• No results found

Näringslivs- och jobbstrategi

In document MÅL OCH BUDGET HÅLLBAR TILLVÄXT (Page 34-43)

Inledning

Det ska finnas en tydlig och samlad strategi för hållbar tillväxt. Grunden för denna tillväxtpolitik är att utveckla näringslivet och skapa fler jobb i Sigtuna kommun. Genom kommunens

tillväxtarbete understryks och fokuseras såväl kommunens reguljära näringslivsarbete som riktade insatser för att skapa jobb i kommunen, som två prioriterade områden. Detta för att utveckla kommunen som en bra kommun att verka, bo och leva i. Strategin ska vara en ledstjärna för Sigtuna kommun att planera och arbeta utifrån och ska säkra att varje satsning både ger mervärde och synergieffekter samt uppmärksammas hos intressenter och i omvärlden.

Kommunens ambition för tillväxt ska ske genom att skapa goda förutsättningar för utveckling inom näringsliv och sysselsättning. Det kräver både kraftfullt lokalt engagemang och medverkan som en aktiv och naturligt part i det regionala och nationella utvecklingsarbetet. Sigtuna kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus.

Sigtuna kommun skall, för att leva upp till ambitionen att vara en av landets mest attraktiva kommuner för företagande, ha en utvecklad policy för att uppmuntra företag att startas, utvecklas och växa. Den kommunala servicen till näringsliv och företag skall vara professionell och upplevas som samordnad, företagsvänlig och snabb. Det innebär att principen ”en väg in” ska eftersträvas och kommunens servicedeklaration ska specificera mål för snabba handläggningstider. Kommunstyrelsen har redan tagit initiativ i denna riktning, bland annat genom utbildning av s.k. företagslotsar, och svarar för en policy för kommunens relationer med företag och näringsliv, vari detta framgår.

Syftet med kommunens näringslivs- och jobbstrategi är:

• Att stödja utvecklingen ett växande näringsliv som skapar nya jobb.

• Att invånarna i Sigtuna kommun, såväl som anställda som företagare, får en stärkt lokal arbetsmarknad där deras förmågor och erfarenheter tas tillvara.

Genom kommunens näringslivs- och jobbstrategi vill vi uppnå:

• Att antalet företag som väljer att etablera sig i Sigtuna kommun ökar.

• Att de företag som finns i Sigtuna kommun växer.

• Att fler nya företag startas.

• Att andelen arbetslösa invånare i Sigtuna kommun minskar.

Sigtuna kommun – mitt i en region i stark utveckling

Stockholmsregionen är en naturlig mittpunkt i Skandinavien och Östersjöområdet – ett ekonomiskt centrum med en tongivande huvudstad. Det märks bland annat inom besöksnäringarna och

finanssektorn, genom antalet internationella huvudkontor samt det faktum att Stockholm är en betydelsefull kunskapsregion.

Här finns flest multinationella företag. Stockholm har också ett av världens största informations- och kommunikationskluster och Europas största bioteknikkluster. Stockholm rankas som den 13:e främsta affärsstaden i Europa och den främsta i Skandinavien. Av 26 utvalda storstäder i världen rankas Stockholm som nr 4 när det gäller storstäders attraktivitet och tillväxtpotential. Stockholms län rankas som den 10:e största besöksdestinationen i Europa med över 10 miljoner kommersiella övernattningar per år.

Stockholmsregionen har också en avgörande betydelse för hela Sveriges tillväxt och står för en stigande andel av den svenska ekonomin. År 1985 svarade Stockholmsregionen för 22 % av

bruttonationalprodukten. År 2030 beräknas regionen svara för omkring en tredjedel av den totala produktionen av varor och tjänster i Sverige. Sigtuna kommun är genom sitt strategiska läge, Arlandaregionens centrum för logistik.

Kunskapsfokus

Under de senaste 20 åren har framförallt regionens kunskapsintensiva företag med högt utbildad arbetskraft vuxit, medan tillverkningsindustrin fått en relativt sett allt mindre betydelse för sysselsättningen. En sektor som vuxit särskilt snabbt under de senaste åren är avancerade

företagstjänster och inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) samt upplevelseindustri är regionens profil markant. Också branscher som finans, miljöteknik, design, kultur och besöksnäring är delar av en stark tjänstesektor i Stockholmsregionen.

Växande marknader

Stockholmsregionen går mot en allt större funktionell integration, vilket innebär ökade möjligheter för både individer och ekonomiska verksamheter. Regionen växer, vilket innebär att marknaderna för arbetskraft, varor och tjänster stimuleras. Förbättrade kommunikationer har bidragit till att den funktionella regionen geografiskt vidgas med förändrade pendlingsmönster och att regionens invånare får en större frihet att välja bostadsort och arbetsplats. Inkomsterna ökar mer i Stockholmsregionen än i övriga Sverige och orsaken är att näringslivet är mer kunskapsintensivt. En förutsättning för att de kunskapsintensiva verksamheterna fortsatt ska kunna expandera är att andelen högutbildade i

arbetskraften också ökar. Förändringarna påverkar inte bara arbetsmarknad och näringsliv utan också bostadsefterfrågan, hushållens konsumtionsmönster och andra samhällsområden.

Regional utvecklingsplan

Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Det är visionen i den regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010), som landstingsfullmäktige antog år 2010 och som länsstyrelsen i Stockholms län har fastställt som länets regionala utvecklingsprogram (RUP), förankrad i bred dialog med regionens aktörer. Visionen för Stockholmsregionen ska vägleda det fortsatta gemensamma utvecklingsarbetet för regionen – en region som redan idag är en attraktiv storstadsregion och som växer. Samtidigt som Stockholmsregionens befolkning kraftigt ökar så vidgas också den funktionella regionen till följd av bättre kommunikationer. Tillgängligheten till och från andra regioner men också inom Stockholmsregionen har förbättrats, vilket bidrar till att göra regionen mer attraktiv och konkurrenskraftig.

Ett starkt geografiskt läge

Sigtuna kommun är beläget i Stockholmsregionens starkaste tillväxtområde. Genom vårt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala samt Arlanda flygplats har kommunen goda förutsättningar för tillväxt. God tillgång till bostäder i natursköna miljöer och stadsmiljö, goda kommunikationer, ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter samt välfärdssatsningar bidrar också till denna tillväxt. Sigtuna kommun är också en attraktiv plats att starta och driva företag på, och kommunen har under flera års tid strategiskt arbetat för att skapa ett gott klimat för företagande och nyföretagande. Sigtuna kommun har under många år också haft en mycket stark befolkningsutveckling och har under de senaste åren tillhört de kommuner i landet som relativt sett haft den snabbast växande befolkningen.

Samarbete för ökad internationell attraktionskraft

Sigtuna kommun ingår, tillsammans med 50 andra kommuner i Stockholm Business Alliance (SBA).

Detta samarbete handlar bl.a. om att internationellt lyfta fram regionens samlade fördelar och därigenom skapa bättre förutsättningar för att attrahera investerare och nya etableringar. Den

gemensamma visionen är att långsiktigt behålla positionen som norra Europas ledande tillväxtregion.

Sigtuna kommun är en viktig del av samarbetet och bidrar i hög grad till att förverkliga visionen.

Kommunen är en motor i arbetet och ambitionen är att under kommande år öka de aktiva insatserna för att få ännu högre utväxling av samarbetet.

Regionala stadskärnan Arlanda-Märsta

I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utpekas Arlanda-Märsta som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Hög tillgänglighet är en förutsättning för att de regionala stadskärnorna ska utvecklas. Bra kollektivtrafikförbindelser liksom goda vägförbindelser är grundläggande faktorer för att både näringsliv och offentlig verksamhet ska betrakta stadskärnorna som attraktiva för sina verksamheter, och det är även nödvändigt för boende, förvärvsarbetande och

besökare. Sigtuna kommun har med stöd av övriga Arlandakommuner – Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta – och i nära samverkan med Swedavia på Arlanda flygplats ett gemensamt åtagande om att utveckla den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Arlandaområdet är ett av Sveriges snabbast växande företagsområden. Om utvecklingen av nya verksamheter och bostäder koncentreras till den regionala stadskärnan och kärnan ges en mer urban karaktär kan det främja tjänsteutbyten, möten, och stadsliv.

Hållbara kommunikationer och infrastruktur

För Sigtuna kommun är det särskilt angeläget att den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta får en god tillgänglighet och att ytterligare spårbunden trafik kan utvecklas mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den s k Norra Böjen. Denna är en spårinvestering som binder samman Ostkustbanan norr om Märsta med Arlandabanan och Arlanda flygplats. Den ger förutsättningar för en tillgänglighet till flygplatsen och inom kärnan för både spårbunden gods- och persontrafik. För ett hållbart transportsystem och ur ett miljöperspektiv är detta en mycket angelägen investering, samtidigt som den ger nödvändiga förutsättningar för den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta att kunna utvecklas i önskvärd riktning.

Lika viktig för utvecklingen av den regionala stadskärnan är ett hållbart transportsystem som kan länka samman Märsta med verksamhetsområdet Arlandastad och Arlanda flygplats genom ett effektivt kollektivtrafikstråk. Detta stråk, som med fördel kan vara spårbundet, och gärna bestå av innovativa tekniska lösningar, ska kopplas till den flygplatsstad som grundläggs genom Airport City Stockholm och ge stöd för att knyta ihop de centrala delarna av staden med ett effektivt, tryggt och bekvämt

transportsystem med fokus på gående, cykel och kollektivtrafik.

Sigtuna kommun är överens med sina samarbetspartner Swedavia och Arlandastad Holding om de övergripande målen i den gemensamma stadsbyggnadsstrategin för Airport City Stockholm. Målen om en hållbar, kommersiell, nära, urban, ekologisk och modern flygplatsstad bidrar till att sätta sin unika prägel på den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta och att med en levande stadskärna och attraktiva arbetsområden bli en integrerad del av hela den regionala stadskärnan.

Arlanda flygplats har tillsammans med ett flertal lokala och regionala aktörer länge arbetat hårt med miljöfrågorna med särskilt fokus på hållbara marktransporter. Flygplatsen var först i världen med att ackrediteras på högsta nivån enligt Airport Carbon Accreditation, ACI, bakom vilken står Airport Council International Europe och WSP Environmental. Idag är Arlandas miljöarbete världsledande.

Företagande och näringsliv i Sigtuna kommun

Sigtuna kommun är en attraktiv plats att starta och driva företag i och kommunen har under flera års tid strategiskt arbetat för att skapa ett gott klimat för företagande och nyföretagande. Näringslivet i kommunen är till stor del präglat av närheten till flygplatsen, där logistikverksamhet och besöksnäring är dominerande branscher.

Det positiva samspelet mellan näringslivet och kommunen har varit en viktig förutsättning för denna framgångsrika utveckling och tillväxt i Sigtuna kommun. En organiserad och nära samverkansform mellan kommun och näringsliv ses av många som en förutsättning för framgång. Som ett gott exempel kan nämnas utvecklingen i Rosersbergs industriområde. Där har antalet nya arbetstillfällen ökat med mer 1500 de senaste åren. Till detta kommer att det årligen startar ca 350 nya företag i kommunen, tillväxten är mycket stor. Tack vare de många etableringarna av stora företag i kommunen ökar också antalet små företag. Många nya möjligheter skapas och många små företag fungerar som

underleverantörer till de stora.

Besöksnäringen – en basnäring för Sigtuna kommun

Sigtuna är Sveriges första stad med anor från år 970. Staden är ett resultat av ett modigt och visionärt tänkande, där man ville manifestera en ny tid, ett nytt sätt att tänka. Sigtuna blev då en mötesplats för människor från hela världen. Historien är viktig, men än viktigare är vår tradition av nytänkande, en strävan att blicka framåt och att fortsätta vara först även in i framtiden.

Turistnäringen har utropats till Sveriges nya basnäring. En ny nationell strategi förkunnar att på tio år ska omsättningen fördubblas från 250 miljarder kr till 500 miljarder. Turistnäringen bidrar till mycket gott, men har även en stor miljöpåverkan. Ska turistnäringen bli Sveriges nya basnäring medför det en utmaning – att bevara och stärka den nytta som mötes- och turistnäringen tillför samhället och samtidigt minska dess nackdelar.

Sigtuna kommun har Sveriges fjärde största hotellnäring – endast Stockholm, Göteborg och Malmö har fler hotellövernattningar än Sigtunas 592 000 övernattningar per år. Besöksnäringen i Sigtuna omsätter 23,6 miljarder, varav 21,7 miljarder kan hänföras till flygplatsen, av Sveriges hela omsättning på 276 miljarder. Med sådana siffror följer ett särskilt ansvar.

Genom det av kommunen och näringslivet samägda bolaget Destination Sigtuna arbetar kommunen strategiskt och i bred samverkan för att stärka attraktionskraften i relation till besökare och framtida invånare.

Profilfrågor inom besöksnäringen

I februari 2010 tog Sigtuna kommuns och Arlandas hotell- och konferensanläggningar – tillsammans med Stockholm Arlanda Airport - gemensamt det första steget mot en hållbar turistnäring och

klimatneutralitet. Sigtuna blev därmed den första destinationen i Sverige som går mot ett nettoutsläpp av koldioxid som är lika med noll, och det unika är att göra det tillsammans. Destinationens aktörer sporrar och utmanar varandra. Laddstolpar till elbilar har installerats.

Ambitionen är att ytterligare ta position som mötesplats. Destinationen får vara en självklar plats för möten runt hållbarhet och de stora världsfrågorna, inklusive litteratur, demokrati, yttrandefrihet följer även med de satsningar som vi gör på vårt eget hållbarhetsarbete och litteraturfestivalen.

Viktigaste verktygen för att nå framgång är att arbeta med en röst, under samma budskap/varumärke och att vi samarbetar även över konkurrensgränserna. Samarbete har blivit vårt främsta

konkurrensmedel.

Logistik – en bransch i stark utveckling

En bidragande orsak till att utvecklingen inom logistikområdet går framåt är att e-handeln ökar i omfattning. 2012 omsatte e-handel 31,6 miljarder kronor, enligt e-barometern från HUI i samarbete med Posten och Svensk Distanshandel. 2011 var motsvarande siffra 27,7 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 14 procent eller nästan 4 miljarder kronor. Under samma period ökade den totala detaljhandelsmarknaden med endast 2,1 procent. Prognosen inför 2013 är fortsatt ökning och bedömningen är att e-handeln kommer att omsätta 37 miljarder kronor.

En fortsatt ökning av e-handeln ställer stora krav på fungerande transporter. Fler vill ha snabbare transporter och ökad frihet att välja hur varorna skall levereras. E-handelns del av den totala

omsättningen inom handeln i Sverige är dock fortfarande relativt sett liten men kommer att betyda mycket för den framtida utvecklingen av bl a Rosersbergs arbetsplatsområde och Arlanda stad.

Rosersberg arbetsplatsområde utvecklas kontinuerligt och växer. Flera stora verksamheter har sina anläggningar där. Posten bygger en ny anläggning på ca 45 000 kvm som kommer att ge sysselsättning till ca 600 personer och en ny kombiterminal skall byggas. Denna nya kombiterminal, Stockholm Nord, kommer att ha en totalyta av 80 000 kvm och blir därmed en av landets största, vilket kommer att bidra till smidigare och effektivare varuflöden. Läget är unikt med direkt koppling till Ostkustbanan och E4 samt närheten till Arlanda flygplats.

Tack vare kommunens stora markaffär, beslutad av Kommunfullmäktige i oktober 2013, kommer arbetsplatsområdet att utvecklas ytterligare med totalt ca 50 hektar i västlig riktning, varav Sigtuna kommun kommer att råda över ca 27 hektar mark. Här ska ytterligare arbetstillfällen skapas utan att det inkräktar på boendemiljön i villastaden Rosersberg. Markaffären kommer att ge förutsättningar för många nya bostäder och arbetstillfällen i Rosersberg.

Bostadsbyggande

Det råder ingen tvekan om att bristen på bostäder är en av de mest tillväxthämmande faktorerna i Stockholmsregionen. När andra kommuner avstår från att bygga nya bostäder går Sigtuna kommun mot strömmen och har en hög ambitionsnivå för bostadsbyggandet. Det innebär att också bostadsbyggande är en stark bransch i vår region som skapar många jobb inom den lokala byggsektorn, samtidigt som det är en generellt viktig faktor för näringslivsutveckling och en växande ekonomi. De kommande årens omfattande bostadsbyggande redovisas närmare i det Kommunala Bostadsförsörjningsprogrammet.

Byggandet av den moderna flygplatsstaden – Airport City Stockholm

Airport City Stockholm är ett unikt samarbete som drivs gemensamt av Sigtuna kommun, Swedavia, och Arlandastad Holding AB. Swedavia äger, driver och ansvarar för Stockholm Arlanda Airport och tio andra svenska flygplatser. Här finns även attraktivt boende inom bekvämt pendelavstånd från flygplatsstaden. Arlandastad Holding AB äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom

Stockholmsregionen. Tillsammans bildar dessa aktörer ett unikt partnerskap mellan offentligt och privat.

Genom Airport city Stockholm har de tre parterna tagit fram en gemensam stadsbyggnadsstrategi.

Dokumentet är en vision och en tydlig strategi för stadens utveckling. Den innefattar principer för hållbart stadsbyggande, dynamisk utbyggnad och strategiska beslut för genomförande.

Redan i dag finns en modern, kosmopolitisk flygplats. På den grunden fortsätter vi att utveckla en urban miljö med en spännande stadskärna och representativa, konkurrenskraftiga

arbetsområden. Airport City Stockholm erbjuder successivt en allt mer tilltalande, internationellt färgad mix av affärer, logistik och transporter. Området kommer att fortsätta fokusera på forskning,

utveckling och testverksamhet, utbildning och konferenser, restauranger och shopping samt vila och rekreation.

Inom Airport City Stockholm planeras för sex olika områden med olika karaktärer.

Sky City, vid flygplatsen, kommer att bli en tät stadskärna med butiker, restauranger, caféer och barer.

Här kommer att finnas kontor, mäss- och konferensanläggningar. Allt detta gör att det skapas nya möjligheter till arbetstillfällen främst för service- och administrativ personal.

Park City, kommer att domineras av långtidsparkeringar, biluthyrning och bilservice. På sikt även handel, kontor, hotell samt verksamheter med anknytning till flygplatsen. Initialt kommer området att ha behov av personal med service- och teknisk kompetens.

DriveLAB, ett nav för utbildning och utveckling inom trafiksäkerhet och grön transport. Ett unikt kluster där företag, forskning och myndigheter kan samverka kring framtidens fordonsindustri. Här kommer behovet av högutbildad arbetskraft att vara stort i framtiden.

Företagsområdet i Märsta, ett etablerat och väl fungerande företagsområde med en mångfald av företag. Här kommer tillgången på kompetent arbetskraft inom en mängd områden att behövas i framtiden. Som exempel kan nämnas områden som logistik, frakt, industri, bygg, hantverk, service- och handel.

Cargo City ligger i direkt anslutning till flygplatsen, främst verksamheter inom logistik och frakt. En utmaning för kommunen är att försöka tillgodose och utbilda framtida arbetskraft med relevant kompetens. Utvecklingstakten är hög inom området.

Rosersbergs Logistikområde, ett enormt logistikområde i ständig utveckling med många stora logistikföretag. Inom området etableras också högteknologiska verksamheter. Behovet av välutbildad arbetskraft är, och kommer att fortsätta att vara, stort i framtiden.

Dagens stora internationella flygplatser har utvecklats till magnetiska nav och expanderande centra för företag och affärsverksamheter. Airport City Stockholm erbjuder med sitt exceptionella läge och urbana stadskvalitéer företag, besökare och resenärer något världsunikt.

Sveriges första riktiga flygplatsstad skapar dynamiska områden där företag och verksamheter samverkar med övriga världen på gångavstånd i en levande stadsmiljö. Det är här regionens nästa kunskapskluster och en attraktiv destination växer fram. Området på mer än 800 hektar sysselsätter i dag drygt 20 000 personer. Genom den framtida flygplatsstaden skapas förutsättningar för omkring 50 000

arbetstillfällen år 2030 – 30 000 nya jobb på 16 år.

Utveckling av ett mer differentierat näringsliv

Kommunen strävar efter att skapa förutsättningar för ett mer varierat arbetsplatsutbud och därmed ett mer differentierat näringsliv. Kommunen ska därför även underlätta för småföretagande samt stimulera verksamhetsutveckling och företagande på landsbygden. En större variation av branscher ska

eftersträvas, till exempel genom fler kunskapsintensiva företag. De kreativa näringarna växer stabilt, inte minst vad gäller utveckling av elektroniska spel samt mode och design. Kommunens centrumdelar med service och handel ska stärkas.

Sigtuna kommun består förutom sina tätorter till stor del av en omgivande landsbygd. Här ska kommuninvånarna både kunna bo och arbeta., vilket kräver en fungerande såväl offentlig som

kommersiell service. Bredband ska byggas ut i hela kommunen och även på andra sätt ska kommunen underlätta och stimulera verksamhetsutveckling och företagande på landsbygden.

Arbetsmarknadsläge och arbetslöshet

I Sigtuna kommun finns idag 27 000 arbetstillfällen, varav många i våra 4 300 företag, de flesta små och medelstora. Kommunen har också den näst högsta arbetsplatskvoten i landet (förhållandet mellan antalet invånare och företag). På Arlanda Airport arbetar idag ca 17 000 personer

De många arbetsplatserna på och kring Arlanda flygplats medför att många kommuninvånare har sin försörjning i den egna hemkommunen. Cirka hälften av de arbetsföra kommuninvånarna har sin försörjning där. En positiv utveckling av företagandet innebär också goda förutsättningar för nya arbeten.

Sigtuna kommun har en arbetslöshet som ligger något över länsnivån, men under nivån för hela riket.

Idag finns invånare som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden vilket medför både ett socialt utanförskap och att människors kompetenser och erfarenheter inte tillvaratas. Att inkludera alla i

Idag finns invånare som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden vilket medför både ett socialt utanförskap och att människors kompetenser och erfarenheter inte tillvaratas. Att inkludera alla i

In document MÅL OCH BUDGET HÅLLBAR TILLVÄXT (Page 34-43)

Related documents