MÅL OCH BUDGET 2014-2016
HÅLLBAR TILLVÄXT
Innehåll
1. Förord ... 3
2. Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2010-2014 ... 4
3. Sigtuna kommuns vision 2030 ... 15
4. Sigtuna kommuns värdegrund ... 16
5. Sigtuna kommuns verksamhetsidé ... 19
6. Hållbar utveckling ... 20
7. Hållbart styr- och ledningssystem ... 23
8. Mål ... 26
9. Hållbart ledarskap ... 28
10. Ständig kvalitetsutveckling ... 29
11. Planerings- och uppföljningsprocess ... 31
12. Näringslivs- och jobbstrategi ... 34
13. Ekonomi ... 43
14. Kommunalt bolag för vatten och avlopp samt renhållning ... 91
15. Regler och rutiner ... 92
16. Taxor ... 95
Bilagor
1. Taxor och avgifter 2014, Kultur- och fritidsnämnden
2. Revidering av avgifter för serveringstillstånd, Individ- och familjeomsorgsnämnden 3. Motioner
4. Medborgarförslag
5. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 6. Jobblyftet - arbete istället för bidrag, på riktigt
7. Strategi för att stödja utvecklingen av socialt företagande i Sigtuna kommun 8. Barnbilaga
1. Förord
Den blocköverskridande kommunledningen tar ansvar för både fortsatt utveckling och långsiktig hållbarhet. Vi kallar detta ”hållbar tillväxt”.
Tillväxten lägger grunden för välfärden. Genom att nya företag startas, existerande företag växer och företag från andra delar av Sverige och resten av världen etablerar sig i kommunen skapas nya arbetstillfällen. Genom arbetsmarknadsinsatser kan människor lyftas från bidragsberoende till egen försörjning genom jobb. När fler kommuninvånare arbetar och betalar skatt, får kommunen mer intäkter som kan användas för satsningar på välfärden – framför allt skolan och äldreomsorgen.
Tillväxten lägger grunden för välfärden, men den måste också vara hållbar. Livskvalitet och trivsamma boendemiljöer ska värnas, liksom närheten till skog och natur. Satsningar på förnyelsebar energi, genom vindkraft och andra innovativa lösningar, ska fortsätta. Genom ekonomisk, ekologisk och social
hållbarhet tar vi ett långsiktigt ansvar för en växande kommun i en dynamisk och expansiv region.
Trots förändringar i de statliga regelsystemen, som minskar det ekonomiska utrymmet med närmare 50 miljoner kronor under kommande år, kan kommunen genomföra offensiva satsningar på ett flertal områden. Detta är möjligt bland annat genom att överskott från tidigare års goda ekonomiska resultat använts för att inrätta utvecklingsfonder för viktiga framtidsinvesteringar.
Genom ett fortsatt offensivt bostadsbyggande ger vi många människor möjlighet till bra boende i vår kommun. En växande kommun ställer också stora krav på utökad kommunal service. Vi genomför därför ny- och ombyggnationer av förskolor och skolor för våra barn, och skapar fler platser på vård- och omsorgsboenden för våra äldre.
För att skapa en kreativ och trivsam kommun har vi även stora ambitioner när det gäller kultur- samt idrotts- och fritidsliv. Under 2014 invigs ny simhall vid Midgårdsvallen, nytt bibliotek, konsthall och ny kulturskola vid Märsta centrum, sporthallspecialanpassad för gymnastik och basket i Steningehöjden, bollhall i Odensala och mycket mer.
De två områden som vi särskilt prioriterar är skolan och äldreomsorgen. Det skolutvecklingsprogram som antogs år 2012, i full politisk enighet, har kompletterats med utvecklingsprogram för förskola och fritidshem, vilket skapar en sammanhållen riktning för högre skolresultat och ökad måluppfyllelse.
Vi kommer också att utarbeta en samlad plan för kvalitet i äldreomsorgen, med fokus på hemtjänsten som första steg. Genom boendesociala insatser och fler träffpunkter, till exempel Seniorernas hus som utvecklas tillsammans med nya trygghetsboenden, vill vi skapa bättre förutsättningar för engagemang och stärkt gemenskap.
Genom denna budget tar vi ansvar för ekonomin och satsar offensivt för att minska arbetslösheten.
Fler jobb ger mer resurser som ska användas för satsningar på skolan och äldreomsorgen. Vi går från ord till handling, med fokus på hållbar tillväxt för framtiden.
Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande Pierre Cengiz Edstrand (MP), kommunalråd Bosse Andersson (C), kommunalråd
2. Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2010-2014
Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Centerpartiet i Sigtuna kommun, nedan kallade kommunledningen, förelägger kommunfullmäktige gemensamt förslaget till Mål och budget för åren 2014-2016. Den politiska inriktningen i Mål och budgets inledning ger en bild av kommunledningens samlade ambition för hela mandatperioden 2010-2014.
Kvalitet i kommunens verksamheter och kommunal ekonomi
Med en stark ekonomi ökar demokratins verkningskrets – det blir möjligt för invånarna att tillsammans och solidariskt tillgodose långsiktiga behov och önskemål.
För att säkra välfärden och tryggheten i framtiden, klara av investeringar samt ha beredskap för att kunna möta lågkonjunkturer, måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Därför gör kommunledningen aldrig avkall på en kommunal ekonomi i balans.
Kommunledningen vill att kvaliteten på kommunens verksamheter ska lyftas fram och stå i fokus på ett tydligare sätt än idag. Det ska gälla oavsett vem som driver verksamheten. Därför ska alla
verksamheters kvalitet redovisas öppet. En övergripande kvalitetsstrategi ska tas fram och ett system för ledning, uppföljning och deklaration på kvaliteten på alla kommunens verksamheter införs. För att genomföra detta inrättas ett kvalitetskontor som också får till uppgift att redovisa jämförelsetal, kvalitetskontroller och tillhandahålla fakta som hjälp för invånarna när de ska använda de gemensamt finansierade tjänsterna.
Barnen är det viktigaste vi har. För att alltid sätta deras rättigheter i fokus när viktiga beslut ska fattas och utvärderingar av kommunens verksamhet ska göras vill vi införa en barnombudsman.
Kommunledningen menar att det alltid finns utrymme för förbättringar av den kommunala verksamheten. En mycket viktig del i utvecklingsarbetet är att ta vara på invånarnas och brukarnas synpunkter. Därför ska Synpunkt Sigtuna, där beröm, önskemål och klagomål - alla synpunkter – vara ett viktigt verktyg i arbetet med att göra en bra kommun ännu bättre.
Arbetsgivarpolitiken
Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personal är den viktigaste resursen för att kunna ge verksamhet av bra kvalitet.
Precis som den övriga offentliga sektorn står Sigtuna kommun inför stora pensionsavgångar och har därmed ett behov av att rekrytera nya medarbetare.
Kunskapsöverföring inför generationsväxlingen är en utmaning, liksom behovet att kunna variera arbetsuppgifterna för att kunna behålla medarbetarna. Skall kommunen lyckas med detta samt rekrytera nya medarbetare är kompetensutveckling för de anställda en viktig del i detta arbete. Det ska finnas goda möjligheter att ta nya arbetsuppgifter med större ansvar och befogenheter inom kommunens organisation.
Fortsatt arbete med personal- och ledarutveckling stärker kommunen som attraktiv arbetsgivare och ger de anställda goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Kommunen skall driva en aktiv och öppen arbetsgivarpolitik med inriktning på god arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, ledarskap och mångfald.
En viktig komponent i en bra personalpolitik är delaktighet och samverkan så att varje medarbetare upplever sig sedd, hörd, respekterad och delaktig i förändringsarbetet. Det ökar inte bara trivseln för de anställda utan också effektiviteten i verksamheten samtidigt som kvaliteten för brukarna kan förbättras.
För oss är det en självklarhet att kommunen som arbetsgivare ska ha ett gott samarbete med de fackliga organisationerna.
Sigtuna kommun ska vara en arbetsplats där alla får ta plats. Strukturer och normer som utestänger människor från arbetsuppgifter eller att få ett arbete hos kommunen ska motverkas. Kommunens lönepolitik skall vara klar och tydlig och bidra till måluppfyllelse och resultat. Här spelar den individuella lönesättningen en viktig roll. Lönebildningen ska vara jämställd.
Otrygga anställningsvillkor och otillräcklig inkomst genom ofrivillig deltidsanställning är en
ohälsofaktor. Sigtuna kommun ska som arbetsgivare kunna erbjuda alla som vill heltid. Heltid ska ses som en rättighet – deltid som en möjlighet. Rätten till heltid är inte endast bra för den enskilda anställde – trygga heltidsanställningar ger också bättre kvalitet och kontinuitet i verksamheten.
Personal i kommunens verksamheter som når upp till både kvalitets- och ekonomimål ska visas uppskattning för väl genomfört arbete genom att som arbetslag/arbetsplats få en bonus. Detta är ett sätt att fokusera på måluppfyllelse samtidigt som det stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare.
Demokrati, integration, medborgardialog
För att Sigtuna kommun ska vara en bra kommun att leva i behövs en levande demokrati. När alla vuxna har rätt att i allmänna val välja representanter till kommunens beslutande organ är det ett direkt uttryck för folkviljan. För kommunledningen innebär demokrati mer än att gå och rösta vart fjärde år.
Det handlar också om möjligheten att även mellan valen kunna diskutera och påverka kommunens utveckling.
För att lyckas med det måste informationen från kommunen vara lättillgänglig och tydlig, exempelvis kan information på flera språk och tolkmöjligheter bidra till en förbättrad tillgänglighet. Väljarna ska lätt kunna nå politikerna och de förtroendevalda måste finnas i människors vardag. Ny teknik ska användas och förtroendemannarollen måste utvecklas. Kommunen ska fortsätta arbetet med en fördjupad medborgardialog och ökad delaktighet. Kommunens ledning ska präglas av öppenhet och lyhördhet.
Dialogen med kommuninvånarna ska prioriteras. Medborgarkontor ska inrättas.
Sigtuna kommun ska fortsätta att vara en föregångskommun för arbetet med barnkonventionen och hela tiden arbeta med att ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande. Kommunens ungdomsråd är en viktig samtals- och samarbetspartner för såväl de kommunala verksamheterna som för förtroendevalda.
Idag har ungefär en tredjedel av Sigtuna kommuns invånare utländsk bakgrund. Det tycker
kommunledningen är bra. Mångfalden är en enorm resurs. Olika bakgrunder och erfarenheter berikar kommunen. Den rikedom av språk, kultur och erfarenheter som finns i kommunen måste tas tillvara.
Utvecklingen blir starkare om alla är med och bidrar till den.
För kommunledningen innebär mångfald att respektera och bejaka olikheter. Fördomar verkar i vardagen och begränsar människors kreativitet och förmåga att utveckla sig själva och sitt samhälle. Vi har inte råd, varken mänskligt eller ekonomiskt att ha stora grupper som upplever sig vara utanför samhället. Diskriminering och intolerans kväver utvecklingen och måste bekämpas. Sigtuna kommun skall präglas av allas lika värde oavsett ursprung, religion, kön, sexuell läggning, ålder eller
funktionshinder.
För kommunledningen är marginalisering, utanförskap och passivitet demokratins främsta utmaningar.
Boende, arbete, språkkunskaper och attityder är viktiga nycklar till ett lyckat integrationsarbete. Arbete är ofta det bästa sättet att få komma med i en gemenskap och ett sammanhang. Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. En stark arbetslinje ska bidra till Sigtuna kommuns utveckling.
Förskolan och fritidshemmen
Båda föräldrarnas möjlighet och rätt till att arbeta eller studera bygger på att det finns en tillgänglig förskola av god kvalitet.
En förskola för alla barn med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet.
Förskolans roll måste stärkas för att nå en mer rättvis och jämlik skolstart för alla barn. Alla barn till föräldrar som vill ha förskoleplats ska få den inom rimlig tid – platsgarantin ska fortsätta gälla. Inga barn i kommunen ska behöva avstå den gemenskap och utvecklingsmöjlighet som förskolan innebär.
Allmän förskola införs från tre års ålder. 15-timmarsbegränsningen för barn med föräldralediga eller arbetslösa föräldrar avskaffas.
I Sigtuna kommuns förskolor har barnen inte bara rätt till plats, de har också rätt till trygghet och att utvecklas - både socialt och kunskapsmässigt. Kommunen ska även tillhandahålla en stimulerande miljö, där barnen trivs och kan finna en gemenskap. Tillräckligt med personal, och välutbildad personal är där av avgörande betydelse. Det är också trygga, säkra, rena och funktionella miljöer – både ute och inne.
I Sigtuna kommun finns redan barnomsorg på kvällar och nätter. Den slår kommunledningen vakt om.
Även barn till föräldrar som jobbar på obekväma arbetstider har rätt till en trygg och bra omsorg och föräldrar som vill och kan jobba ska inte behöva tacka nej till arbete eller byta arbetsgivare för att det inte finns tillgång till ”nattis”.
Lärandet ska inte sluta vid skoldagens slut. Skolbarnomsorgen, fritids, har en mycket stor betydelse för barnens sociala utveckling och kunskapsinhämtning. Fritids ska utvecklas med exempelvis läxläsning och ett större pedagogiskt innehåll i övrigt.
Skolan
Skolpolitiken ska vara tydlig. Fokus ska ligga på lärande, kunskap och dokumenterat resultat. Elevernas vilja och lust att lära måste stimuleras. Kommunledningen vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever med god självkänsla och gott självförtroende. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga positiva förväntningar på alla elever.
En bra skola är en av kommunens viktigaste utmaningar och skolans viktigaste uppgift är att ge barn och ungdomar de kunskaper de har rätt till för att klara sig i såväl arbetslivet som i samhällslivet och privatlivet. Den ska också ge barn och ungdomar förutsättningar för att kunna förnya sin kunskap och för att kritiskt granska och använda kunskap livet igenom. Kommunledningen vill att alla barn, oavsett föräldrarnas utbildning eller inkomst, ska ha rätt att utvecklas och nå kunskapsmålen. Skolans sätt att fungera har avgörande betydelse för om eleverna når målen eller inte. Därför måste alla skolor vara bra skolor.
Kommunledningen är övertygad om att alla barn vill och kan lära och också att barn är olika, varför insikten också finns om att lika möjligheter kräver olika mycket resurser. Eleverna behöver sina lärare och tillräckligt med undervisningstid. Därför ska antalet håltimmar minimeras och lärarlösa timmar inte förekomma i kommunens skolor.
En förutsättning för lärandet är att det råder lugn och god ordning i skolarbetet samt att alla känner sig trygga. Ett bra, positivt och tydligt ledarskap i klassrummet är en nödvändighet. Ingen elev ska behöva gå till skolan rädd. Värdegrundsarbete och åtgärder mot mobbing, våld och intolerans ska ständigt stå i centrum i kommunens skolor. En utvecklad elevhälsa ska bidra till att alla elever lever sunt och mår bra både fysiskt och psykiskt. Det kan även bra, variationsrika och näringsriktiga skolmåltider göra. Därför ska skolmaten förbättras och andelen mat som är ekologisk och närproducerad ska successivt öka. Bra, trygga, rena och trivsamma lokaler ger bättre förutsättningar för att lyckas med den pedagogiska uppgiften. Allt detta ger bättre möjligheter att nå kunskapsmålen.
Det är ett stort ansvar att hjälpa barn att växa med kunskaper. Därför ska alla lärare i skolan vara utbildade, kompetenta och behöriga. Kraven och förväntningarna är och ska vara höga på lärarna och skolledarna. Systematisk fortbildning av lärare och skolledare är en central del i skolornas
kvalitetsarbete.
Rektorerna ska få mer tid till pedagogiskt ledarskap och avlastas byråkrati. Kommunledningen vill också att den nya tekniken ska få större genomslag i kommunens skolor. Rätt använd kommer den ge
eleverna större möjlighet att nå goda kunskapsresultat och de står bättre rustade att möta framtidens kompetenskrav.
De frivilliga skolformerna
Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Utbildning ger frihet att forma sitt eget liv och att förverkliga sina drömmar. Utbildning skapar trygghet och den ger möjlighet att ifrågasätta och kritiskt granska den information och de utmaningar vi ställs inför. Men utbildning är en färskvara och kräver ständig uppdatering. Vi blir aldrig färdigutbildade.
För kommunledningen är arbetslinjen också en utbildningslinje. Utbildning avgör individens frihet, trygghet och möjlighet till ett utvecklande jobb – men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och tillväxt. Sigtuna kommun utvecklas när vi, var och en, lär nytt. Därför vill
kommunledningen se en politik som öppnar dörrar till ett livslångt lärande med återkommande
möjligheter för alla – inte bara några. Möjligheten att utbilda sig är särskilt viktig under lågkonjunkturer.
Gymnasieskolorna i Sigtuna kommun ska hålla hög kvalitet och motsvara elevernas förväntningar och förbereda så många som möjligt för vidare studier, men också svara mot arbetsmarknadens krav och framtida behov. Kvalitet och resultat behöver bli bättre på alla utbildningar så att den kan ge mer kunskap till fler.
Dagens snabba förändringar på arbetsmarknaden kräver en väl utbyggd vuxenutbildning. Utan rätt utbildning riskerar alltför många att ställas utanför arbetsmarknaden. I Sigtuna kommun ska alla som vill ha möjlighet att studera och utvecklas. Det ska aldrig vara för sent att lära om och lära nytt.
Kommunledningen vill fortsätta satsa på den kommunala vuxenutbildningen.
För en vital och konkurrenskraftig kommun krävs också ett nära samarbete med näringsliv, högskolor och universitet i närområdet. Det ökar möjligheterna att behålla morgondagens arbetskraft och stimulera till tillväxt i kommunen i form av såväl nya invånare som nya jobb.
Det är viktigt att det finns olika utbildningsanordnare i kommunen som kan arbeta så brett och med så varierande metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts upp. Kommunledningen vill
fortsätta stödja folkbildningen bl.a. genom studieförbunden.
Seniorer
Det är en helt ny fas i livet som påbörjas när man når pensionsåldern. Och pensionärer är ingen enhetlig grupp. Alla äldre är unika, med olika behov och drömmar. Precis som de var innan de blev pensionärer. Det är också stor skillnad på att vara 65 år och att vara 95 år.
Många som nu går i pension ”mitt i livet” tar med sig en aktiv livsstil i pensioneringen. De kommer att ha många innehållsrika år framför sig. Det har kommunledningen tagit fasta på. I kommunen ska alla ha möjlighet till ett rikare liv. Kommunledningen vill fortsätta satsa på parker, grönområden samt kultur- och fritidsaktiviteter för alla åldrar, samt öppna ett seniorernas hus i Märsta och Sigtuna för förenings- och fritidsaktiviteter.
seniorboende, trygghetsboende och vård- och omsorgsboende för de som behöver tillgång till omsorgspersonal dygnet runt. Personer över 70 år ska ges förtur till Sigtunahems lättillgängliga lägenheter.
För många äldre är den värsta plågan inte värk eller rörelsehinder, utan ensamhet. Ensamheten kan komma plötsligt, när livskamraten går bort eller när allt färre vänner finns kvar att kontakta. Idag görs stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter bryta äldres isolering. Stödet till de viktiga insatser som föreningarna bidrar med i kommunen ska öka.
Ideella insatser som underlättar för anhöriga och som hjälper enskilda äldre ska stödjas av kommunen.
Ett anhörig- och väntjänstcentrum ska införas. Där ska kommunen och frivilligorganisationerna tillsammans kraftsamla för en utvecklad verksamhet som kan hjälpa ännu fler.
Kommunledningen vill införa ett särskilt stöd till föreningar som genomför folkhälsoinsatser riktade till äldre. Det stimulerar engagemang och aktiviteter samtidigt som det gör att behovet av vård kan skjutas upp. Det vinner alla på. I förebyggande syfte bör alla som är över 80 år varje år erbjudas att få ett besök av kommunen för att se hur de mår både fysiskt och psykiskt. Tjänsten ”fixar-Martin” som hjälper till med insatser som minskar fallolyckorna i hemmet ska utökas.
Samarbetsorganet Kommunala pensionärsrådets uppgifter och ställning och status ska tydliggöras så att samarbetet mellan pensionärsorganisationerna och kommunen kan utvecklas.
Äldreomsorgen
Varje år får fler och fler invånare möjlighet att uppleva sin hundraårsdag. Vi är friskare, och vi blir allt äldre. Det är en fantastisk utveckling och ett kvitto på vårt välstånd och medvetna satsningar på en välfärd för alla. Att utveckla äldreomsorgen ännu mer blir en av framtidens stora utmaningar och därmed också en av våra viktigaste politiska frågor.
Det får aldrig råda någon tvekan om att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. Det förutsätter en äldreomsorg som vi finansierar tillsammans. Vården och omsorgen ska finnas där för alla den dag man behöver den. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till inflytande ska prägla vården och omsorgen i Sigtuna kommun. Den som behöver plats i vård- och omsorgsboende ska ha rätt till det inom rimlig tid. Därför ska antalet platser i vård- och omsorgsboende öka de kommande åren. Om det finns par där båda har rätt till äldreomsorg ska de ha rätt att fortsätta bo tillsammans. Alla har rätt att känna sig trygga inför sitt åldrande.
Hög kvalitet är att få hjälp av utbildad och kunnig personal som i så stor utsträckning som möjligt är samma från dag till dag. Man ska inte behöva förklara gång på gång hur man vill bli duschad eller hur man vill ha bäddat. Personalen har stor betydelse för kvaliteten och det kräver att kommunen investerar i dem genom utbildning och rätt till heltidstjänster.
Hög kvalitet innebär också att få bestämma själv. Frihet att välja är därför en viktig del när vi utvecklar omsorgen. Det handlar om större inflytande över vardagen - rätten att själv få bestämma om man vill städa, gå en promenad eller få hjälp med veckans inköp.
Kommunledningen vill inrätta ett demensteam som har bred kunskap och lång erfarenhet av olika former av demenssjukdomar och som ska stötta dem som kommer i kontakt med demensproblematik.
Husdjur kan i många fall ha en positiv effekt på omsorgstagare, inte minst personer med demenssjukdom. Därför ska husdjur, exempelvis demenshund införas som en del av vården.
Måltiderna är en viktig del av både vården och det sociala livet. Förutom att maten ska vara
näringsriktig och hålla hög kvalitet ska måltiderna präglas av trivsel, god stämning och trevlig samvaro där även personalen kan delta som en del av omsorgen.
Hög kvalitet och frihet att välja skapar trygghet såväl för den som är i behov av vård eller omsorg som för anhöriga och närstående. Den största insatsen i omsorgen av våra äldre gör inte kommunen. Det
gör de anhöriga, vilkas roll ska uppmärksammas ytterligare och stödet till dem ska utvecklas bl.a. genom ett anhörigcentrum. Detsamma gäller väntjänsten och andra frivilliginsatser. De som inte har någon anhörig ska ha rätt till en kontaktperson.
Handikappomsorgen och socialpsykiatrin
Personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra invånare i så stor utsträckning som möjligt. Samhället ska byggas med insikten om att ingen människa är mindre värd än någon annan, att de grundläggande behoven är desamma och att varje individ ska respekteras och ses som en tillgång för samhället. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.
För kommunledningen är det en självklarhet att personer med funktionshinder ska ha inflytande över det stöd och den service som de är beroende av. Det ger självbestämmande, full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor.
Den som har ett funktionshinder som innebär att man behöver omsorg av personal dygnet runt ska garanteras detta. Därför ska nya gruppboende byggas i den takt som behov uppstår. De allra flesta funktionshindrade vill och kan dock bo i eget boende med olika former av stöd. Det är positivt och något som omsorgen ska ta fasta på. Boendestödjare ska finnas för alla som behöver.
Rätten till stimulerande och utvecklande verksamhet på dagarna är oerhört viktigt.
Sysselsättningsinsatser och dagverksamhet av olika slag ska fortsätta utvecklas. Kommunledningen vill se till att kommunen underlättar för bildande av arbetskooperativ och företag inom ramen för den sociala ekonomin. Den ekonomiska ersättningen till de funktionshindrade som varje dag genomför insatser inom kommunorganisationen ska öka.
För att fysiskt funktionshindrade ska ha möjlighet att delta i samhällslivet fullt ut måste hindren i den offentliga miljön minimeras. Takten med att ta bort enklare hinder måste öka.
Ska kommunen vara framgångsrik i sitt arbete med att tillgodose de funktionshindrades rättigheter krävs ett nära samarbete med handikapprörelsen.
Handikapprådet spelar här en viktig roll och där ska dialogen och samarbetet utvecklas ytterligare.
Stöd i svåra situationer
Arbete, utbildning och bra boende är de allra viktigaste faktorerna för att möjliggöra ett gott liv för alla.
Hur bra välfärdspolitiken än är så kommer det att hända att människor hamnar i ekonomiska och sociala svårigheter. Ska alla, även den mest utsatta, ha förutsättningar att komma vidare till arbete och egen försörjning så måste samhället också ha specifika och individuella stöd, och ett finmaskigt socialt skyddsnät.
Varje individ som är i behov av försörjningsstöd ska i samverkan med socialtjänsten utveckla en
individuell plan för att han eller hon så snabbt som möjligt återigen ska kunna försörja sig själv. Med en stark och trygg arbetslinje ska behovet av försörjningsstöd minska.
Alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld måste motverkas. De som har utsatts för våld och sexuella övergrepp måste få stöd och hjälp. Sigtuna kommun ska fortsätta stärka sitt arbete med kvinnofridsfrågor. Barnahus Norrort ska utvecklas för att kunna ge ännu bättre stöd till barn och unga som har utsatts för eller bevittnat våld.
Barn och unga som växer upp under svåra villkor måste få det stöd och den hjälp som de behöver. De skall bemötas med respekt och av vuxna som förstår och tar dem på allvar. Kommunens arbete med
Barnkonventionen. För att upptäcka barn som far illa, eller riskerar att göra det, måste en väl utvecklad samverkan finnas mellan dem som lättast når barnen
Ett effektivt drogförebyggande arbete kräver både ett aktivt arbete med information och åtgärder för att begränsa tillgängligheten. För varje missbrukare behöver en individuell vårdplan upprättas för sysselsättning, bostad, vård och nya sociala nätverk.
Sigtuna kommun ska ha ett konkret program för hemlösa och erbjuda individuellt stöd och boende.
Alla hemlösa behöver få ett personligt ombud som stöd i kontakter med socialtjänst, sjukvård, myndigheter och hyresvärdar. Kommunen ska arbeta för att förebygga vräkning.
Kommunen ska stödja de frivilligorganisationer såsom bland annat kvinnojour, brottsofferjour och organisationer som gör ett värdefullt arbete för hemlösa och missbrukare.
Kultur och fritid
Människors fritid påverkar i stor utsträckning livskvaliteten. Ett bra utbud av kultur- och
fritidsaktiviteter är angeläget, särskilt för barn och ungdomar, eftersom det har stor betydelse för hur de formas som människor. Stöd till utvecklande ungdomsverksamheter är viktigt. Föreningar som gör en allmännyttig insats ska få en positiv ekonomisk stimulans.
Att läsa böcker, gå på bio, teater eller utställningar – ger oss nya infallsvinklar på livet, vidgar våra tankar samt hjälper oss att förstå andra människor och andra kulturer. För kommunledningen är det viktigt att människor har tillgång till ett brett kulturutbud. Kommunen ska på olika sätt stödja och uppmuntra ett levande lokalt konstnärskap och utställningar.
Ett nytt stadsbibliotek, konsthall, kulturskola, bowlinghall och Seniorernas Hus skapas i Nya Märsta centrum. Valsta simhall görs om till ett aktivitetshus för ungdomar. Det blir den största satsningen på kultur- och fritidsaktiviteter någonsin i kommunen.
Midgårdsbadet i Tingvalladalen ska fortsätta att utvecklas till att också bli en mötesplats för olika typer av aktiviteter och arrangemang. Ett nytt badhus byggs intill Midgårdsbadet.
Kommunledningen vill fortsätta satsa på idrotten. En ny sporthall ska byggas.
Gymnastikverksamheten i kommunen måste få bättre förutsättningar exempelvis när det gäller redskap och hoppdisciplinerna. Nya bollplaner och aktivitetsytor ska anläggas. Ridsporten utvecklas bl.a. genom ett nytt ridhus i Rävsta. Det ska vara avgiftsfritt för ungdomar i kommunens sporthallar och
samlingslokaler. Resurser till idrottande pojkar och flickor ska fördelas jämställt.
Kulturskolan ska få möjlighet att växa i nya lokaler och bra möjlighet till verksamhet i kommundelarna ska göra att många fler unga invånare ska få möjlighet till musik och kulturaktiviteter.
Fritidsgårdarna spelar en stor roll för många ungdomar i kommunen. Därför ska deras verksamhet utvecklas i alla tätorter och få utökade öppettider på exempelvis helger och lov.
Badplatser, promenadstråk, slingor och grönområden är viktiga för många kommuninvånare och ska vara tillgängliga och väl underhållna. Samma sak gäller kommunens lekplatser som regelbundet måste kontrolleras och utvecklas.
Miljö, klimat och natur
Att värna om miljön är en drivkraft för tillväxt och utveckling - inte ett hinder. Under senare år har miljö- och klimatarbetet tagit fart i Sigtuna kommun. Det arbetet ska fortsätta. Ekokommun Sigtuna ska vara i framkant i miljöarbetet. Vi ska ställa krav, initiera och vägleda miljöarbetet både inom och utom den egna verksamheten.
Idag belastas kommunen hårt av bullerstörningar och luftföroreningar, främst från marktrafik på och till Arlanda. Kommunen ska fortsätta att driva ett aktivt arbete mot bullerstörningar. Kommunens inriktning måste vara att värna våra rika natur-och kulturmiljöer och våra miljötillgångar. För att nå framgång med detta måste invånare, företag, organisationer och myndigheter tillsammans ta ansvar och arbeta i en ekologiskt hållbar riktning.
När nya vägar, bostadsområden och näringslivsområden planeras måste konsekvenserna för miljön alltid noga kartläggas. Intresset att bygga är särskilt stort runt Mälarens stränder. Kommunen ska vara restriktiv vad gäller undantag från strandskyddet.
I samband med upphandlingar av livsmedel ska kommunen eftersträva bättre djurhållning, mer ekologiskt, klimatsmart och närproducerat.
Kommunen ska fortsätta det aktiva arbetet med att tillsammans med husägarna på landsbygden lösa vatten- och avloppsfrågan på ett miljömässigt hållbart sätt.
Fågel- och våtmarker och många andra friluftslungor måste skyddas för en fortsatt god livskvalitet. För dessa områden och för att möjliggöra och säkerställa ett tätortsnära friluftsliv vill kommunledningen skydda mer mark som naturreservat.
Allt för många lastbilar med flyggods trafikerar vägarna inom kommunen.
Kommunen bör tillsammans med berörda parter hitta säkrare och miljövänligare transportmetoder.
Kommunledningen vill att det byggs kombiterminaler i kommunen.
Att minska klimatpåverkan är den viktigaste miljöfrågan för kommunledningen.
Därför ska kommunen i sin egen verksamhet minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Här är lokaler och transporter två viktiga områden. Alla kommunens personbilar ska drivas av fossilfria bränslen. Möjligheten att använda elbilar ska underlättas, exempelvis genom uppsättandet av laddare på strategiska punkter.
Energiförbrukningen i kommunens och Sigtunahems fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. När det byggs nytt ska det alltid vara lågenergihus.
Bostäder
Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv.
Boendet är en grundläggande del av välfärden.
Det råder fortfarande bostadsbrist i kommunen. Det drabbar invånare i alla åldrar. Det vill kommunledningen ändra på. Kommunen har genom Sigtunahem, en aktiv markpolitik och
bostadsförsörjningsplanering ett direkt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. De kommande åren ska det byggas bostäder i hela kommunen och i alla upplåtelseformer. Nya större bostadsområden ska etableras i kollektivtrafiknära lägen.
Kommunen ska göra en satsning på bostäder för äldre. Seniorbostäder ska byggas i olika
upplåtelseformer. För de som behöver en ännu mer anpassad bostad ska trygghetsbostäder byggas.
Kommunledningen vill göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma och ge personer över 70 år förtur till Sigtunahems lättillgängliga lägenheter.
Under mandatperioden ska en garanti för att alla som är folkbokförda i kommunen ska kunna få ett eget lägenhetskontrakt i Sigtunahem innan de fyllt 26 år införas, om de i övrigt uppfyller kraven. Det ska vara möjligt att dela på kontrakt mellan kompisar.
omfattande nybyggnation av prisvärda egna hem för vanliga löntagare, bland annat så kallade Johansson-villor.
Kommunledningen satsar på kommunens eget bostadsföretag AB Sigtunahem. Sigtunahem ska utvecklas och stärkas och ingen aktieutdelning ska tas ut under mandatperioden. Pengarna ska istället återinvesteras i upprustning av lägenhetsbeståndet och för bostadssocialt arbete.
Bostäder ska förmedlas rättvist och öppet utifrån tydliga regler och kriterier. Ingen ska diskrimineras.
Det kräver att det finns en modern förmedling av bostäder.
Våra bostadsområden ska vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas.
Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar och nätter ska gångvägar, parkeringar och dess omgivningar ha bra belysning.
Trygghet på gator och torg
Kommunledningen vill att alla människor ska kunna känna sig trygga i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott.
Den som råkar ut för ett inbrott, en stöld, en grov kränkning eller fysiskt våld måste kunna lita på att samhället bryr sig om det lidande, den ilska och vanmakt som det innebär att bli brottsoffer. Snabbt stöd och möjligheter till upprättelse är avgörande.
Ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk föds kriminalitet. Nästan all brottslighet börjar i ungdomsåren.
För en liten grupp är detta inledningen till långvarig och allvarlig kriminalitet. Det är
kommunledningens uppfattning att fler av dessa ungdomar kan fångas upp. Den egna familjens möjligheter att agera har naturligtvis en avgörande betydelse. Men det ställer också höga krav på lokalsamhället. Därför ska kommunens roll och ansvar för det förebyggande arbetet såväl inom fysisk planering som inom det sociala arbetet stärkas. Det lokala brottsförebyggande rådet har här en viktig roll.
Familjer och barn som behöver lite extra stöd ska få det så fort problem har identifierats. Det är viktigt att barnomsorg, skola, socialtjänst, polis, sjukvård och föreningsliv samverkar vid utredning av
brottslighet utifrån livssituation och i samförstånd med den som sökt hjälp.
Ökade klyftor och bristande integration skapar en känsla av utanförskap som ibland leder till
kriminalitet. Den känslan är ingen ursäkt för att begå brott. Varje människa har ett personligt ansvar för sina handlingar. För beslutsfattarnas del handlar det dock om åtgärder för att minska kriminaliteten att bryta arbetslöshet, utslagning och ekonomiska klyftor.
För att förebygga brott i bostadsområdena och öka tryggheten vill kommunledningen att kommunen tillsammans med Polisen, näringslivet och ideella krafter inrättar en grannsamverkansbil. Kommunens trygghetsväktare har en viktig funktion och användandet av kameraövervakning ska öka. Kommunen ska kräva fler synliga närpoliser och en öppen polisstation.
Tryggheten på gator och torg är allas vårt ansvar. Kommunen ska stödja föreningar som jobbar brottsförebyggande, exempelvis nattvandrare. Dessutom vill kommunledningen sätta upp kameror på särskilt brottsutsatta platser.
Näringsliv och arbetsmarknad
Människors vilja till arbete är Sigtuna kommuns främsta tillgång. Välfärden är byggd på människors arbete. Inget fördelar, inget sprider välstånd, skapar personlig utveckling och självständighet så väl som arbete och egen försörjning. Inget slöseri är större än arbetslösheten.
En förutsättning för fler jobb är ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv. När kommunen kan ska den bidra till det och ska tillsammans med det lokala näringslivet, ta fram en strategi för utveckling.
Variationen bland företagen behöver öka samtidigt som de redan stora näringarna inom logistik och hotell- och konferens ska få goda möjligheter att växa. Kommunens stöd till destinationsutveckling bör ökas kraftigt.
Som de största markägarna samarbetar Arlandastad Holding, Swedavia och Sigtuna kommun om att skapa en modern flygplatsstad, Stockholm Airport City kring Arlanda flygplats. Detta kommer vara det enskilt viktigaste för tillkomsten av nya jobb i vår kommun framöver. Kommunen behöver stärka sitt engagemang i samarbetet och satsa mer resurser.
Samarbetet mellan kommunen och småföretagarna skall förbättras ytterligare. Ett utökat stöd till Nyföretagarcentrum bör ges. Dialogen mellan lokala företag och kommunen ska stärkas på flera plan.
Samarbetet med näringslivets organisationer ska fortsätta vara starkt och nära och samarbetet skola- näringsliv kan stärkas ytterligare.
Det är viktigt att ungdomar tidigt får en kontakt med arbetsmarknaden. Därför vill kommunledningen garantera alla ungdomar i gymnasieåldern rätt till sommarjobb. Det ska ske genom att kommunen erbjuder jobb och genom en sommarjobbsförmedling.
Handläggning av företagskontakter på alla nivåer ska präglas av god service och professionalitet.
Kommunen ska också ha god planberedskap och en expansiv exploateringsverksamhet, med stora investeringar i infrastruktur för fler och växande företag.
För att klara tillväxten och välfärden krävs att all den kompetens och vilja till arbete som finns hos de människor som idag står utanför arbetsmarknaden tas tillvara. Ska det klaras av krävs att aktiva insatser och utbildning alltid ska gå före passivt bidragstagande. Samtidigt som samarbetet med
Arbetsförmedlingen stärks bör kommunen starta en arbetsförmedling tillsammans med näringslivet för att personer ska få jobb och utbildning snabbare.
Kommunikationer och infrastruktur
Kommunikationer och trafik präglar Sigtuna kommun på många sätt. En internationell flygplats, stambanan och E4:an samt en rad andra viktiga vägar finns i vår kommun och ger oss både stora möjligheter och utmaningar. En väl fungerande infrastruktur är av central betydelse för
konkurrenskraft, tillväxt och miljö. Fler jobb och en väl utvecklad infrastruktur går hand i hand, de är varandras förutsättningar.
Till infrastrukturen hör också en väl utbyggd kollektivtrafik som betyder mycket för att Sigtuna ska vara en konkurrensmässigt fördelaktig kommun att bo i. Det ska vara lätt att pendla till våra närliggande städer men också att snabbt ta sig från en punkt till en annan inom kommunen.
Alla delar av infrastrukturen i Sigtuna ryms inte inom ramen för vad vi själva kan styra över. Därför kommer kommunledningen att ställa krav på och påverka de samhällsorgan som styr över flygplatser, vägar, järnväg och kollektivtrafik.
Kommunen ska kräva av landstinget (SL) att Märsta station rustas upp och byggs om till en modern bytespunkt. Busstrafiken till Arlanda behöver gå dygnet runt och nya busslinjer måste öppnas upp när nya arbetsplats- och bostadsområden tillkommer. Ett viktigt krav är att pendeltågen fortsätter gå fyra gånger i timmen till och från Märsta och Rosersberg även efter att SL-pendeln förlängs till Arlanda. SL bör även se till att Sigtuna stad och Valsta/Steninge förses med servicelinjer med mindre bussar och att en busslinje utan byte inrättas Sigtuna-Märsta Arlanda.
Kommunen ska kräva av staten att SJ även i framtiden ska trafikera Märsta station med
Uppsalapendeln och att Trafikverket gör det möjligt för att mer av den markbundna godstrafiken till
väg 263 måste kapacitetshöjande insatser genomföras samtidigt som ytterligare bostads- och
företagsetableringar bör underlättas. I Tingvalladalen måste hastigheterna sänkas för att minska bullret.
Kommunen ska kraftfullt verka för ytterligare spårbunden trafik mellan Märsta och flygplatsen. Det ska ske genom ”norra böjen” eller/och spårtaxisystem.
Kommunledningen vill fortsätta arbetet med att öka trafiksäkerheten, bland annat genom utbyggnad av gång- och cykelvägar, bättre belysning och säkrare busshållplatser.
3. Sigtuna kommuns vision 2030
I Sigtuna kommun kommer invånaren först!
Alla känner sig välkomna och trygga! Här är det lätt att leva!
Vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov – socialt, ekonomiskt och ekologiskt!
Våra internationella och nationella framgångar beror på att vi tar tillvara all vår kreativitet och mångfald – är nyfikna och lär av varandra!
Välfärd av första klass
Invånarna i Sigtuna kommun erbjuds den bästa samhällsservice och ett bemötande av världsklass – alltid och åt alla!
I mötet med varandra utgår vi ifrån att alla är olika och unika och vi ser detta som en tillgång i vår samhällsgemenskap.
Barn och ungdomar är vår framtid, vår största tillgång. Därför är vår utbildning av toppklass och en god miljö att växa upp i en självklarhet.
Vi månar om våra äldre. Omsorgen om varandra är vårt kännetecken.
Livskvalitet och mångfald
I Sigtuna kommun förverkligas drömmen om en hög livskvalitet.
Här finns bostadsområden där människor med olika bakgrund har lätt tillgång till allt de behöver i livet:
god infrastruktur, arbete, utbildning, vård, trygghet, familj och vänner. Vi bygger med människan i centrum!
Här finns skogar och vatten som är tillgängliga för alla. Här finns rekreation och kulturliv utöver det vanliga.
Här finns närheten till hela världen och gränslös kompetens, samverkan och utveckling.
Hållbarhet och innovation
Sigtuna kommun är en modig kommun – här välkomnas nytänkande och medskapande.
Vårt blomstrande näringsliv och vår välkända entreprenörsanda är ett bevis på det.
Hållbara idéer föds och växer.
Vi är en internationell och nationell mötesplats för utveckling av hållbart tänkande och agerande – ekologiskt, socialt och ekonomiskt! Vi ligger i absoluta framkanten när det gäller framtidens kommunikationer!
4. Sigtuna kommuns värdegrund
Allt högre krav ställs på kommunen när det gäller individanpassning, externa kontakter, hög kvalitet och god service på de tjänster kommunen levererar, dialog med invånare m.m. Denna utveckling kommer med all säkerhet att öka i takt med att nya generationer växer upp. I detta sammanhang är det viktigt att Sigtuna kommun utvecklar hela sin organisations förmåga att möta de växande behoven och förväntningarna. Grunden för detta är de värden och principer som kommunen ska vila på.
Vår gemensamma värdegrund beskriver hur vi ser på dem som är berörda och beroende av vår verksamhet. Värdegrunden ger utryck för vår människosyn och vårt förhållningssätt.
Våra principer beskriver hur vi tänker när vi arbetar, utvecklar vårt arbetssätt, hanterar utmaningar, organiserar vårt arbete, och vägleder oss när vi fattar beslut.
Hur tydliga våra mål, mätetal, program, handlingsplaner och riktlinjer än är, måste vi förlita oss på att var och en i organisationen är väl förtrogen med värdegrunden och våra principer samt kan agera utifrån de värderingar som styr verksamheten. Bilden av Sigtuna kommun skapas av de upplevelser som människor får av våra tjänster och vår service, men framför allt av hur de bemöts av kommunens medarbetare.
Värdegrund Invånaren först
I Sigtuna kommun arbetar vi för invånarna och ser till att deras behov möts.
Det innebär att:
• Vi lyssnar på invånarna.
• Vi utgår från invånarnas behov när vi fattar beslut och ger service.
• Vi skapar möjligheter för olika former av dialog.
Allas lika värde
Vi respekterar alla individer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Det innebär att:
• Vi möter alla med respekt.
• Vi tar tillvara olikhet och mångfald.
• Alla ska behandlas likvärdigt.
Kvalitet i fokus
Sigtuna kommun bedriver sin verksamhet med ett förhållningssätt som genom hög effektivitet och god service medverkar till ett långsiktigt hållbart samhälle.
• Vi arbetar med ständiga förändringar.
• Vi följer upp och redovisar våra resultat.
• Vi strävar efter ett helhetsperspektiv.
• Vi är möjlighetsorienterade, innovativa och långsiktiga.
• Vår kommunikation är öppen och trevlig.
Principer
Uppdragsgivarens förtroende
Invånarna är våra uppdragsgivare. Genom att alltid sätta deras intressen främst, får vi invånarnas tilltro.
Vårt samhällsuppdrag innebär att vi arbetar för en hållbar framtid som ger invånarna möjlighet till ett bra liv.
Olikheter berikar
Vi är övertygade om att olikheter skapar en roligare och mer dynamisk arbetsmiljö. Vi drar nytta av det när vi samarbetar, rekryterar och i vår dialog med invånare. Vi säger ja till entusiasm, nyfikenhet och öppenhet!
5. Sigtuna kommuns verksamhetsidé
Vi ska ge människor bästa möjliga förutsättningar att leva det liv som de önskar. Detta gör vi genom att erbjuda Sigtuna kommuns invånare service och tjänster utifrån deras behov och på lika villkor. Alla som kommer i kontakt med oss möts med respekt och öppenhet. Vi har som utgångspunkt att invånarnas delaktighet är grunden i vårt utvecklande av välfärden. Med detta som bas skapar vi tillsammans en välfärd i världsklass.
6. Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Långsiktig hållbar utveckling handlar om att kombinera ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Händelser och skeenden i världen är i dag sammanlänkade och orsakar och påverkar varandra. Ekonomiska, sociala och ekologiska processer är i hög grad sammanflätade och beroende av varandra.
Utmaningen inom det ekologiska hållbarhetsområdet är att vi idag använder mer av jordens
naturtillgångar än vi har råd med. Tillväxt och utveckling av vår välfärd ska fortsätta men måste göras med hänsyn till våra ändliga resurser, dvs. våra planetära gränser. Social hållbarhet innebär att på lång sikt bygga ett stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det innebär att det finns stödjande miljöer där goda förutsättningar råder för alla individer att tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa.
I den hållbara utvecklingen samverkar och understödjer ekonomiska, sociala och ekologiska insatser varandra och påverkar, orsakar och är ömsesidigt beroende av varandra. Ekonomiska systemet är viktigt men det är beroende av väl fungerande sociala och ekologiska system.
Sex utmaningar
I Sigtuna kommun har vi identifierat sex utmaningar för att nå ambitionen om ett hållbart samhälle. Vi måste ha en helhetssyn kring våra utmaningar för att lyckas. Samverkan mellan olika samhällsaktörer en grundläggande förutsättning för detta.
God och jämlik hälsa hos invånarna
Uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna är grunden för det sociala hållbarhetsperspektivet. En god och jämlik hälsa är en viktig del i detta. Det finns flera faktorer som påverkar invånarnas möjligheter till en god och jämlik hälsa.
Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och folkhälsan på långa sikt. Det är av yttersta vikt att skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av en god miljö i hemmet, förskolan och skolan samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till framtida arbete, självförsörjning och tillgång till ett bra boende. Lek, sport och rörelse har även stor betydelse för positiv utveckling och inlärning. Matvanor och säkra livsmedel är också viktiga för en god
hälsoutveckling i befolkningen.
För att förbättra förutsättningarna för att alla barn och unga ska får rätt stöd och hjälp krävs ett strategiskt samarbete mellan förskola, skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, övriga kommunala verksamheter och externa parter.
Höja invånarnas utbildningsnivå och skapa förutsättningar för nya jobb
Människors vilja till arbete är Sigtuna kommuns främsta tillgång. Att ha ett arbete är en mycket viktig faktor för möjligheten till ett bra liv då välfärden är byggd på människors arbete.
Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Utbildning ger frihet att forma sitt eget liv, trygghet och möjlighet till ett utvecklande jobb – men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och tillväxt. Ett fortsatt arbete med att höja skolresultaten och utbildningsnivån hos invånarna i Sigtuna kommun är därför viktig.
Ett rikt och diversifierat näringsliv som ger arbetstillfällen för invånarna är en betydelsefull del i utvecklingen. Genom gott näringslivsklimat och främjande av såväl större företag som enmansföretag
inom hela branschbredden skapas förutsättningar för ett växande näringsliv. Besöksnäringen, Arlanda flygplats och logistiknäringen fyller i detta sammanhang viktiga funktioner.
Öka invånarnas upplevda trygghet
Det är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet att känna sig trygg i vardagen. Vårt öppna samhälle bygger på demokratiska värderingar om lika människovärde och ömsesidig respekt. Olika bakgrunder och erfarenheter berikar kommunen och ska tas tillvara. Fördomar verkar i vardagen och begränsar människors kreativitet och förmåga att utveckla sig själva och sitt samhälle. All form av diskriminering och intolerans måste bekämpas. I Sigtuna kommun ska alla känna sig trygga. Detta gäller inte minst i de offentliga miljöerna samt i våra förskolor, skolor och inom äldreomsorgen.
För att nå framgång i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet krävs att kommunen, dess bolag, externa samarbetspartners och andra myndigheter har ett nära samarbete och en gemensam målsättning. Samverkansarbetet och medskapandet civilsamhället behöver ständigt vidareutvecklas för att miljön och vardagslivet ska kännas tryggt.
Invånarna tar ansvar för miljön
Sigtuna har ett ansvar att genom den egna verksamheten värna miljön, men också att underlätta för kommunens invånare och företag att minimera sin miljöpåverkan. Att skydda och utveckla miljön är en nödvändig del i strävan mot en ekologisk hållbar kommun. Som Ekokommun ska vi arbeta för ökad användning av modern miljöanpassad teknik och kretsloppstänkande.
Vi vill göra det möjligt för de som bor och verkar i kommunen att leva och agera miljöanpassat. Därför ska strukturer och system vara uppbyggda för att främja miljömedvetna val och underlätta för
invånarna att agera klimatsmart. Det ska vara ska vara enkelt att göra hållbara val i vardagen. Det handlar t.ex. om att värna vattenresurserna, minska energianvändningen, ställa om till förnybara energikällor, återbruka och återvinna.
Bygga för framtiden
Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv.
Boendet är en grundläggande del av välfärden.
Att värna om miljön är en drivkraft för tillväxt och utveckling. När nya vägar, bostadsområden och näringslivsområden planeras måste konsekvenserna för miljön alltid noga bedömas. Den byggda miljön i Sigtuna kommun ska bidra till en god hälsa med miljöanpassade och klimatsmarta lösningar. Vi ska hushålla med resurser som vatten, mark, material och energi och inte bygga in giftiga eller skadliga ämnen.
Sigtuna kommun ska eftersträva långsiktigt hållbara lösningar för transportsystemen i kommunen.
Detta ska ske i samverkan med berörda aktörer. För att svara upp mot behoven av ökade transporter till följd av en växande befolkning behöver insatser för kollektivtrafik och tillgängliga gång- och cykelvägsystem prioriteras. Ett utvecklat näringsliv behöver hållbara transportlösningar för varor och gods med inriktning mot både ökad spårtrafik och i vägsystem med fordon för tunga transporter baserade på ny miljövänlig teknik.
Kommunens ska planeras så att det går att förflytta sig med cykel eller till fots mellan bostadsområden och stadsdelar eller för att kunna nå grönområden, arbetsplatser, handel och service. Den fysiska miljön ska vara lättillgänglig. Lokaler, information och verksamhet ska vara god oavsett funktionsförmåga.
delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Genom ökat inflytande skapas goda förutsättningar för välmående och god livskvalitet. På motsatt sätt har brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen ett starkt samband med ohälsa.
Delaktighet i samhällsutvecklingen är mer än att bara rösta på valdagen vart fjärde år. Därför ska invånarnas inflytande mellan valen stärkas. Olika metoder för ökad delaktighet ska utvecklas.
7. Hållbart styr- och ledningssystem
Styr- och ledningssystem för Sigtuna kommun är ett samlingsbegrepp för de olika arbetssätt och strukturer som syftar att styra verksamheterna i önskad riktning samt för hur verksamheterna följs upp och utvärderas.
Värderingsstyrning
Kommunens värderingsstyrning bygger på att alla medarbetare i Sigtuna kommun, ledning och
medarbetare i alla situationer delar uppfattningen om kommunens värdegrund och principer. När alla i kommunen vet hur de förväntas agera i olika situationer skapas en grundtrygghet för förändring. En ökad förändringsförmåga leder till att vi får en snabbare och mer flexibel organisation som har lättare att anpassa sig till förändringar och agera inom det komplexa kommunala uppdraget.
I Sigtuna kommun styr vi också med hjälp av mål som pekar på vad som ska åstadkommas. Målstyrning och värderingsstyrning knyts ihop genom att vårt arbetssätt styrs av vår värdegrund och våra principer, dvs. alla medarbetare är med och tar ansvar för att utveckla resultaten. En tydlig koppling mellan vår vision, värdegrund, mål och arbetssätt leder till hållbara resultat.
Styr och ledningssystemet måste vara känt i hela organisationen för att leda till att verksamheten ska bedrivs effektivt. Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem:
• grundas i kommunens vision, värdegrund, verksamhetsidé och övergripande mål. De är utgångspunkten för vad som ska göras och för vårt förhållningssätt.
• präglas av ett hållbarhetstänk. Styr och ledningsprocessen kännetecknas av långsiktighet och helhetssyn.
• har fokus på kvalitet och resultat, vad vi åstadkommer för invånarna och vårt arbete med ständiga förbättringar. Resultatinformation efterfrågas och används i styrningen.
• har en tydligt definierad och välfungerande verksamhetsplanering- och uppföljningsprocess med stort fokus på dialog, analys, uppföljning, bedömning och förbättringar i verksamheterna.
Avgränsning
Denna beskrivning av styr- och ledningssystemet är av övergripande karaktär. Nämnderna fastställer i sin tur en anpassad styrning och uppföljning.
Styr- och ledningssystemets beståendedelar:
• Vision
• Värdegrund
• Verksamhetsidé
• Mål
• Arbetssätt/ Värdeskapande aktiviteter
• Resultat
Mål- och resultatstyrning
I Sigtuna kommun tillämpas mål- och resultatstyrning. Detta innebär att det i stället för uppdrag om vad som ska utföras definieras mål för vad som ska uppnås. Ett mål kan mer specificerat sägas vara något som beskriver ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt.
De viktigaste målen i kommunen är kommunfullmäktiges perspektivmål. I perspektivmålen visas kommunfullmäktiges inriktning och vad som ska uppnås under året.
Perspektivmålen bygger på fyra perspektiv:
• Framtid och utveckling,
• Invånare och brukare,
• Organisation och medarbetare, samt
• Ekonomi
De fyra perspektiven ska spegla centrala dimensioner och tillsammans ge en långsiktig och balanserad bild av vad som är viktigt för verksamheterna. För varje perspektiv formuleras mål.
Målkedjan – från perspektivmål till individuella mål
Med kommunfullmäktiges mål som utgångspunkt formulerar nämnderna mål för sina respektive områden. Dessa mål kallas för nämndmål. Nämndmålen ligger sedan till grund för de mål som formuleras på verksamhetsnivå, mål för t.ex. hela skolan eller hela äldreomsorgen. Utifrån det övergripande verksamhetsmålet för området, formulerar sedan respektive enhet, t.ex. en skola eller ett äldreboende ett enhetsmål.1 Målen på enhetsnivå ska i sin tur kopplas till de individuella målen för varje medarbetare. Målen på respektive nivå formuleras utifrån hur man ska bidra till måluppfyllelse på nivån ovanför.
Hur målen formuleras är av stor betydelse för mål- och resultatstyrningen. Varken planer, regler eller direktiv för vad kommunen ska göra är mål. Grundprincipen är att målet är skilt från vad verksamheten ska göra. Vad verksamheten ska göra, det gör den för att nå målet.
För att säkerställa en väl fungerande målstyrning är det viktigt att
• Målen är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta.
• Målen är välförankrade i organisationen.
• Det finns forum för dialog mellan förtroendevalda och medarbetare.
• Det finns resultatkultur kring hur man arbetar med och förhåller sig till verksamhetens resultat.
1Strukturen med två nivåer är dock inte given i alla förvaltningar.
Utveckling av kommunens styr- och ledningssystem
De förändringar som sker i kommunen och i omvärlden ställer krav på ett effektivt styr- och ledningssystem som tillgodoser invånarnyttan, kvaliteten och arbetet med ständiga förbättringar.
Kommunstyrelsen ska säkerställa att alla i kommunen har ett helhetsperspektiv och ser till invånarnas och kommunens bästa. Den röda tråden mellan hur alla enskilda och grupper av medarbetare bidrar för att gå från vision till resultat ska vara känd i hela organisationen. Vi behöver därför fortsätta utveckla styr- och ledningssystemet i dessa avseenden.
8. Mål
Kommunfullmäktiges övergripande mål för kommunen kallas perspektivmål och visar vad som ska stå i särskilt fokus det kommande året. Målen är formulerade utifrån de fyra perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare, organisation och medarbetare samt ekonomi. I perspektiven speglas fyra för kommunen centrala dimensioner som tillsammans ska bidra till en ändamålsenlig och
balanserad styrning. Inom ramen för de fyra perspektiven återfinns såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv – båda grundläggande för att uppfylla kommunallagens krav på god
ekonomisk hushållning. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi. Mål för verksamheternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Nedan redovisas de fyra perspektiven samt de tio perspektivmålen.
Framtid och utveckling
I detta perspektiv redovisas de mål som anses väsentliga för att driva kommunen framåt och för att Sigtuna kommun ska vara en ännu mer attraktiv kommun att leva, bo och verka i.
Hållbar tillväxt
Perspektivmål 1: Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun.
Hållbar utveckling
Perspektivmål 2: Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan.
Ta tillvara kommunens unika karaktär
Perspektivmål 3: Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln.
Invånare och brukare
I detta perspektiv redovisas de mål som har direkt bäring på invånare och brukare, exempelvis verksamheternas kvalitet.
Välfärd av god kvalitet
Perspektivmål 4: Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet Invånarnas delaktighet
Perspektivmål 5: Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda.
Trygghet
Perspektivmål 6: Alla ska känna sig trygga i vardagen.
Organisation och medarbetare
I detta perspektiv redovisas de politiska målen för organisationen och arbetsgivarpolitiken. För att invånare och brukare ska få bra tjänster och god service måste kommunens organisation vara ändamålsenlig och arbetssättet effektivt.
Attraktiv arbetsgivare
Perspektivmål 7: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling
Kompetensförsörjning
Perspektivmål 8: Kommunens medarbetare är professionella och engagerade och organisationen är effektiv
Jämställdhet och mångfald
Perspektivmål 9: Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald, vilket är en resurs för utveckling
Ekonomi
I detta perspektiv redovisas de mål som den politiska ledningen satt upp för att de ekonomiska förhållandena ska vara långsiktigt hållbara. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning har arbetats fram och finns i bilaga.
God ekonomisk hushållning
Perspektivmål 10: Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara
Fortsatt utvecklingsarbete
Kommunstyrelsen ska under kommande år analysera och utveckla kommunens budgetprocess samt vidareutveckla kommunens styr- och ledningssystem. I detta ligger att åstadkomma ett tydligt och effektivt system för styrning och ledning utifrån just det faktum att kommunen är en politiskt styrd organisation.
9. Hållbart ledarskap
Chefer och ledare i Sigtuna kommun leder utifrån ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, såväl när det gäller beslutsfattande som i relationer med invånare och medarbetare. Det innebär att vi agerar långsiktigt och grundar våra beslut utifrån ett konsekvenstänkande för kommande generationer. Vår värdegrund ligger till grund för det hållbara ledarskapet.
Ledare och medarbetare
Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av ett öppet klimat med
inriktnings på god arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, ledarskap och mångfald. En förutsättning för att Sigtuna kommun ska vara en bra arbetsgivare är delaktighet och samverkan så att varje medarbetare upplever sig sedd, respekterad och medskapande. Sigtuna kommun ska även som arbetsgivare verka för jämställdhet samt ta tillvara kulturell mångfald.
Utgångspunkten är att tillsammans med de anställda finna former för att utföra kommunens uppgifter på bästa sätt utifrån fattade beslut och med lyhördhet för invånarnas behov.
Ledarskap betydelse för våra förutsättningar att vara en attraktiv kommun
Chefer och ledare i Sigtuna kommun har en positiv människosyn vilket innebär att de utgår ifrån att alla vill och kan bidra till att utveckla vår verksamhet. Sigtuna kommun har höga förväntningar på sina ledare, som i sin tur har höga förväntningar på sina medarbetare. De ger medarbetare motivation och utmaningar som också ger möjlighet till personlig utveckling, i syfte att som attraktiv arbetsgivare behålla och utveckla kommunens kompetenta personal. Chefer och ledare är också kulturbärare och har ett särskilt ansvar för att skapa en öppen och tillåtande kultur, där avvikelser ses som en möjlighet till förbättring.
Våra chefer och ledare ger regi för utveckling och ständiga förbättringar genom att se till att rätt kompetens är på rätt plats, de möjliggör för medarbetare att vara delaktiga, drivande och aktiva i utveckling av verksamheten. De arbetar också tydligt och aktivt med att synliggöra verksamhetens resultat såväl på individnivå som för hela sin verksamhet.
Chefer och ledare i Sigtuna kommun har ett samhällsuppdrag. Det innebär ett ansvar att bidra till samhällsutvecklingen, en vilja att göra skillnad och en förmåga att bidra till ett gott samhälle för invånarna.
10. Ständig kvalitetsutveckling
Sigtuna kommun står för välfärd av god kvalitet som ständigt utvecklas för att möta invånarnas krav och behov. Vi tror på ett evidensbaserat kvalitetsarbete som bygger på planering, systematik, och på medarbetarnas delaktighet och kunskap. Kommunfullmäktige har antagit Strategi för kvalitetsutveckling i Sigtuna kommun som ger oss en gemensam utgångspunkt och förståelse för hur vi arbetar med
kvalitetsfrågor.
Målet för kvalitetsarbetet
Målet för kvalitetsarbetet i Sigtuna kommun är att vi ska leverera bästa möjliga kvalitet för
kommuninvånarna och andra aktörer som verkar i kommunen med bästa möjliga tillvaratagande av våra resurser.
I Sigtuna kommun definierar vi kvalitet som ”Alla sammantagna egenskaper hos en produkt, vara, tjänst eller process som ger dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa invånarnas behov och förväntningar”.
Med bästa möjliga kvalitet menas att Sigtuna kommun levererar bästa möjliga resultat för
kommuninvånarna. Det innebär dels att invånarna upplever att kommunen levererar tjänster av hög kvalitet, t.ex. att brukarna upplever att äldreomsorgen motsvarar deras förväntningar och behov. Dels att vi uppnår goda objektiva resultat såsom bra kunskapsresultat i skolan, att färre klienter återkommer med missbruksproblematik eller, att det finns fler sysselsatta kommuninvånare. Vår ambition med att se till båda dessa perspektiv är att få en så heltäckande och riktig bild som möjligt av kommunens resultat Att tillfredsställa invånarnas behov och förväntningar handlar därför inte enbart om att fokusera på hur
”nöjda” invånarna är med vår service. Dessa två perspektiv kompletterar varandra så att slutsatser om kommunens kvalitet blir riktiga, det räcker exempelvis inte enbart att konstatera att förekomsten av brottsligheten i kommunen minskar om kommuninvånarna ändå känner sig otrygga. Båda perspektiven, det objektiva och det subjektiva, kommer alltså beaktas när vi drar slutsatser om kvaliteten i våra
verksamheter.
Viktigt att understryka i sammanhanget är att kommunens ansvarsområde är brett och verksamheterna många gånger skiljer sig åt. Tyngdpunkten på vad som är viktiga kvalitetsaspekter kan därför också variera mellan de kommunala verksamheterna. Ett bra bemötande och graden av individanpassning kan exempelvis vara viktiga kvalitetsområden inom äldreomsorgen, medan barnens trygghet och lärarnas pedagogiska kompetens uppmärksammas i skolan. Bemötande och tillgänglighet och rättsäkerhet i våra beslut är viktig i vår roll som myndighetsutövare. Vi bör därför ha ständiga diskussioner om vad som är kvalitet i våra olika verksamheter utifrån våra olika målgruppers perspektiv.
Lean – ett helhetstänkande för framtiden
I dag står den offentliga sektorn, och så även Sigtuna kommun, inför stora utmaningar i form av ökade behov samt högre krav och förväntningar på kvalitet och service. I samband med omfattande
pensionsavgångar behöver kommunen under kommande år också rekrytera många nya medarbetare med rätt kompetens.
I kommunens Lean-arbete spelar ledarskapet en avgörande roll för framgång. Ledarskap handlar om att få medarbetare att sträva mot samma mål i en gemensam riktning, samt att växa i sitt ansvarstagande. Alla, från den politiska ledningen till de som arbetar närmast invånarna, fokuserar på det som skapar värde för våra kommuninvånare. En invånarorienterad syn som präglar både lednings-, styrnings- och utvecklingsarbetet. Målet är att hela organisationens fulla potential ska komma invånarna
