Med planering 2023-2025
8. LÄRANDENÄMNDEN
8.3 FÖRSKOLA OCH BARNOMSORG
8.3.1 Förord
I förskolan lägga grunden till det livslånga lärandet. Sverigedemokraterna strävar efter en förskola som håller internationell toppklass. Det innebär en förskola som erbjuder en trygg, rolig och lärorik miljö som stimulerar varje enskilt barn utifrån sina egna förutsättningar.
8.3.2 Minskade barngrupper i förskolan
Sverigedemokraterna ser positivt på små barngrupper för våra minsta. Det ger en ökad trygghet då forskning visar att de yngre barnen inte ska utsättas för alltför många relationer samtidigt. Barngrupperna i förskolan får inte vara så stora att det innebär kvalitetsförluster.
Det finns många fördelar med mindre grupper så som minskad smittorisk, färre stressade barn och minskad ljudvolym är några exempel. Dessa faktorer i sig kan även attrahera fler förskollärare till kommunens verksamheter.
8.3.3 Att rekrytera och behålla legitimerade förskollärare
Ett problem med förskoleverksamheten idag är svårigheten att rekrytera kompetent personal.
Det gör att behovet av att försöka minska personalomsättningen är viktigare än någonsin.
Hudiksvall har en högre andel av personal med förskollärarexamen jämfört med rikssnittet.
Det är något att vara stolta över. De ekonomiska incitamenten, i form av lönelyft med mera, behöver kompletteras med ett större fokus på arbetsmiljön. Pedagogerna ska ges
förutsättningar att kunna säkerställa en god pedagogisk verksamhet av hög kvalité. Det finns i många fall behov av en bättre struktur i den pedagogiska verksamheten, exempelvis genom en tydligare ansvarsfördelning mellan legitimerad personal och de som saknar pedagogisk utbildning.
8.3.4 De lagstadgade timmarna ska vara kvar
Sverigedemokraterna ser kvaliteten framför kvantiteten som viktigast när kommunens ekonomi är ansträngd. De lagstadgade timmarna på 15 timmar är således tillräckligt för de barn som har hemmavarande föräldrar. Det är givetvis vårdnadshavarna som har det främsta ansvaret när det kommer till att ta hand om sina egna barn. Det kan finnas undantag för arbetsintervju för vårdnadshavare eller där ett barn kan behöva extra tid på förskolan av annat skäl. Dessa barn har idag den möjligheten och ska naturligtvis även fortsättningsvis erbjudas en utökad tid inom den pedagogiska verksamheten.
28
8.3.5 Lokalförsörjning
Vi anser att kommunen i största möjliga mån ska planera utifrån småskalighet vid ny- och ombyggnationer av förskolan. I de fall denna inriktning inte kan tillgodoses, behöver det pedagogiska arbetssättet och pedagogens roll anpassas så att varje barn drabbas så lite som möjligt.
8.3.6 Valfrihet inom barnomsorgen
Sverigedemokraterna ser positivt på en mångfald i verksamheten och kommunen ska därför kunna erbjuda alla vårdnadshavare en valfrihet och fler valmöjligheter. Vi ser inte
driftsformen som det centrala utan kvaliteten.
8.3.7 Genusperspektivet
För oss är det en självklarhet att alla barn i förskolan, oavsett kön, erbjuds samma material och möjligheter till att utveckla sina förmågor, intressen och egenskaper. Det biologiska könet ska inte heller avgöra hur barnet bemöts av personalen inom förskolan eller skola. Vi vill låta barn utvecklas i den riktning som faller sig naturligt för dem. Vi anser därför inte att
kommunen ska bedriva barnomsorg utifrån ett genusperspektiv, där flickors och pojkars eventuella olikheter inte tillåts och respekteras.
8.3.8 Arbetskläder och jämställdhet
Vi vill utreda kostnaderna kring ett klädbidrag till vår fast anställda personal inom förskolan.
Det är en fråga om jämställdhet eftersom många mansdominerade yrken erbjuder detta. Det skulle också öka attraktiviteten för kommunen som arbetsgivare inom barnomsorgen.
8.4 GRUNDSKOLA
8.4.1 Förord: En jämlik och kunskapsinriktad skola
Skolan börjar mer och mer att delas upp i ett vi och dem. Där föräldrar väljer bort skolor som upplevs som stökiga. Det är ett misslyckande att kön och geografi (segregation) påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig skola. För att minska dessa skillnader räcker det inte att endast tillföra mer resurser. Det måste till ett nytt tänk och inriktning till en kunskapsinriktad skola. En trygg skola med plats för lärande och som motverkar stök, oro och otrygghet. Vi vill verka för en skola som kännetecknas av lugn och ro, kunskapsförmedling, förbättrade
studieresultat och ordning och reda.
Kunskap måste åter värderas högre och utbildningen måste utgå från behov. Lärarnas status måste höjas och lärarna måste ges möjlighet att i ökad utsträckning fokusera på
undervisningen. Det ska vara en rättighet att känna sig trygg under skoltid och nolltolerans måste råda mot stök och bråk i klassrummen. Detta utgör grunden för att vi ska kunna skapa ett tryggt och stabilt Sverige.
8.4.2 Byskolorna gör skillnad
Ett besparingspaket inom lärandenämnden, med nedläggning av de mindre skolorna utanför tätorten, har tidigare lagts fram. Det går dock emot målet om att ha en levande landsbygd. En lokal skola är ofta en förutsättning för att barnfamiljer ska vilja bosätta sig där. Om de så kallade byskolorna försvinner är risken också överhängande att utflyttningen från dessa fortsätter. Den största utmaningen är att få tag i legitimerade lärare som vill jobba på mindre skolor och vara kvar där på längre sikt. Det är ett problem som man kan se över hela landet och trenden har sett ut så under ett antal år. Effekten av att det är för få legitimerade lärare på de mindre skolorna är att dess kvalitet urholkas. Incitamenten för att undervisa på byskolor behöver därför höjas.
8.4.3 Måluppfyllelsen i grundskolan måste höjas
Vi kan inte ha som norm att var sjätte/sjunde elev går ut nian utan behörighet till gymnasiet.
Fokus måste stärkas på när eleven inte når kunskapsmålen och behöver anpassningar i undervisningen, eller särskilt stöd. Elevhälsan, föräldrar och andra aktiva som socialtjänsten måste stärka sin samverkan.
Vi behöver en snabb återgång till en kunskapsinriktad skola där lämpliga hjälpinsatser sätts in i tid.
8.4.4 Motverka trakasserier och skadegörelse
Mobbning, sexuella trakasserier, rasism och skadegörelse i skolan måste motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Utanförskapet i skolan måste motarbetas till varje pris, och trygghet. Högpresterande såväl som lågpresterande elever ska kunna få stöd och
stimulans. En trygg elev kan alltid tillgodogöra sig utbildningen bättre än en elev som känner sig otrygg. Det ska råda aktiv nolltolerans mot mobbning, sexuella trakasserier och
utanförskap på skolorna. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas.
Som ett viktig led i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, vill vi se en ökad samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas.
30
8.4.5 Hedersförtryck och hedersrelaterat våld ska stoppas
Alla kommuner, i vilka det förekommer hedersförtryck och/eller hedersrelaterat våld, bör bedriva ett strukturerat arbete mot detta. Arbetet bör vidare följa en nationell handlingsplan för att inte för stora skillnader i tillvägagångssätt och bemötande av våldsutsatta uppstår mellan olika kommuner. Vi anser därför att kommunen bör göra en kartläggning för att få en uppfattning om hur utbrett problemet är. På så vis kan kommunen identifiera och beräkna hur stora insatser som behövs sättas in för att motverka hedersförtryck.
8.4.6 Stärk elevhälsan
En av samhällets stora utmaningar idag är att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det leder inte sällan till svårigheter i skolan. Psykosomatiska symptom har också, av
Folkhälsomyndigheten, pekats ut som orsakad av just stress från skolan.
Det innebär stora samhällsvinster, både för de drabbade och ur ett ekonomiskt perspektiv, att tidigt ingripa mot ohälsan. Det är viktigt att ett helikopterperspektiv tillämpas i samordningen för detta arbete, med alla inblandade aktörer. Elevhälsan, som idag omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, är central. Den ska tillgängliggöras i så stor utsträckning som möjligt. Detta varför det behöver skjutas till mer medel för att kunna anställa fler till skolan i allmänhet, och fler till elevhälsan i synnerhet.
Vi vill därför genomföra en satsning på fler vuxna i skolan och samtidigt stärka upp elevhälsan.
Satsningen ska även användas till att avlasta lärare så att de i högre grad än idag kan fokusera på att utbilda eleverna.
8.4.7 Elever med särskilda utmaningar
Det är viktigt att de elever som har läs och skrivsvårigheter utreds tidigt. Det finns exempel på elever som gått flera år utan att ha fått hjälp. Ju längre man väntar desto längre tid tar det för den drabbade eleven att komma ikapp i sitt skolarbete.
Elevhälsan måste sätta in en individuell plan för den enskilde eleven så tidigt som möjligt.
Annars riskerar dessa barn att känna ett misslyckande i sin skolgång.
Även när det kommer till elever med olika diagnoser är det viktigt att resurser i form av elevassistenter och pedagoger finns tillgängliga. Förebyggande insatser är avgörande för att barn i riskzonen inte ska hamna efter i undervisningen. De som misslyckas i skolan hamnar oftare i ett utanförskap senare i livet. Även elever med funktionsnedsättningar måste ges bättre möjlighet att klara kunskapsmålen.
8.4.8 Fristående skolor - ett positivt komplement
Vi vill att friskolorna ska fungera som ett komplement till den kommunala skolan. Det är viktigt att det finns ett gott utbud och en valfrihet för alla målsmän och elever. Genom fler aktörer på marknaden sätts även press på den kommunala skolan att öka sin kvalitet. Det finns många exempel på friskolor som uppvisar goda eller mycket goda resultat. Givetvis ska friskolorna följa gällande målstyrning, inte minst vad gäller svenska normer och värderingar.
8.4.9 Introduktionsklasser
Vi önskar introducera introduktionsklasser för de, främst nyanlända elever, som har behov av det. Dessa klasser ska även kunna fungera som ett alternativ för de invandrade barn och unga som, till följd av språkförbristningar och/eller kunskapsglapp, hamnat efter den ordinarie skolundervisningen.
Individuella utvecklingsplaner med elevens behov och förkunskaper som bas ska tas fram. En gruppindelning kan därefter göras utifrån elevens språk- och kunskapsnivå. En
individanpassad undervisning främjar och utvecklar elevens förutsättningar till goda resultat.
Undervisningen ska dessutom präglas av ett arbetssätt som förenar utveckling av det svenska språket parallellt med ämnesundervisning. Som en naturlig del ska alla elever få en grundlig introduktion kring vårt samhälle, med fokus på ett synliggörande av svenska normer och värden. Detta ser vi som grundläggande i nyanländas integrering i det svenska samhället. När respektive elev bedöms vara redo för en ordinarie klass kan de därefter ta detta steg med rätt förutsättningar att lyckas.
8.4.10 En drogfri skola
Sverigedemokraterna vill se en helt drogfri skolmiljö. Det skall råda nolltolerans mot
droganvändning. Det är både en fråga om preventiva åtgärder som att upplysa elever om de negativa effekterna av droger och narkotika. Skolan behöver tydliga åtgärdsplaner för att förebygga droganvändning. Vidare ska kontakten mellan skola, hem och socialtjänst
fördjupas. Tidig upptäckt av droganvändande ökar möjligheterna för att socialtjänst, skola och föräldrar ska kunna bryta det destruktiva beteende som droganvändning innebär.
För att lyckas behöver frivilliga och slumpvisa drogtester av elever införas. För att få
sommarjobb inom kommunens verksamheter bör det även enligt oss krävas att eleverna är beredda på och accepterar att de kan få göra drogtest. Våra förslag inom detta område ska inarbetas i kommunens olika dokument och handlingsplaner mot droger.
32
8.4.11 Motion som studiehjälp
Barns inlärningsförmåga och framtida hälsa påverkas starkt av vilka motionsvanor de skaffar sig i unga år. Därför är det oerhört problematiskt att andelen elever, som regelbundet genomför fysiska aktiviteter, minskar. Neddragningar inom skolgymnastiken och försämrade kostvanor riskerar att få kraftigt negativa effekter för folkhälsan. Det finns därför även
ekonomiska incitament att prioritera detta område. Studier har visat att daglig fysisk aktivitet ökar koncentrationsförmågan. Vi vill därför utreda möjligheten att erbjuda schemalagd motion till samtliga barn i årskurserna 0-6 varje dag.
8.4.12 En bra kost inom skolans verksamheter
Vår vision är att skoleleverna ska få en näringsrik och välsmakande mat, som är lagad av svenska råvaror – gärna närproducerade. Det är en viktig grundförutsättning för
kunskapsinhämtningen, att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. Vi anser att lokala bönder i så stor utsträckning som möjligt ska gynnas av de lokala upphandlingarna.
8.4.13 Ta inte lärarna för givet – förbättra villkoren
Kommunen måste göra det mer attraktivt att arbeta som lärare genom att erbjuda en mer konkurrenskraftig lön. Det kommer dock inte att räcka om inte arbetsmiljön förbättras.
Sjuktalen måste ner och kommunen måste börja ta både lärarna som skolfrågan i stort mer på allvar.
8.4.14 Surfplattor och mobiltelefoner i klassrummet
Brittiska studier, som utrett hur mobilfria klassrum påverkat studieresultaten, visar att resultaten hos eleverna förbättrades vid ett mobilförbud under lektionstid. De förbättrade skolresultaten var särskilt påvisbara hos de lågpresterande eleverna.
Det är därför nödvändigt att rektorerna på skolorna inför tydliga förbud mot surfplattor och mobiltelefoner, som inte används i undervisningssyfte, i klassrummen. Detta skulle ge en förbättrad studiemiljö.
8.4.15 Fler vuxna i skolan och tydliga arbetsbeskrivningar för lärarna
Sjukskrivningstalen bland personalen i skolan behöver sänkas. Det handlar om att från kommunens sida skapa bättre förutsättningar för lärarna att vara just lärare. Väl avgränsade arbetsbeskrivningar är ett första steg. Många vittnar om att det saknas en tydlighet för vad som ingår i tjänsten. Det gör att många lärare tar på sig uppgifter av praktisk eller
administrativ (rastvakt, konflikthantering i klassrummen eller dylikt) för att de vill vara hjälpsamma och förbiser sin egen situation.
Genom att anställa fler vuxna i skolan att avlasta befintliga lärarna inom dessa områden kommer arbetsmiljön att förbättras och frågetecken suddas ut. Det leder också till att mer jobb kan läggas på att förbättra elevernas skolprestationer. Att lärarna i sin roll kan fokusera på lärandet, och samtidigt känna sig trygga med vad de ska göra och när, ger troligtvis även en bättre arbetsmiljö. Mindre stress kan därför leda till minskade sjuktal. En satsning på fler vuxna i skolan kan därför, som en delåtgärd, hjälpa till att minska kommunens kostnader för sjukskrivningar.
8.5 GYMNASIESKOLAN
8.5.1 Näringslivets roll
Gymnasieskolan har en central roll i utvecklingen av kommunen. Det kommer att vara brist på kompetens inom flera områden i framtiden. Därför måste kommunen säkerställa att den efterfrågade kompetensen, för näringslivsutvecklingen med mera, kommer att finnas tillgänglig. En stor vinst är om kommunens nuvarande unga ökar sin andel som studerar vidare. För att även matchningen ska fungera bättre för kommande vakanser behöver
gymnasiet en förbättrad samverkan med näringslivet. De kompetenser som behövs framöver skall lyftas fram som ett tydligare alternativ. Framtidens behov skall bättre än idag kunna styra elevers val av utbildning.
8.5.2 Samverkan med Högskolan
Sverigedemokraterna är positiva till att elever från gymnasiet samarbetar med studerande på högskolan inom specifika forum. Det ger dem, särskilt från studieovana hem, en inblick i hur det är att studera vidare efter gymnasiet. Man kan dela erfarenheter, få svar på tankar och kanske oro samt ges möjlighet att förstå bättre vad det praktiskt innebär. Samma princip kan appliceras för elever som ska ta steget mellan grundskolan och gymnasiet.
8.5.3 Bevara de praktiska utbildningsalternativen
I en tid där besparingar efterfrågas kommer de praktiska programmens överlevnad att diskuteras. Vår ståndpunkt är tydlig- de ska bevaras. På dagens arbetsmarknad råder det stor brist på ett flertal yrken av mer praktisk karaktär. Dessa yrken kräver ofta mindre teoretiska förkunskaper men är likväl så viktiga och kompetenskrävande. Vi delar bilden av att alla ska ha en chans att göra en klassresa genom att både kunna arbeta sig uppåt och studera vidare.
34 Men den utopin får inte göra att vi samtidigt ser att många hamnar i ett, ibland livslångt, utanförskap- cementerat av att de inte hade orken att ta sig igenom gymnasiets alla teoretiska kurser. En yrkesinriktad utbildning kan i detta fall vara en väg in till, inte sällan välbetalda, alternativ för dessa elever.
Vi behöver sammantaget stärka den yrkesinriktade utbildningens roll genom att öka antalet praktikplatser för dessa program. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen, med minskat teoretiskt innehåll, bör återinföras. Givetvis ska möjligheten att lägga till ett tredje, mer teoretiskt inriktat år, finnas för dessa elever. Denna förändring är nödvändig för att bryta utanförskapet och samtidigt matcha arbetsmarknadens behov mot utbildningen bättre.
8.6 Våra förslag:
● Kommunen ska främja valfrihet och mångfald inom barnomsorgen
● Kommunen ska uppmuntra alternativa driftsformer inom barnomsorgen
● Den ekologiska kosten i verksamheten skall bytas ut
● Anställ fler vuxna i skolan och stärk elevhälsan
● Kommunen ska endast erbjuda arbetssökande och föräldralediga barnomsorg enligt lagstadgade 15 timmar per vecka
● Modersmålsundervisning i förskolan bör avvecklas
● Kommunen ska utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas
● Demokrati ska vara utgångspunkten genom hela skoltiden
● Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan.
● Utöka idrottsundervisningen för grundskoleelever till att innehålla något moment varje dag.
● Kommunen bör utforma minst en lekplats på ett sådant sätt att den tillgängliggör lek för barn med de vanligaste funktionsnedsättningarna
● Föreningar ska begära ett uppvisande av begränsat utdrag ur belastningsregistret
36