INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN

9.3.1 Individ och familjeomsorgen i korthet

Den del inom socialförvaltningen som handhar försörjningsstöd, familjerådgivning, familjerätt, öppenvårdsinsatser och missbruk heter Individ- och familjeomsorgen (IFO). De ger tillstånd och utövar tillsyn enligt alkohollagstiftningen. Den är politiskt styrd av socialnämnden.

9.3.2 Familjerådgivning

Kommunen kan genom familjerådgivning hjälpa familjer i krissituationer. Det är ett verktyg för att motverka splittring som drabbar främst barn. Det finns flera skäl till att familjer behöver extra stöd vid något tillfälle. Skilsmässa eller frekventa bråk och slitningar är några exempel.

En väl utbyggd familjerådgivning och ett familjestöd ska därför finnas tillgängligt och handläggningstiderna ska vara skäliga. Varje möjlighet att motverka destruktiva familjemönster skall tas tillvara.

9.3.3 Tidiga insatser mot missbruk

Det är viktigt att fånga upp de som riskerar, eller precis är på väg, att hamna i missbruk.

Framförallt är ett långtgående missbruk svårare att behandla. Det är även ett lidande för de drabbade och anhöriga. Sist men inte minst är det enormt kostsamt för samhället att vårda människor med ett utvecklat missbruk.

40 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) mäter hur stor andel av elever i årskurs 9 respektive gymnasiet som prövat narkotika. För de i gymnasiets andra årskurs svarade 2019 ungefär var sjätte elev att de använt narkotika. Det är samma nivå som 1998 men högre än bästa noteringen 2010 (endast var tionde elev). För elever i årskurs 9 angav var femtionde elev att de prövat narkotika. 2010 var det endast var femtionde elev.

Samarbetet mellan socialtjänsten och skolorna ska förbättras. De elever som uppvisar riskbeteende ska snabbt hänvisas till socialtjänsten. Drogtester i skolan ska hjälpa till med denna identifiering och även fungera förebyggande. Tydliga rutiner ska tas fram för hur denna kontakt och samarbete mellan socialtjänsten och skolorna ska utvecklas.

9.3.4 Hedersvåld och tvångsgifte

Sverige har, främst på grund av en hög invandring, kommit att drabbas sedan ganska lång tid av så kallad hederskultur. Detta måste förhindras och motarbetas på alla plan. Alla instanser som kan tänka beröras av hedersproblematik skall genomgå adekvat utbildning i frågan.

Dessutom måste kunskapen på området bättre nå ut till allmänheten i kommunen.

9.4 ARBETSMARKNADENHETEN

9.4.1 IPS verksamheten

Arbetsrehabilitering av personer med psykiska funktionshinder är ett viktigt arbete. Individual placement support (IPS) är en metod som används i kommunen sedan 2016. De centrala samarbetspartnerna är försäkringskassa, vuxenpsykiatrin och arbetsförmedlingen (samt social och omsorgsförvaltningens olika verksamheter).

Det synliggjorda värdet av förebyggande eller riktade insatser kan göras genom en

socioekonomisk analys. I denna ställs genomförda insatser mot sena eller uteblivna sådana och sammanställer därefter nyttan, i form av skillnader i utbetalningar före och efter dess genomförande. Vinsten beräknas till 1,5 miljoner enligt en FoU rapport från Region Gävleborg.

9.4.2 ENIG- samverkan internt och externt

För unga personer i kommunen, mellan 16-25 år, finns möjlighet att träffa både socialtjänst och arbetsmarknadsenheten på samma ställe inom ENIG. Det minskar behovet av

kommunikation mellan separata instanser och förebygger dubbelarbete. De unga personer

som står långt från studier eller sysselsättning kan behöva särskilda individuella insatser.

Sverigedemokraterna ser positivt på samverkan när det rör arbetsmarknadsåtgärder.

Eftersom unga som står långt ifrån arbetsmarknaden är en viktig grupp behöver således ENIG kommunens stöttning för att fortsätta sin verksamhet. Dock så är det enligt ”Följeforskning i anslutning till Hudiksvalls IPS-projekts slutrapport hösten 2018” svårigheter att samarbeta mellan ENIG och IPS. Detta då det kan vara olika bedömningsgrunder och ramar för

respektive enhet. På så sätt kan bieffekterna av för många instanser samtidigt vara att det blir svårt att planera flera samgående insatser. Vi vill se över hur de politiska styrdokumenten kan utvecklas för att räta ut eventuella frågetecken.

9.4.3 Försörjningsstödet i kommunen

Alla människor kan någon gång hamna i en situation som gör att man tillfälligt behöver samhällets stöd för att klara sitt leverne. Det handlar om akuta problem och särskilda omständigheter som föranlett dessa. Som det utvecklat sig idag har försörjningsstödet snarare kommit att bli en permanent försörjning för många människor. I många kommuner finns stadsdelar där andelen som går på försörjningsstöd är nästan lika många som har en fast anställning. Den stora invandringen från utvecklingsländer med låg utbildningsnivå,

tillsammans med bristande integration, har gjort att tiotusentals människor fastnat i ett bidrags-beroende. När samtidigt utredningar visat att de ekonomiska incitamenten att gå från bidrag till jobb, i vissa fall, är närmast obefintliga så cementeras bilden av ett system som tappat kontrollen.

Försörjningsstödet är inte till för arbetsföra individer. Fusk och missbruk ska beivras. Klienten som uppbär försörjningsstöd ska aktivt medverka i att försöka komma ur sin situation. Ett närmare samarbete mellan nämnden och arbetsmarknaden ska upprättas. Det ska vara ett arbetsmarknadsperspektiv på försörjningsstödet istället för renodlat socialt perspektiv. Det är det enda sättet att komma till rätta med de skenande kostnaderna.

9.4.4 LSS

Rådet för främjande av kommunala analysers underlag för 2018 visar att Hudiksvall med god marginal hade de högsta kostnaderna per invånare för LSS (exempelvis 40 procent högre kostnader än Gävle). Hudiksvall bör genomföra studiebesök i andra kommuner för att lära sig hur man, om möjligt, skulle kunna sänka kostnaden något i verksamheten.

42

9.4.5 Nya arbetssätt och ökad digitalisering

Kommunen skall verka för en ökad digitalisering för att kunna få ner handläggningstiderna och uppnå bättre kostnadseffektivitet.

Trelleborgsmodellen är ett sätt att arbeta för att få fler personer, idag beroende av försörjningsstöd, i utbildning eller arbete. Den utgör ett arbets- och förhållningssätt för arbetsmarknad, etablering, ekonomiskt bistånd och ensamkommande barn och unga.

Kommunen bör utreda möjligheten att införa modellen.

Trelleborgsmodellens fyra principer:

För att erhålla ett arbete så måste man befinna sig på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsfokus ska finnas i allt som görs och den sökande ska i högsta möjliga utsträckning vara ute hos näringslivet.

85 procent av de i verksamheten befinner sig i ett så kallat huvudflöde, de är i en

arbetsmarknadsinsats. Genom att fokusera på huvudflödets resultat frigörs resurser för de övriga 15 procenten.

Fokus ligger på att hitta gapet mellan anställning och näringslivets krav på kompetens hos individen.

För bästa möjliga utfall ska det vara tydligt vad, vem, hur och när saker skall göras.

9.4.6 Anställ en handläggare som arbetar med felaktiga utbetalningar

Vi behöver sänka kommunens kostnader för försörjningsstöd. Samtidigt är vår välfärd under attack av organiserade kriminella gäng. Fusk med bidrag uppgår till miljardbelopp varje år i Sverige. Vi vill därför anställa en handläggare som kan upptäcka och motverka fusk med försörjningsstödet. Det kommer att vara en tjänst som är självfinansierad. Det ger en tydlig signal om att vi inte accepterar att våra skattemedel går till kriminella.

9.5 Våra förslag:

● Kommunen skall anställa en äldrekurator.

● Kommunen bör intensifiera sitt arbete att hitta volontärer som kan spendera tid med de äldre.

● Ta fram en kommunal handlingsplan för att upptäcka missbruk och självskadebeteende i tid.

● Stärk det förebyggande arbetet genom bättre samverkan mellan socialnämnd och utbildning och kulturnämnd.

● Utöka skolpersonalens kunskaper om att anmäla misstänkta hedersrelaterade händelser eller beteenden till socialtjänsten. Bättre samverkan behövs.

● Utred hur informationskanaler och kontaktmöjligheter med socialtjänsten kan förbättras och hur en kompetensökning hos socialtjänstens handläggare kan nås, rörande fall med hedersproblematik.

● Stärk kommunens familjerådgivning för att motverka långa väntetider.

● Effektivisera verksamhet kopplad till migration

● Arbeta för en ökad digitalisering

● Skapa ett närmare samarbete mellan nämnd och arbetsmarknad kring frågan försörjningsstöd genom att flytta frågan

● Utreda om LSS-funktionen kan få ner sina kostnader

● Anställ en handläggare mot felaktiga utbetalningar

44