Modellernas fokus

I detta avsnitt analyserar vi och jämför de olika modellerna baserat på vad som betonas och fokuseras i respektive modell. De punkter vi behandlar är modellernas fokusering på kostnad/intäkt, produkt/marknad, planeringshorisonter samt dynamik i modellerna. Avsnittet visar bl.a. att konstnärerna i sitt kalkylresonemang är fria från form och formkrav medan den formella kakylen är bunden av form och formkrav.

Vid en jämförelse, vad gäller betoning på kostnad/intäkter, är en viktig skillnad att den formella modellen är fokuserad på kostnader, medan konstnärernas modell i större omfattning

Den kalkylerande konstnären

beaktar intäkts- och värdesidan (marknadsaspekter). Det vill säga att konstnärerna betonar även vad det är som möjliggör att intäkter och värden kan skapas i, och med produkterna. Med det konstnärliga uttrycket kan de "legitimera" att en produkt har ett högt pris trots att den kanske har en låg tillverkningskostnad. Skillnader i f okus kan även uttryckas som att man har olika betoning gällande aspekterna produktion respektive marknad inom produkt­ utvecklingsprocesserna. Detta kan illustreras genom en axel med två extrempunkter vad gäller fokusering inom ramen för PU-processema.

P r o d u k t i o n ^ ^ M a r k n a d

Formell Sortiment Konstglas

Figur 6.1 Modellernas fokus Källa: Egen

När det gäller konstglas och den diskussion som konstnärerna för i det sammanhanget, är den inte lika fokuserad på ekonomiska frågor i jämförelse med diskussionen i samband med utveckling av sortimentsglas. Likväl är diskussionen fokuserad på ekonomiska frågor i konstglassammanhangen vad gäller dess betydelser för och påverkan på möjligheterna att arbeta med olika produkter inom sortimentet. Det kan ske t.ex. genom att följa upp konstnärliga idéer och framgångar inom konstglaset och på detta sätt förstärka företagets varumärke. Konstnärernas verksamhet och resonemang kring skapandet av konstglaset och konstglaset som konstnärligt uttrycksmedel har inte varit föremål för analys. Det är först i ett senare skede, när det gäller konstglasets inverkan på företagets övriga verksamhet, som ekonomiska aspekter med konstglaset lyfts fram på ett mer strategiskt plan.

En annan intressant skillnad mellan konstnärernas och den formella modellen är vilka planeringsnivåer som fokuseras. Konstnärernas modell fokuserar såväl strategiska, taktiska som operativa aspekter, medan den formella är begränsad till taktiska och operativa aspekter. Det som gör att vi betraktar konstnärernas modeller som mer strategiska är att de i sin diskussion gör kopplingar mellan konstglasverksamhet och utveckling av sortimentsglas. Dessutom beaktar de i sin modell marknadsrelaterade framgångsfaktorer såsom varumärke och konstnärligt uttryck. Samtidigt är modellerna operativt orienterade i samband med t.ex. tester av produktidéer som konstnärerna utför i hyttan i s yfte att kontrollera om volymer per

Den kalkylerande konstnären

timma som kan uppnås. Den formella modellen har en begränsning i de t att samband mellan konst- och sortimentsglaset och samband med marknadsrelaterade framgångsfaktorer inte hanteras i kalkylmodellen.

Modellen som konstnärerna arbetar med används på flera planeringsnivåer är fler-dimensionella och dynamiska, medan den formella modellen är statisk och endimensionell. Detta kan bero på att modellerna har olika syften. Tidigare har vi tagit upp behovet av att mäta kostnaden på produkterna som tillverkats bl.a. som grund för värdering av företagets varulager. Detta medför rimligtvis att den formella modellen blir något begränsad i perspektivet. Det kan också bero på att konstnärerna använder kalkylmodellerna på ett annat sätt än t.ex. ekonomerna, dvs. att konstnärerna ser andra slags samband. Konstnärernas syfte med kalkylerandet tolkar vi som att skapa livskraftiga produkter som stärker företagets varumärke och image och bidrar till företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. Det ter sig då rimligt att konstnärerna av denna anledning tar med olika variabler av mer strategisk karaktär i sitt ekonomiska resonemanget. Konstnärernas modeller kan även sägas vara mer dynamiska i d en bemärkelsen att de kan inriktas på konkreta behov att skapa förändringar när de testar olika produktidéer. Konstnärerna gör tester i hyttan i syfte att bl.a. se vad som behöver förändras i produktens tillverkningsmetod mm. innan produkten kan gå vidare i utvecklingsprocessen. Resonemanget kan, i detta avseende, betecknas som handlings-orienterat och inriktat på de konkreta processerna i t.ex. hyttan samt framtidsinriktat. Den formella modellen är mer bakåtriktad och inriktad på konstateranden av kostnader förknippade med tillverkningen av den aktuella produkten.

Konstnärerna är inte i kalkylsammanhang bundna av att de behöver formler och exakta kvantitativa mätmetoder. Snarare är det så att de resonerar i kausalsamband på en mer övergripande icke kvantifierad nivå. Av denna anledning kan de föra en betydligt friare diskussion om ekonomi jämfört med den formella kalkylmodellen. De kan resonera i mer kvalitativa termer t.ex. på så sätt att en produkt som har ett starkt konstnärligt uttryck kan ges ett högre pris än en produkt med mindre kraftfullt konstnärligt uttryck. Även om tillverkningskostnaden skulle vara lika stor. Sannolikt har konstnärerna inte ett så stort behov av att sätta exakta siffror i sin kalkyl, utan resonemanget baseras i stor omfattning på samband mellan produktion, produktionsmetoder och mervärde för kunden och ekonomiska

Den kalkylerande konstnären

effekter för företaget. Kunskap om sambanden grundas på en lång erfarenhet av produktutveckling och kunskap om produktionsprocessernas villkor och förhållanden. Konstnärerna vid företaget har alla varit verksamma en längre tid vid bruken. De har uppenbarligen tagit lärdomar av tidigare projekt som blivit stoppade, eller blivit mindre lyckade, pga. att en acceptabel kalkyl inte har kunnat presenteras eller att priset varit för högt. Effekten blev att försäljningen av produkten inte blev tillfredsställande. Med detta som en erfarenhetsbakgrund faller det sig logiskt att konstnärerna har lärt sig de avgörande delarna i kalkylen och tagit till sig dessa delar i sitt sätt att arbeta med nya produktprojekt. Resonemanget som konstnärerna för är ekonomiskt, men det behöver inte medföra att de har ett behov av att kvantifiera och omsätta i måttet kostnader.