Ekonomiska aspekter på samdistribution

Rapporten har, i kapitel fem, analyserat de möjliga effektivitetsvinster som kan göras med samdistribution i Linköping med avseende på tid, fordon, fyllnadsgrad och antal fordonsrörelser. För ett framgångsrikt system är även den ekonomiska lönsamheten viktig för ett gemensamt samdistributionsbolag som på kort sikt hyr in kapacitet från befintliga transportörer och på lång sikt eventuellt införskaffar egna distributionsfordon och uppför egen terminal. Om samdistribution ses som en tjänst kan de kostnader som genereras beskrivas i en kalkyltrappa (figur 17). Stycket är fritt tolkat efter ett förslag som Andersson (2001) beskrivit.

Figur 17 Kalkyltrappa vid samdistribution. (Fritt tolkat Andersson, 2001.)

Samdistribution kräver omfattande arbetsinsats av såväl personal på terminal som distributionschaufförer. Den tidigare beskrivna kostnadsfördelningen på fordon vid lokaldistribution i figur 9 visar att lönekostnaden är den dominerande faktorn. På terminaler är den största delen av arbetet manuellt vilket medför att löner blir en stor del av terminalkostnaden som beskrevs i kapitel 3.4.2. Figuren ovan inleder med de direkta lönekostnaderna som visar på bolagets egen arbetsinsats och bör därmed vara startpunkten för kalkyltrappan. Med arbetsinsats menas här chaufförens och terminalarbetarens göromål inklusive omlastningar och extra skanningsoperationer. Indirekta kostnader är omkostnader för att kunna producera tjänsten som inom samdistribution kan bestå av:

• Kostnader för värdeminskningar på terminalinventarier • Kostnader för värdeminskning på fordon

• Driftkostnader på terminal • Driftkostnader på fordon • Lokalkostnader för terminal • Räntekostnader

• Avgifter för telefon, EDI etc. • Osv.

Speciella direkta kostnader är de kostnader som tillkommer utöver bolagets lön till personal. Vid samdistribution kan dessa kostnader vara materialkostnader, till exempel de extra streckkoder och erforderlig datautrustning som nämns i avsnitt 6.1.5 samt inhyrda tjänster.

Direkta lönekostnader, indirekta kostnader och speciella direkta kostnader bildar tillsammans kostnaden för att kunna producera tjänsten. Utöver denna post tillkommer administrativa kostnader för personaladministration samt dator- kostnader. Även försäljningsomkostnader tillkommer som är indirekta kostnader i samband med till exempel marknadsföring och försäljning av samdistributions- tjänsten.

De effektivitetsvinster som kan göras genom samdistribution måste generera så pass stora besparingar att samtliga kostnader som definierats i kalkyltrappan ovan täcks. Det vill säga att priset för tjänsten ska motsvara eller överstiga kostnaden för samdistributionen, inklusive omlastning, hantering och utkörning. Om det

Direkta lönekostnader Indirekta kostnader

Speciella direkta kostnader Administrationsomkostnader Resultat Försäljningsomkostnader Pris för tjänsten Totala kostnader Kostnad för att producera tjänsten

gemensamma bolaget går med vinst måste det vid bolagsbildningen upprättas en klar struktur hur detta ska hanteras och fördelas mellan aktörerna. Oavsett vilken form samdistributionen tar måste besparingarna för transportörerna vara så stora att de finner det lönsamt att delta i samdistribution istället för att leverera godset själv. Med lönsamt menas här att lösningen inte blir dyrare än dagens system utan helst av allt billigare och effektivare.

En förutsättning för att ett samdistributionssystem ska bli långsiktigt stabilt är ett positivt utfall av den företagsekonomiska kalkylen ovan. Samdistribution har även samhällsekonomiska effekter och för att avgöra dessa är det lämpligt att med ovanstående kalkyl som utgångspunkt komplettera med de faktorer som behövs för att utföra en samhällsekonomisk kalkyl.

Hur resursuppoffringen inom företagsledet påverkas av samdistributionen måste ingå i den samhällsekonomiska kalkylen vilket beskrivs av den företags- ekonomiska kalkylen. Utöver detta är det främst så kallade externa effekter i samband med tung trafik i städer som måste tas med i de samhällsekonomiska beräkningarna. Samdistributionen kan, vid rätt utformning, reducera antalet körda fordonskilometrar med tunga fordon vilket i sin tur leder till minskade utsläpp, buller, färre olyckor och mindre trängsel. Dessutom kommer slitage på gator och fastigheter att minska. De ovan nämnda faktorerna kan översättas i monetära termer och därefter tillfogas kalkylen. Därför kan det konstateras att kompletter- ingen av kostnadskalkylen med de samhällsekonomiska komponenterna kommer att förbättra utfallet. Företagens intresse för att medverka i samdistributionssystem kommer inte att öka på grund av detta, men det bör vara ett starkt skäl för att kommuner och stat ska vara pådrivande för utvecklingen mot en ökad grad av samdistribution.

7 Slutdiskussion

Det övergripande syftet med examensarbetet är att utarbeta förslag till ett fungerande samordnat distributionssystem för styckegods i Linköpings innerstad dels på kort sikt, dels på lång sikt. Förslagen har tagits fram utifrån litteratur- studier, intervjuer och möten med aktörerna inom SAMLIC-projektet samt ana- lyser av PILOT-data.

Ett omfattande analysarbete på PILOT-data har utförts och det kan konstateras att samdistribution medför ett minskat antal fordonsrörelser. Även fyllnadsgraden förbättras avsevärt vid samdistribution. Dessa två faktorer tillsammans medför att antalet unika distributionsfordon reduceras vilket leder till att trafikbelastningen i centrum och godsmottagningstillfällena för handlarna minskar. Efterhand som samdistributionssystemet trimmas in kommer förmodligen större tidsvinster att erhållas än PILOT-studierna påvisar.

Den använda regressionsmodellen kan ha specifikationsfel (Andersson, 1983), det vill säga att den inte är riktigt formulerad och viktiga förklarande variabler kan ha utelämnats och/eller sådana tagits med som inte har något logiskt samband med den beroende variabeln. De siffermässiga resultaten måste ställas i relation till det indatamaterial som är tillgängligt. Databasen som upprättades under PILOT- projektet är relativt komplett sett till enskilda uppgifter och innehållet är för- hållandevis exakt, vissa inmatningsfel har dock konstaterats och justerats. Under- sökningsperioden för PILOT sträcker sig över nio veckor och därför återspeglas inte säsongsvariationerna över året. Efterstudierna fortlöpte under ännu kortare tid och ger samma problemställning.

Fullt utvecklad samdistribution medför stora fördelar/vinster för alla in- blandade. Reducerat fordonsantal minskar bland annat trängsel, emissioner och buller i city. Åkerierna kan spara in resurser på citydistributionen som kan an- vändas till andra uppdrag. Risken med denna typ av projekt är annars att brister i godssamordningen i kombination med dålig medverkan från handlare, kommun samt transportörer kan resultera i att logistiksatsningen inte uppnår sitt grund- läggande syfte. I SAMLIC däremot, har alla intressenter varit med från start och är intresserade av att förbättra distributionsstrukturen i Linköpings innerstad. På så sätt har SAMLIC goda förutsättningar att bli ett framgångsrikt projekt.

En försvårande faktor med den gemensamma distributionen är hur godset ska komma in i systemet på effektivaste sätt. De olika aktörerna har olika upplägg på distributionsnätverken i Sverige vilket innebär olika sätt att hantera och sortera godset. I rapporten ges ett förslag på hur gods till Linköpings innerstad kan sammanstråla i en SAMLIC-terminal och hur dokumenthantering kan utföras. Det som krävs är att transportörerna inför rutiner för att särskilja det gods som ska samdistribueras på ett tidigt stadium i transportkedjan. Angående godsdokumenta- tionen måste aktörerna inom SAMLIC enas om minsta gemensamma mängd data som ska ingå. Rent tekniskt finns inga hinder för vare sig gods- eller dokument- hantering.

Idealet vore att bygga en ny terminal för det samdistribuerade godset men det är inte aktuellt i inledningen av SAMLIC utan till en början bör en befintlig terminal nyttjas. Under PILOT användes Schenkers terminal på Torvinge. När hanteringen i framtiden kommer upp i godsmängder som motiverar investering i terminalbyggnad måste det tas med i beräkningarna att terminalen ska ha till- räcklig yta för den kontinuerliga godshanteringen samt yta för att kunna erbjuda handlarna i city och andra intressenter mellanlagring av varor.

Kommunen är en viktig aktör som genom olika kontrollmedel kan skapa positiva incitament för främjandet av samdistribution. Som exempel kan nämnas tillgång till bussfiler och speciella lastzoner för de fordon som kör ut det sam- distribuerade godset. Om även kommunen ansluter till SAMLIC med gods till barnomsorg, skolor och andra kommunala verksamheter bör ytterligare vinster gå att hämta med tanke på minskad trängsel, emission och buller i staden samt effektivitet i distributionssystemet. Systemets lönsamhet kommer att vara beroende av godsvolymen, ju större volym, ju lägre kostnad per enhet.

Utöver vad rapporten behandlar måste följande faktorer undersökas närmare innan samdistributionen sätts igång i full skala:

• Godsdokumenthanteringen

Hur ett gemensamt datorsystem ska hantera information för åter- rapportering till de respektive transportbolagens system för fakturering etc. är nödvändigt att ta fram för säker kommunikation.

• Ansvarsfördelning

I och med att de olika transportörerna låter godset gå via en sam- distributionsterminal och inte själva levererar det till slutkunderna måste det utredas var i kedjan godsansvaret går över från en transportör till en annan eller slutkunden.

• Transportör

Tidigare i rapporten har nämnts att juridisk och ekonomisk expertis bör se över vilken lösning på själva utkörningsförfarandet som är mest för- delaktigt för alla aktörer. Att utkörningen upphandlas och ett åkeri tar ett helhetsansvar eller att kapacitet hyrs in från de olika åkerier som idag verkar för transportbolagens räkning.

• Bolag

För konkurrensneutralitet kan det vara lämpligt att samdistributionen drivs av ett gemensamt bolag med de flesta, i Linköping, verksamma aktörerna inom transport och distribution som delägare alternativt medlemmar. En samverkan mellan de olika företagen för att maximera den totala effektiviteten i systemet är viktig samtidigt som den inbördes fördelningen av vinsterna ska avgöras av konkurrensen.

Samdistribution innebär att många parametrar ska fungera tillsammans och det är viktigt att alla ges lika mycket hänsyn. Ordspråket ”ingen kedja är starkare än sin svagaste länk” beskriver detta på ett utmärkt sätt.

8 Referenser