Ekonomisk diskussion

När det gäller kostnaden och priset på produkten, säger Kjell att han är nöjd. Orsaken till detta är att kostnaden och därmed priset har hamnat på en sådan nivå att servisserien blir konkurrenskraftig. Kjell påpekar vid flera tillfällen att om glasen blir för dyra och priset därmed för högt, är det ingen idé att lägga ner en massa onödig tid på en produkt som ändå inte kommer att lanseras och om den lanseras, far mycket svårt att sälja.

Under arbetets gång gör Kjell inte någon kalkyl som skrivs ner. Däremot kan han, med utgångspunkt från jämförelser och tidigare erfarenheter, få en god uppfattning om vad produkten kommer att kosta och vad försäljningspriset blir.

Kjell: Jag vet vad det kostar i timmen och hur man kalkylerar, och kan jämföra

med sådant jag har gjort tidigare... Jag vet ju ungefär antalet (per timma) och då vet jag ju ungefär vad det hamnar i pris. På så sätt kan jag kolla.

5.2.6.4 Nollserie

I samband med nollserien upprättas den formella kalkylen och priset fastslås. Egentligen är priset redan fastställt eftersom produkten inte far ändras efter nollserien. Detta gör då att syftet med nollserien är, som Kjell ser det, är att ta fram säljprover.

Här kommer en del av vårt samtal där vi diskuterade den formella kalkylen, vad Kjell gör med den och hur han förhåller sig till den.

PU på Kosta Boda

Anders: Det här papperet den här kalkylen som kommer, får du ett exemplar av

den eller vilka är det som får se den, eller vad gör man med den?

Kjell: För mig är den ointressant egentligen. Det är marknadsavdelningen som

får den och de som sätter priset. Det PU- och marknadsavdelningen som får den.

Janos: På vilket sätt menar du att den är ointressant? Vad ä r det som gör att den

blir ointressant?

Kjell: Dumt sagt men. Den är inte ointressant för mig så v a, men jag har, hur ska

man uttrycka det. Jag har inte så mycket mer och jobba med den. Jag kan bara ställas inför fakta, sedan kan jag ha synpunkter "att det här är rent åt helvete, för att jag tycker att det är fell", så kan jag göra. Oftast är det ju så att gjort så mycket noggranna kalkyler så att det stämmer. Det är inte ofta man går in och tjabbar....

Janos: Om jag förstår det rätt så är det den första riktigt formella (grej) papper

som kommer? Och den är ointressant. (KE protesterar lite) Jag försöker inte vara ironisk på något sätt. Den är ointressant för den är redan bekant då?

Kjell: Jag vet vad det hamnar på. För man har satt ett pris på den och så går

man neråt. Därför, också, man vet hur många man gör i timmen, därför vet jag ungefär vad kalkylen ligger på. Den är ju inte ointressant (kalkylen) för man har ju kontakt med den hela tiden, inte bara att jag får en ridle papper hela tiden, utan jag vet ju vad det handlar om. Jag vill inte ha så mycket papper. Man jobbar ju med den hela tiden under produktutvecklingen. Vi har väl inte varit involverade i prissättningen speciellt mycket genom åren. Det har väl egentligen varit de sista sex, sju åren som vi har varit lite mer involverade i hela den här processen. Därför att varje bruk ska ju vara konkurrenter egentligen. Då vill jag ju se vad hamnar mina produkter här (Boda, kostnadsmässigt) jämfört med på Åfors och Kosta.

PU på Kosta Boda

Kjell: För motsvarande skål, eller var det är för någonting. Då kan det vara så

att min skål är dyrare. "Varför är den här 20 spänn dyrare än den här" eftersom jag kan tekniken, det är ungefar samma tekniker. "Vad beror det på?" "Det beror på det och det osv. Det accepterar jag inte det här ska vara precis samma pris. Därför om den här är 20 kr dyrare netto så blir det 60 kr ut. De är likvärdiga. Det är klart att jag väljer den här (den billigare) som konsument. Då slås den här ut och blir det ingenting, så får de kalkylera om den. Det är sådant man bråkar om. Men just den här typen av saker (servisglas) vet man redan på förhand att den måste ligga i den här nivån. Annars blir det ointressant. Det är bara, då att man

går baklänges.

Tidigare har Kjell inte varit särskilt involverad i prissättningsdiskussioner. Det ökade engagemanget de senaste 6, 7 åren, beror på att Kjell anser att några av hans produkter har fatt ett felaktigt pris och på så sätt inte fått en chans att sälja. Han påpekar även att man säger till honom "dina produkter är så fina men de är så mycket dyrare än den här". Allt detta göra att han har ifrågasatt prissättningar som han tyckte inte stämmer. Ytterligare en faktor som har ökat Kjells engagemang och möjlighet att påverka priserna och kalkylerna, som ligger till grund för dessa, är att delar av kalkyleringen har decentraliserats. Nu görs kalkylerna för nya produkter på respektive bruk av mästaren i verkstaden, hyttmästaren och platschefen. Den information som matas in kalkylsystemet är antal producerade glas, kassationsgrad, färg­

förbrukning mm. Mästaren i den verkstaden som har producerat nollserien, anger hur många de kan göra på en timme och kassationsgraden. Denna bedömning baseras på nollserie och hur många som kan tillverkas när alla är inkörda på produkten. Bedömningen som görs kommer att få stort genomslag i produktens kostnad då personalkostnad i hyttan utgör en mycket stor andel av den totala kostnaden. De olika mästarnas sätt att bedöma antalet varierar Kjells utsaga illustrerar detta tydligt.

Kjell: När man jämför de här två produkterna så kan det vara att här gör man två

mer i timmen. Varför gör man två mer i timmen på det här bruket i jämfört med det andra bruket. Det är då man går till mästaren och frågar, "varför gör du två mindre". Då kanske han säger "vi kommer upp i det så småningom. ". Medan den här verkstaden säger att vi vet att vi kommer att komma upp i två stycken till, därför sätter vi det här beloppet. Medan här är man så rädd. Det kan vara en

PU på Kosta Boda

sådan grej, att man feglirar. Att mästaren inte begriper innebörden i att den här inte säljer och att sedan har vi inget jobb. Man har varit rädd och helt plötsligt får man ansvar. Det ansvaret gör att man inte vågar att blir halshuggen. Säg att jag ska göra 30 och sedan gör 20 då blir jag halshuggen.

Namnet på produkter är viktiga. Att vara med och få fram ett namn är en av de sista uppgifterna Kjell har när det gäller servisen.

Kjell: Vanliga styckesaker har väl namn inte så stor betydelse men det är hemskt

viktigt för en vinglasserie. Att man får ett tillräckligt bra namn som är lätt att komma ihåg, lätt att uttala men som ändå har en innebörd av det man ska dricka... Det är väl det som vi håller på med nu. Vi har en massa namnförslag så vi har det ute på så kallad remiss, det är ett för vackert ord egentligen. Vi håller på och testar av det lite grand. De namn som vi har valt ut stämmer överens med engelska, amerikanska och tyska så att de inte klingar fel. Vi hade ju asur, som också är ett vinnamn men det blev fel på engelska. Det är det man måste kolla av, att det stämmer på alla, efter som det är så viktigt internationellt.

PU på Kosta Boda

I detta kapitel har vi visat hur konstnärerna resonerar kring produktutveckling och kalkylering dels när det gäller konstglas och hur konstglasframgångar kan kommersialiseras i sortiments­ glas och dels generellt kring sortimentsglas och specifikt kring ett antal produkter. I nästa kapitel "Den kalkylerande konstnären" analyserar vi konstnärernas resonemang och deras kalkylmodell.

Den kalkylerande konstnären