Konstnärernas kalkylmodell för sortimentsglas

Vi sammanfattar analysen av konstnärernas kalkylmodell och kalkylorienterade resonemang i PU-processen för sortimentsglas genom att gruppera de begrepp de använder sig av. Begreppen är indelade i de två aspekterna, som diskuterats tidigare, produktion respektive marknad. Här menar vi inte att kalkylerna är fokuserade på produktions- respektive marknadsuppföljning utan att konstnärerna tänker i produktions- och marknadsaspekter, när de utvecklar nya sortimentsprodukter. Begreppen som presenteras nedan har inte av oss givits någon inbördes rangordning.

Produktutvecklingsprocess

Produktion Marknad

• Enheter per timma • Försäljningspris

• Kassation • Pristak • TK-pris • Prisintervall • Konstnärligt uttryck • Varumärke • Mervärde för kunden • Täckningsbidrag

Tabell 6.2 Centrala begrepp i konstnäre rnas kalkylmodell vid utveckling av sortimentsglas. Källa: Egen

Nedan kommer en förklaring av de begrepp som ingår i ovanstående figur. Vi böljar med produktionsaspekter i konstnärernas kalkylmodell. Begreppet "enhet per timma" avser antalet tillverkade glas i hyttan. Detta begrepp används även för att göra jämförelser mellan olika

Den kalkylerande konstnären

produkter. "Kassation" avser icke godkända produkter i olika steg i produktionen. Ett begrepp som används parallellt med detta är kassationsgrad. Begreppet "TK-pris" står för

till-18 verkningskostnad och överensstämmer med begreppet i en traditionell självkostnadskalkyl. Konstnärerna strävar också efter att förena ett konstnärligt uttryck i en produkt med en produktionsmetod som ger ett lågt TK-pris. När konstnärerna diskuterar TK-pris så avser de samma begrepp och belopp som i den formella kalkylmodellen. De betraktar TK-priset som en viktig faktor eftersom det i viss mån påverkar produktens möjlighet att komma in i sortimentet, pga. krav på täckningsgraden. Det de arbetar med är att försöka sänka TK-priset genom de mer konkreta begreppen kassation, enheter per timma mm. Det betyder att begreppet TK-pris inte är föremål för någon större diskussion under produktens utvecklingsfas utan kommer in senare t.ex. i samband med sortimentsrådet.

Vad det gäller marknadsaspekten i konstnärernas kalkylmodell är ett begrepp pris. Här används begreppet "försäljningspris" till konsument (snarare än pris till Kosta Bodas kund, som oftast är en återförsäljare). De använder även begreppen "pristak" och "prisintervall". Med pristak menas ett högsta pris till konsument där försäljningsvolymerna kan tänkas vara acceptabla. Begreppet prisintervall är likartat, men skiljer sig på så sätt att det uttrycks som ett intervall i stället för ett absolut tak. Det sistnämnda används för produkter med ett lite högre pris som inte är lika priskänsliga som t.ex. servisglas. Medan det förstnämnda främst används för billigare produkter.

Ett annat centralt begrepp är det "konstnärliga uttrycket". Här avses att produkten ska innehålla ett högt konstnärligt uttryck, t.ex. genom att vara nyskapande eller vara avvikande och exklusiv. Begreppet "varumärke" handlar om konstnärernas och företagets anseende och att låta produkterna vara bärare av detta anseende. "Mervärde för kund" handlar om att skapa ett känslomässigt värde kring produkter. Det här begreppet hänger samman med konstnärligt uttryck och varumärke.

Begreppet "Täckningsbidrag" används för att bedöma lönsamhet för en enskild produkt och för att göra jämförelser mellan olika produkter. Även begreppet täckningsgrad används på samma sätt.

Den kalkylerande konstnären

6.4.5 Sammanfattning

Konstnärernas kalkylmodell är helhetsorienterad. Det är svårt att på ett rättvisande sätt lyfta fram en enskild aspekt som är överordnad. Modellen innefattar såväl produktionsmässiga som marknadsmässiga aspekter. Det tycks oss svårt att försöka separera dessa aspekter, åtminstone när modellen används med ett övergripande syfte. Konstnärerna tycks resonera i sambandstermer. Ändrar de något i produktionen så ser de tydligt kopplingen till vad kostnaden blir och att det kan påverka det pris som sätts på produkten, eller att det kan möjliggöra att produkten kan hamna i ett "riktigt" prisläge (målkostnadskalkylering) gentemot konsument. Dessutom tenderar konstnärernas modeller att bli mer detaljerade då de arbetar med billigare produkter, t.ex. vannaprodukter.

I konstnärernas kalkylmodell kan begreppet "mervärde för kunden" ses som en syntes av begreppen intäkt och kostnad. Den användning av mervärdebegreppet som konstnärerna har spänner över hela produktutvecklingsprocessen. Mervärdebegreppet i Kosta Boda innefattar att bygga in så mycket upplevelse och status som möjligt i produkten ifråga för att kunden ska vara beredd att betala ett högt pris för produkten. Samtidigt ska företaget kunna tillverka produkter till en så låg kostnad som möjligt för att ge kunden upplevelse som gör att priset till konsument inte blir för högt. Ett sätt att försöka sammanfatta konstnärernas kalkylmodell är att den handlar om att möjliggöra "skapandet" och "legitimerandet" av värden för kunden. Skapandet kan sägas bestå dels av en idéfas och dels en genomförandefas. Vid en fokusering på det sistnämnda, handlar det närmast om olika produktionsaspekter och legitimerandet handlar om varumärkesåtgärderna, t.ex. att det finns ett namn, en konstnär bakom en produkt för att fa kunden att vilja betala ett högt pris för produkterna. Konkret kan vi se att skapandeaspekten, ur produktionssynpunkt, kan uttryckas bl.a. i timvolymmåttet. Legitimeringsaspekten är svårare att konkretisera. Sannolikt är det en "variabel" som finns i tankevärlden hos konstnärerna. Denna legitimeringsaspekt ställer sedan konstnärerna mot skapandeaspekten för att bedöma om produkten, som är under utveckling, ger ett mervärde

Den kalkylerande konstnären

för kunden. Resonemanget är sannolikt inte särskilt explicit i dessa avseenden, utan kan betraktas som en s.k. tyst kunskap19 eller en professionell designerkunskap.

6.5 Kopplingar mellan konst- och sortimentsglas

Konstnärerna resonerar kalkylerande i kopplingarna mellan konst- och sortimentsglaset på flera olika sätt (se även 6.3.2 "Konstglasets värde för sortimentsglaset"). För det första finns detta resonemang i överföringar av produktidéer och produktionstekniker. För det andra finns kopplingen i att framgången som en konstnären får med sitt konstglas möjliggör att denne kan sälja sortimentsprodukter till ett högre pris än vad en mindre känd konstnär skulle kunna göra.

Vad gäller tekniköverföringar från framgångsrika konstnärsprodukter till sortimentsprodukter är det en medveten handling (dvs. kalkylerande) från konstnärernas sida. De arbetar i dessa fall med att hitta metoder för att möjliggöra en enklare och billigare variant av det konstaärliga uttryck som de skapat med konstglasprodukten. Detta arbetssätt är en strategi för att följa upp framgångsrika konstglasprodukter och omsätta dessa idéer i det kommersiella konstglaset. Ett exempel på en sådan överföring är tekniken att måla på glas för hand, vilket Ulrika Hydman-Vallien är känd för. När vi tidigare i avsnittet 6.3.2.2 "Konstglas som

idégener er are" diskuterade konstglaset, togs liknade spörsmål upp i samband med olika

syften med konstglasverksamheten, dvs. att konstglaset kan fungera som en idégenerare till nya sortimentsprodukter.

Den andra delen i kopplingarna mellan konstglas och sortimentsglas är mer abstrakt. Den består i att konstnärerna genom att arbeta aktivt med utställningar mm. av sitt konstglas, blir allt mer etablerade och berömda. Kopplingen till sortimentsglaset i detta avseende består i att konstnärerna använder sin konstnärliga framgång för att skapa och sälja sortimentsprodukter till ett högre pris än vad som armars vore möjligt. Denna koppling motsvara den som vi i 6.3.2.1 kallar "Konstglas som varumärkesförstärkare". Detta är att betrakta som en balansakt i så måtto att de inte tillåter sortimentsglaset att ha vilket utseende som helst, dvs. de vill kunna "stå för" produkten rent konstnärligt så att produkterna inte inverkar negativt på deras

Den kalkylerande konstnären

konstnärliga framgång. Det är också viktigt att i sortimentsglasprodukten upprätthålla ett konstnärligt uttryck.