Under 2014 och åren framöver kommer de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att bli kärvare. Utan nya statsbidrag väntas resultaten i kommunerna att minska, och allt fler kommuner kommer att få svårt att få ekonomin att gå ihop. Intäktsökningen kommer att avta, samtidigt som kostnadstrycket inte minskar.
Det demografiska trycket ökar för kommunerna, då vi blir fler och fler brukare samtidigt som en mindre andel av oss ska finansiera välfärden och kraven på kvalitet ökar. Behovet av investeringar ökar, dels beroende på växande befolkning, dels beroende på ökat underhållsbehov i äldre befintliga
fastigheter.
Sigtuna kommun har haft flera år med god tillväxt och positiva resultat, och den starka
befolkningsutvecklingen ser ut att fortsätta. Samtidigt har lågkonjunkturen och andra omständigheter utanför kommunens kontroll gjort att byggbolagen inte påbörjar nybyggnationer i samma omfattning som tidigare. Samtidigt ökar befolkningstillväxten i riket, vilket gör att det är fler invånare som ska dela på de medel som regeringen avsatt för de s.k. generella statsbidragen. Sammantaget förväntas
kommunens förutsättningar avseende intäkter försämras med ca 45 miljoner kronor årligen, främst till följd av en förändring av utjämningssystemet samt andra statligt beslutade förändringar.
Det gör att intäktsökningarna i Sigtuna kommun förväntas bli något lägre under 2014 och 2015 än vad som tidigare beräknats. För att kommunen ska fortsätta att ha en långsiktigt hållbar ekonomisk
utveckling behöver kostnadsökningarna anpassas till den lägre intäktsökningen.
Samhällsekonomisk översikt
Texterna i detta stycke är till stor del hämtade från SKL:s ”Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi”.
Drygt fem år efter att finanskrisen gick in i ett akut läge verkar det som att världsekonomin äntligen långsamt börjar hamna på rätt köl igen. USA:s ekonomi växer stadigt om än i en takt som är medioker med historiska mått mätt. På sista tiden har man också kunnat notera tecken på liv i det av skuld- och bankkris lamslagna euroområdet. Även om det framförallt är Tyskland som visar viss styrka, verkar det värsta vara över också för Spanien och Portugal. Stora frågetecken återstår emellertid att räta ut för Grekland och Italien som plågas av sociala spänningar respektive politiskt kaos. Riskerna för en ny släng av akut finansiell och ekonomisk kris kopplad till problemen i Europa har minskat betydligt sedan ECB under sommaren 2012 lovade att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika en systemkris.
Risken för ett akut sammanbrott för EMU får nu betraktas som minimal.
Trots att världsekonomin långsamt håller på att resa sig har den finansiella krisen satt bestående spår.
Dessutom befinner sig många länder fortfarande i en situation där såväl de offentliga som hushållens balansräkningar måste bantas: skulderna måste minska. Det finns därför anledning att räkna med att den globala ekonomin under ett antal år framöver kommer att växa betydligt svagare än vi varit vana vid.
Sammanfattningsvis kan konstateras att många länder fortfarande brottas med svag tillväxt eller recession och att tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Mot slutet av året räknar bedömare dock med att konjunkturen vänder och att den förstärks under 2014. SKL räknar med att BNP i Euroområdet minskar med 0,4 procent i år och ökar med 1,1 procent 2014.
Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk
ekonomi i mycket hög grad. SKL räknar med att exporten minskar i år – något som är mycket ovanligt.
kronkurs påverkar svensk export positivt. BNP-utvecklingen beräknas till måttliga 0,8 procent i år, och 2,7 procent nästa år. Hushållen, företagen och de offentliga finanserna har så pass bra förutsättningar att det bådar gott inför de kommande åren och bedömare räknar med en tillväxt som ligger en bra bit över 3 procent per år efter 2014.
Trots det senaste årets svaga ekonomiska utveckling har både antalet sysselsatta och arbetskraften fortsatt att öka, vilket har resulterat i en ytterst svag minskning av arbetslösheten. SKL räknar med i stort sett oförändrat antal arbetade timmar under resten av året, och att arbetslösheten därmed kommer att ligga kvar på nivån runt 8 procent till slutet av 2013 och falla något under nästa år. Den svaga arbetsmarknaden håller dock i sig hela 2014, därefter inleds en återhämtning mot balans. I samband med att arbetsmarknaden närmar sig balans kommer också lönerna att öka snabbare. Under 2017 räknar SKL med att de nominella löneökningarna kommer att ligga runt 4 procent.
Kommunsektorn
Texterna i detta stycke är till stor del hämtade från SKL:s ”Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi”.
Resultaten i kommuner och landsting har varit starka under några år, främst som en effekt av tillfälliga faktorer, såsom återbetalning av premier från AFA Försäkring och konjunkturstöd från staten. Detta kan ha resulterat i att många kommuner och landsting invaggats i en falsk trygghet då resultaten varje år förbättrats i slutet av året. SKL räknar med en resultatnivå 2013 på 10 miljarder. Sektorns resultat är dock dopat av en återbetalning för försäkringspremier från AFA Försäkring på 10 miljarder.
År 2014 faller resultaten rejält, till endast 5 miljarder. Många av kommunerna och landstingen har svårt att få ihop sina budgetar för nästa år, men ändå väljer många kommuner att inte höja skatten. SKL räknar med att man kommer att få se en hel del besparingsåtgärder i sektorn inför 2014, och bedömer därför att kostnadsökningarna blir måttliga. Att det ändå blir ett lågt resultat 2014 beror på att skatte intäkterna ökar relativt långsamt, statsbidragen ligger kvar på oförändrad nivå, det vill säga de urholkas realt sett och att investeringsbehoven ökar.
Skatteunderlaget
Tack vare att bromsen i pensionssystemet släpper något 2013, stiger pensionsinkomsterna och därmed växer det underliggande skatteunderlaget med 3,7 procent. 2014 slår bromsen till samtidigt som
arbetsmarknaden inte tar fart ordentligt. Då växer det underliggande skatteunderlaget endast med 3,3 procent. Tack vare låga pris- och löneökningar får skatteintäktsökningen ändå hyfsad effekt i
kommuner och landsting. I reala termer växer skatteunderlaget med 1,7 procent 2013 och 1,0 procent 2014. När arbetsmarknaden åren efter 2014 börjar gå mot balans och pensionsinkomsterna stiger snabbare, ökar skatteunderlaget med cirka 5 procent i snitt per år. Tack vare att kommunsektorns pris- och löneökningar sammantaget ökar med i genomsnitt knappt 3 procent ger skatteunderlaget ett fortsatt rejält tillskott även dessa år.
Statsbidrag till kommunerna
Mellan år 2000 och 2012 ökade bidragen till kommunerna respektive landstingen med i genomsnitt knappt 2 respektive knappt 4 procent per år i fasta priser. Höjningarna har för landstingens del kommit relativt jämt över tiden medan de för kommunernas del varit koncentrerade åren 2002, 2005, 2006 samt det tillfälliga konjunkturstödet 2010. En annan iakttagelse är att nivåökningen för kommunerna varit mycket marginell (för att inte säga obefintlig) sedan 2008. Bidragen till landstingen ökade däremot till och med 2010, men har därefter minskat.
Bidrag från staten står sammantaget för drygt 18 procent av kommunernas intäkter. Det är dels generella statsbidrag, som utbetalas lika till alla kommuner som ett bidrag per invånare, dels
specialdestinerade statsbidrag, även kallade riktade statsbidrag. De riktade statsbidragen har ett syfte för en specifik verksamhet, till exempel en särskild satsning på matematik i skolan eller kompensation för införandet av maxtaxan i förskolan. Totalt har statsbidragen ökat i kommunerna med drygt 2 procent per år i fasta priser mellan 1995 och 2012. Både generella och specialdestinerade statsbidrag är
nominellt oförändrade över åren, vilket innebär att de varken räknas upp med prisökningar eller ökar i takt med befolkningen. Det medför att utan beslut om nya statsbidrag urholkas denna del av
kommunernas intäkter kontinuerligt. Detta försvårar kommunernas planering eftersom en relativt stor intäktspost måste beräknas som oförändrad. Som följd uppstår ofta ett finansieringsproblem vid beräkningar över flera år. Statsbidragen har som andel av kommunernas intäkter ökat från 14 procent 2003 till 18 procent 2012.
Trycket från befolkningsförändringar
Befolkningsökning och förändrad sammansättning av befolkningen har inneburit ökade behov för kommunerna med i genomsnitt 0,5 procent per år under 2000-talet. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer de behovskrävande åldersgrupperna att öka väsentligt åren framöver. Ett ökat antal äldre samt fler barn i såväl förskola som grundskola innebär att behoven till följd av demografiska förändringar kommer att öka med 1 procent per år från och med 2015. De demografiska förändringarna som till exempel fler eller färre barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommunerna att anpassa resurserna i takt med detta. För att rymma de kostnadsökningar som väntar inom äldre omsorg,
barnomsorg och grundskola krävs anpassning av kostnaderna inom till exempel gymnasieskolan, där behoven under några år nu har minskat kraftigt. Från 2015 vänder behovsutvecklingen även inom gymnasieskolan.
Ökade investeringar
Investeringstakten har ökat i kommunerna. Under perioden 2013–2015 räknar kommunerna med att investera upp emot 140 miljarder kronor totalt i bland annat nya skolor, äldreboenden och
infrastruktur, som vägar och vatten- och avloppsnäten. I takt med att investeringsnivån blir högre ökar också kommunernas behov av upplåning. De långfristiga skulderna har ökat kraftigt under de senaste åren, från 118 miljarder kronor 2009 till 179 miljarder 2012. En betydande del av kommunernas upplåning lånas vidare till kommunala bolag, till exempel bostadsbolag eller energiverk. Sammanlagt uppgick långfristiga fordringar på kommunala bolag till 151 miljarder kronor 2012.
Förändrade förutsättningar för kommunerna
Staten har under de senaste åren förändrat ett antal förutsättningar för intäkter och kostnader för kommunerna. Nedan redovisas de huvudsakliga förändringar, och vilka ekonomiska effekter detta har fått eller förväntas få för Sigtuna kommun.
Förändring Belopp
Förändringar av utjämningssystemet -31 000 000
Regelförändringar inom de statliga trygghetssystemen -10 000 000 * Förändrad statlig tillämpning av LSS och LASS -5 000 000
Summa -46 000 000
gymnasiereformen? ?
* Uppskattat belopp. Sannolikt rör det sig om ett belopp på mellan 10 och 20 miljoner kronor.
Förändringar av utjämningssystemet
I december 2012 presenterade regeringen sitt förslag till nytt utjämningssystem. Effekterna av förslaget beräknades i 2012 års nivå. Det nya systemet införs nu från 1 januari 2014 enligt beslut i samband med budgetpropositionen. Det sena beslutet har medfört att kommunernas planeringsförutsättningar inför utjämningsåret 2014 avseende utfall i utjämningssystemet har varit mindre stabila än på mycket länge.
Avseende kostnadsutjämningen ligger regeringens förslag i stora drag i linje med det förslag som lades fram i SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar. Sigtuna kommun är en av de kommuner som förlorar i omläggningen. Kommunen förlorar inom de två delmodellerna barnomsorg och individ- och
familjeomsorg medan kommunen tar igen en del av förlusten inom delmodellen avseende löner. Den sammantagna förlusten som beräknades till ca 28,5 miljoner kronor i under våren visar sig nu bli ca 31 miljoner kronor.
Tillväxtmiljarden
I förändringen av utjämningssystemet har regeringen hörsammat Stockholmsregionens krav på att tillväxten ska beaktas på ett tydligare sätt. Den metod som har valts har dock inneburit att
tillväxtmiljarden, genom justeringar i inkomstutjämningen, uteslutande har gått till kommuner med hög medelinkomst istället för till kommuner med hög tillväxt.
Sigtuna kommun har i ett tidigt skede tillskrivit regeringen med krav på att tillväxtmiljarden skulle gå till just tillväxtkommuner och därmed skapa faktiska incitament för tillväxt i alla kommuner. Det alternativ kommunen har framfört är att den extra miljarden borde fördelas inom den faktor som redan finns i kostnadsutjämningen. Enligt den definitiva kostnadsutjämningen för 2013 är det 20 kommuner som i så fall skulle få del av tillväxtmiljarden, varav Sigtuna kommun skulle erhålla ca 21 miljoner kronor.
Regelförändringar inom de statliga trygghetssystemen
Kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd har de senaste 25 åren varierat kraftigt.
Regelförändringar inom sjuk- och arbetsmarknadsområdet sedan 2006 har inneburit att kostnaderna för försörjningsstödet började skena i många kommuner under 2009/2010.
Kommunernas sammantagna utbetalningar för ekonomiskt bistånd samvarierar till stor del med nivån på arbetslösheten i riket. Sambandet mellan arbetslöshet och ekonomiskt bistånd gäller främst på riksnivå. Vid analys av arbetslöshet och utbetalt bistånd per kommun är sambandet inte lika tydligt; det ser olika ut för olika kommuner.
Etableringsreformen innebar att arbetsförmedlingen tog över ansvaret från kommunerna för etableringen på arbetsmarknaden av nyanlända flyktingar. Reformen trädde i kraft i december 2010.
Arbetsförmedlingen har ansvaret under de två första åren. Hittills är resultaten avseende andel i arbete nedslående och kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna.
Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet intensifiera arbetet med försörjningsstödstagare.
Bakgrunden är att försörjningsstödstagare får färre insatser av arbetsförmedlingen än andra
arbetssökande vilket har medfört att kommunerna satsar ca 3,5 miljarder på arbetsmarknadsinsatser trots att staten har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. För Sigtuna kommun innebär förändringarna i regelverket ökade kostnader för ekonomiskt bistånd med uppskattningsvis mellan 10 och 20 miljoner kronor.
Förändrad statlig tillämpning av LSS och LASS
Kommunernas kostnader för insatser enligt LSS har ökat betydligt mer än vad som följer av
befolkningsförändringar. Det som drivit kostnadsutvecklingen under 2000-talet är framförallt en ökning av antalet personer med insatser enligt LSS.
Kostnadsökningen för stöd och service till funktionshindrade personer enligt LSS och LASS stannade tillfälligt av under 2008–2009 men ökar nu kraftigt igen. En stor del av denna ökning beror sannolikt på att personer som tidigare haft statlig assistansersättning nekats fortsatt ersättning efter en skärpning av kraven för beräkning av grundläggande behov. För att få statlig assistans ersättning måste de
grundläggande behoven uppgå till minst 20 timmar per vecka. Denna skärpning beror på ett
domstolsbeslut från 2009 om tillämpningen av lagstiftning gällande personlig assistans. I samband med Försäkringskassans omprövningar av besluten om assistans har de nya reglerna tillämpats och brukare har nekats assistansersättning i högre grad än tidigare. De som inte längre får statlig assistans får istället någon annan insats av kommunen.
Effekten av Försäkringskassans omprövningar av beslut innebär preliminärt ökade kostnader på drygt 5 miljoner kronor för 2014, och därefter befaras att kostnaden ökar ytterligare.
Minskade statsbidrag med anledning av gymnasiereformen
Regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan trädde i kraft hösten 2011. I dagligt tal kallas reformen GY11. Regeringen meddelade under 2012 att det sparbeting på 895 miljoner kronor som aviserats för 2013 skulle dras tillbaka. I budgetpropositionen har beslut tagits om att dra tillbaka besparingen även för åren 2014 och 2015, vilket förbättrar kommunernas förutsättningar med nästan 2 miljarder kronor. Från 2016 och framåt aviseras en besparing på 470 miljoner kronor. En minskning av statsbidragen på 0,5 miljarder innebär för Sigtuna kommun minskade intäkter på ca 2 miljoner kronor.
Tillkommande krav från staten avseende bemanning i särskilda boenden
I juni 2012 fattade Socialstyrelsen beslut om nya föreskrifter och allmänna råd som avser ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Författningen avses träda i kraft den 1 januari 2014. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har helt olika uppfattning om äldreomsorgens kvalitet. Enligt SKL uppfyller kommunernas särskilda
boenden normalt sett socialtjänstlagens krav och tillförsäkrar de boende en skälig levnadsnivå.
Socialstyrelsens beslutade föreskrifter och allmänna råd innehåller inga preciserade krav vad gäller bemanningsnivå. Utan preciserade bemanningstal kan ingen ambitionshöjning göras gällande och finansieringsprincipen är därmed inte tillämplig. Kommunerna kan därför inte räkna med att få några statliga medel – några sådana medel är inte heller aviserade. De delar som avser ökad administration förväntas dock medföra att kommunerna ges kompensation enligt finansieringsprincipen.
Effekten för Sigtuna kommun är svårbedömd då det för närvarande råder olika uppfattningar om vilka effekter föreskrifterna kommer att få.
Sigtuna kommuns ekonomiska läge Bokslut 2012
2012 års resultat på 175,1 mnkr är 9,1 mnkr bättre än budget och bidrar till att uppfylla antagen finansiell målsättning som innebär att resultatnivån ska överstiga 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag (38,3 mnkr år 2012) över en konjunkturcykel. Under den senaste femårsperioden är det
Det finns flera faktorer som gjort att överskott uppstått under 2012. Kommunen har haft ökade intäkter för skatter och statsbidrag med sammantaget 11,4 mnkr till följd av att svensk ekonomi varit starkare än befarat. Utöver det gav en återbetalning av de så kallade AFA-pengarna kommunen en engångsintäkt på 30,2 mnkr. Under 2012 har kommunen haft ytterligare en finansiell engångsintäkt då kommunen lånade ut likvida medel i samband med fastighetsaffären vilket gav en intäkt på 4,0 mnkr.
Budgeten för avskrivningar visar ett överskott med 3,0 mnkr med anledning av förskjutna investeringsprojekt samt att inventarier av mindre värde avskrevs direkt i bokslut 2011.
Inom nämndernas verksamhetsområden utmärker sig individ- och familjeomsorgsnämnden med ett överskott på 13,4 mnkr och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden med ett överskott på 5,4 mnkr positivt. Inom individ- och familjeomsorgen är det framförallt kostnaderna för placeringar av barn- och unga som varit lägre än beräknat samt att nya avtal med Migrationsverket genererat vissa överskott.
Inom utbildning- och arbetsmarknadsnämnden genererade resursjobben högre bidrag från statliga myndigheter än beräknat samt att överskott uppstått i gymnasieverksamheten.
Det finns även verksamheter som redovisar större underskott i sina verksamheter. Där utmärker sig äldre- och omsorgsnämnden med ett underskott på 10,2 mnkr främst avseende externa placeringar samt kostnaderna för snöröjning och halkbekämpning inom stadsbyggnadskontorets område med ett underskott på 6 mnkr.
I budget för 2012 fanns medel avsatta för särskilda satsningar, lönekostnadsökningar samt oförutsedda händelser. Av dessa anslag har drygt 20 mnkr inte använts, vilket således genererar ett överskott mot budget.
Exploateringsvinsterna uppgick till 27,5 mnkr mot budgeterade 48,1 mnkr 2012. Orsaken till detta står att finna i att några affärer inte till fullo hunnit avslutas 2012 och istället kommer dessa intäkter
redovisas 2013.
Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat kraftigt de senaste åren. Kostnaderna för försörjningsstöd överskred budgeten med 8 mnkr 2012. Med anledning av den satsning som genomförts på resursjobb har dock den totala summan av utbetalt försörjningsstöd minskat kraftigt från 49 mnkr till 40 mnkr.
Under 2012 genomfördes investeringar för 237,1 mnkr (173,6 mnkr 2011).
Budget 2013
Budgeten för verksamhetsåret 2013 har ett positivt resultat på 1,0 mnkr (166,0 mnkr år 2012) och uppfyller därmed kravet på ekonomisk balans. I det budgeterade resultatet 2012 ingick en
realisationsvinst från fastighetsförsäljning med 165,0 mnkr.
Budgeten för 2013 inrymmer en ökning av kommunens budgeterade nettodriftkostnader exklusive effekter av realisationsvinst 2012 med sammantaget 53,9 mnkr eller 2,8 procent.
Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknas samtidigt öka med 53,9 mnkr eller 2,8 procent. I
driftbudgeten för 2013 har exploateringsvinster budgeterats med 48,6 mnkr vilket är en ökning med 0,5 mnkr i förhållande till budget 2012. Skattesatsen 2013 är oförändrad på 19,98 procent och planeras oförändrad under planperioden.
För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader har avsatts 35,4 mnkr. Det är ett lägre belopp än föregående år, då pensionskostnaderna beräknas ligga kvar på samma nivå som föregående år.
Det omfattande investeringsprogram som påbörjades 2003 fortsätter även under 2013-2015.
Sammantaget planeras investeringar för ca 1 249 mnkr under den kommande treårsperioden varav 913 mnkr avser lokaler, 204 mnkr gator, vägar och parker, 39 mnkr affärsdrivande verksamhet (va-verket) och 93 mnkr avseende inventarier och IT. År 2013 ligger investeringsnivån på 436,5 mnkr för den
skattefinansierade verksamheten. Det omfattande investeringsprogrammet medför att lånen och därmed de finansiella kostnaderna ökar. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden.
Som åtgärd för att ha handlingsberedskap, har 8 mnkr budgeterats i kommunstyrelsens anslag för oförutsett.
Delårsresultat per den 31 augusti 2013
Sigtuna kommun uppvisar ett positivt delårsresultat per den 31 augusti 2013 på 47,8 mnkr. Det redovisade resultatet är lägre än motsvarande period föregående år (60,5 mnkr).
Det prognostiserade resultatet för år 2013 uppgår till 12,2 mnkr vilket överstiger fastställd budget med 11,2 mnkr. Resultatet bygger på de prognoser nämnderna har lämnat i anslutning till upprättandet av delårsrapporten. Äldre- och omsorgsnämnden har redovisat negativ prognos, -14,8 mnkr främst hemtjänst och externa placeringar. Individ- och familjeomsorgsnämnden prognostiserar överskott med +10,0 mnkr främst avseende ensamkommande flyktingbarn. Barn- och ungdomsnämnden
prognostiserar ett överskott med +3,6 mnkr främst beroende på färre barn än beräknat i förskolan, lägre kostnader än budgeterat för modersmålsundervisning samt ökade intäkter från Migrationsverket.
Det som framför allt bidrar till den positiva prognosen är ökade skatter och statsbidragsintäkter som förväntas överstiga budgeten med drygt 8 mnkr samt det finansiella nettot som beräknas bli drygt 2 mnkr bättre än budgeterat. Inom övriga verksamheter prognostiseras mindre avvikelser mot budget.
Anvisningar för Mål och budget 2014-2016
I Anvisningar för Mål och budget 2014-2016, antagna av kommunfullmäktige i juni 2013, justerades budgetramarna till följd av bl.a. demografiska förändringar.
Sammantaget förändrades i anvisningarna ramarna med 47 763 tkr enligt följande:
Sammantaget förändrades i anvisningarna ramarna med 47 763 tkr enligt följande: