Ekonomin- överblick

2. Ekonomin- överblick

2.1 Strukturella svårigheter

Pandemin har slagit hårt mot den svenska ekonomin. Även om, vi klarat oss bättre än många andra länder, främst genom att stimulera ekonomin med lånade pengar, väntar nu ett stålbad. Arbetslösheten, särskilt långtids, har bitit sig fast på en ny hög nivå som vi av allt att döma kommer att fortsätta under kommande år. Problemen med integrationen är idag så stor att den påverkar allt från skolresultat, arbetslöshet till brottsutveckling och

bostadssegregation. Samtidigt har vi en hårt prövad grupp äldre som bara växer sig större.

Sammantaget har vi stora problem med att få skattebasen i kommunen att räcka till de ökade välfärdsbehov som uppstått och kommer att uppstå. Genom att sätta in, ibland hårda men nödvändiga, tydliga politiska prioriteringar kan vi säkerställa en god välfärd samtidigt som kommunens ekonomi skall vara i balans. Dock måste näringslivet stärkas och fler sättas i arbete för att ekonomin ska hålla på sikt.

Sverigedemokraterna ser det som ett enormt viktigt att onödiga kostnader stryps. Vi vill börja bygga en budget från grunden på sikt. Det finns då möjlighet att identifiera ineffektiva

resursutnyttjanden och bristfälliga avtal.

2.2 Sveriges ekonomi och hur det påverkar oss

Den svenska modellen är under stor press idag. Vi har på grund av pandemin haft ett otroligt tufft år bakom oss. Produktionen har fallit tillsammans med efterfrågan. Leveransproblemen har avlöst varandra. Många företag har kämpat för sin överlevnad. Därför är det glädjande att vi nu börjar se lite ljus i tunneln. Konjunkturinstitutet spår att den planerade

massvaccinationen kommer att göra att efterfrågan på varor och tjänster ökar kraftigt- vilket i sin tur gör att konjunkturen snabbt vänder uppåt. Trots detta kommer lågkonjunkturen ligga kvar under 2021 och arbetslösheten fortsatt vara hög under kommande år. Dock glädjande att stämningsläget i ekonomin har förbättrats. Eftersom Sverige är ett exportberoende land är öppnandet av andra ekonomier också avgörande för vår tillväxt. Efter vaccinationen kommer de kontaktnära tjänsterna att öka i efterfrågan vilket kommer leda till en ökad produktion av tjänster.

Trots höga råvarupriser och inflation i omvärlden kommer Riksbanken att vänta till 2024 innan man börjar höja räntan. Dämpade löneökningar kommer att hålla tillbaka inflationen något.

Riksbanken har även kommunicerat att man kan tillåta inflationsmålet att stiga åt sidan tillfälligt för att stimulera ekonomin.

Sammantaget, givet att vaccinationskampanjen blir framgångsrik i Sverige och övriga världen, kommer ekonomin att återhämta sig i en snabbare takt än vad man tidigare trodde.

Eventuella risker med mutationer eller nya lokala utbrott kan inte uteslutas. Ett sådant scenario kan påverka ekonomiun negativt.

Tabell: 2.2.1 - Nyckeltal- Hudiksvall och hela Sverige (Af och SCB)

2.3 Nödvändigt med effektiviseringar

Vi behöver genomföra effektiviseringar inom kommunen framöver. Många pekar på ett slöseri med resurser i verksamheterna över hela Sverige. Sammantaget rör det sig om miljardbelopp. Genom att satsa på rätt områden, där man får mest utfall för de spenderade pengarna - samtidigt som man drar åt blödningen för icke nödvändiga verksamhetsområden- kan en stabilitet i kommunens ekonomi uppnås utan att behöva förlita sig på tunga statliga bidrag.

Bland utmaningarna finns också att det råder brist på utbildad personal. Detta är också lite av en självuppfyllande profetia genom att anställningsvillkoren och möjligheterna till

kompetenslyft är bristfälliga. Genom att få in bra människor med bra villkor kommer också sjukskrivningarna, svårigheterna att rekrytera och personalomsättningen att bli mindre. Det ger lägre kostnader och en win-win situation. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skulle förlängd arbetstid, tillsammans med senare pensionering, att kunna öka arbetsutbudet.

Detta utan att antalet personer i verksamheten behöva öka. Detta ser vi dock som möjligt att genomföra först när den digitala tekniken helt blommat ut- och inom de områden där det idag inte råder stort underskott av kompetens.

Vi har fortsatt en situation på arbetsmarknaden där stora delar av de utlandsfödda från (främst) mellanöstern och Afrika befinner sig utanför. Språkliga brister och kunskapsglapp på en arbetsmarknad med höga trösklar skapar en obalans. Samtidigt som vi har en så hög arbetslöshet har vi också kompetensbrist för många högkvalificerade tjänster. Den höga arbetslöshet vi ser idag, borträknat pandemins effekter, kan på många sätt kopplas till Sveriges förda invandringspolitik. Om utanförskapet inte bryts kommer den nya nivån av arbetslöshet att vara normen. Vi får då ett ännu mer polariserat samhälle.

4 Konjunkturinstitutets prognos Sverige (%) 2021 2022

BNP utveckling 3,7 3,4

Tabell: 2.3.1 - Svensk BNP utveckling, Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets prognos Sverige (%) 2021 2022

Sysselsättning -0,7 1,5

Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,7

Tabell: 2.3.2 - Sysselsättningsökning och arbetslöshet 15-74 år, konjunkturinstitutets prognos

2.3 Ansvar för god ekonomisk utveckling

I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett tydligt regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med tydliga riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet.

Varje generation skall, som utgångspunkt, bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska därför behöva betala för den förbrukning av välfärd som skett genom tidigare generationer. Motsvarande servicenivå måste kunna garanteras, även för nästkommande medborgare i framtiden, utan att skatten skall behöva höjas. Därför behöver resultatet i kommunen vara tillräckligt gott för att fungera som en garant för detta.

De finansiella målen finns för att säkerställ att de ekonomiska begränsade resurserna inte överskrids. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om det medför att vissa av de i budgeten uppsatta målen inte kan uppnås. De finansiella

grundläggande mål som den goda ekonomiska utvecklingen tar sin avsats i är resultatmålet på 2 procent. Detta innebär att kommunen finansiella resultat ska uppgå till 2,0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning under 2022.

2.4 Resultatutjämningsreserv

Det är oerhört viktigt för kommunens ekonomi att vi kan stabilisera den när konjunkturläget växlar. Mot bakgrund av detta har Hudiksvall kommun idag nämndreserver, där en viss del av överskotten stannar kvar i nämnderna för att täcka upp för underskott vid sämre tider.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att nämnderna genom detta ansvarar för sina egna underskott, vilket är positivt. Vi anser dock att fler åtgärder behöver införas för att säkra en stabil ekonomi i lågkonjunktur. Lagen om en resultatutjämningsreserv (RUR) som tillkom år 2013, möjliggör för kommuner och landsting att kunna reservera pengar i bättre tider, för att sedan använda dessa för att täcka upp eventuellt kommande försämringar i skatteunderlaget.

6