olof menade på att även om han såklart hoppades på en god skörd som han sedan kunde sälja så fick inte det gå före ekologisk hållbarhet. Olof uttryckte sig som följande: ” […] ja det ska ju liksom växa bra men det ska ju inte vara, det är fråga av vad som det ska var på bekostnad av egentligen”

(Olof, 2021). Vidare menar Olof att jorden har blivit ett redskap för människan och att

17

” […] jorden har ju blivit något vart man stoppar ett frö i och sen stoppar man lite konstgödsel och kemikalier för att hålla borta de här stakars ogräset […]” (Olof, 2021).

Bonnedahl (2012:339) hävdar att naturen i första hand ses som en resurs för mänskliga behov och naturen kan och ska fortsatt kontrolleras. Bonnedahl (2012:339) beskriver hur vår uppfattning av att vara frånkopplade från naturen också spiller över på hållbarhetsdiskursen. Vidare menar Bonnedahl (2012:339) att Brundtlandsrapportens har en central roll i den hållbarhetsdiskussion som följde efter att rapporten publicerades men även om det har fastslagits att naturen har en stor betydelse för oss, så är människans rätt att ta för sig av naturen av ännu större betydelse. Detta tankesätt fanns inte i lika stor grad hos informanterna, de hade alla en liknande ståndpunkt som Olof. Björk framhöll att ekologisk hållbarhet var något som styrde mycket i hans jordbruk och var en av de främsta anledningarna till valet av jordbruksmetod ” […] det regenerativa är det enda hållbara som jag har hittat” (Björk, 2021). Öster skötte sitt jordbruk utifrån filosofin om plöjningsfritt jordbruk och hade, som nämndes ovan, startat sitt jordbruk med utgångspunkt i att kunna bidra till en ökad ekologisk hållbarhet. Tinas tankar om ekologisk hållbarhet var också starka och hon menade på att ekologisk hållbarhet fanns i allt hon gjorde från hur odlingarna sköttes till vad hon köpte i affären. De starka värderingarna och övertygelserna menar Bennet et al. (2018) också kan tolkas som starka inneboende motivationer som styr de valen som tas i samband med ES.

6.1.1.3 Förvaltare av naturen

I enlighet med Öhlund et al. (2015:271–272) så innebär hållbar ekosystemhantering att ha en förståelse, ett erkännande och anpassning till ekosystemets funktion och förändring för att bevara tillhandahållandet av en rad ekosystemtjänster. Björk som bedrev ett småskaligt, regenerativt jordbruk utformat efter permakultur-principer hade en god förståelse för hur jordbruket skulle bedrivas för att kunna utnyttja och samtidigt bevara ekosystemtjänster.

Detta gjorde Björk genom regenerativt jordbruk där han månade om att matjorden utvecklades på plats genom att sträva efter att hela tiden binda mer koldioxid i marken och störa jorden så lite som möjligt. Björk genomförde sin typ av jordbruk genom holistiskt bete som han menade innebar att bland annat flytta hönsen till ny mark varannan dag så att gräset betades ner och gödslades kraftigt för att sedan helt lämnas ifred under en längre tid, ibland upp till ett år, innan det betades ner igen. Björk framhöll att på så vis byggdes matjord och gräsarternas rötter fick chans att bli djupare och kan där med binda mer koldioxid samtidigt som jordens förmåga att hålla vatten förbättras.

18