Ekonomiska kartan finns också på www.lantmateriet.se/historiskakartor i den del som heter ”Rikets allmänna kartverks arkiv”. Den ekonomiska kartan innehåller liksom de äldre kartorna färger, symboler och texter men
dessutom så finns det ett flygfoto från 1959-1961 i botten. Flygfotot visar på ett övergripande plan karaktären på vegetationen vid denna tid. Vi kan se vad som var öppet, skogsbeklätt eller halvöppet.
Bruket och Klosterån
Brukets alla tidigare verksamheter och byggnader är förutom vid Lavals smedja borta. Det har medfört att de många dammarna nedströms (väster om) huvud-byggnaden är borta. Klosterån med kvarvarande dammar uppströms ser 1963 ut som idag.
Bebyggelse och vägar
Det är stora förändringar i byggnadsbeståndet från ca 1850 till 1963. Brukets byggnader är till största delen borta. Bruksarbetarbostäderna finns i stort sett bara kvar vid Nybo. De äldre bruksarbetargårdarna närmare bruket och vid Skansen är borta. Vid Sågarbacken, tidigare byggmästarens gård, finns några få byggnader kvar.
Bruksgården har däremot nya och större ladugårdar, invid klosterruinen.
Vid vägen genom Kloster fanns 1963 det så kallade Värdshuset och handels-boden och ytterligare några byggnader kvar. Dessa byggnader fanns också på kartan från omkring 1850. Värdshuset brann senare under 1900-talet.
Efter bron mot Dormsjö (österut) finns på vänster hand en skola, byggd efter 1850.
Vägsystemet är i stort sett det samma som 1850, vilket betyder att vägen in från sydväst och vägen in från öster har streckningar från före 1774, vilket bety-der att de kan vara betydligt mycket äldre än så. Avtagsvägen ner mot bruksgår-den är också äldre än 1774. I övrigt har vägsystemet format mellan 1794 och
65 1850. Noteras kan dock att vägarna aldrig blev riktigt så ”uppstramade”, raka
och räta i vinklarna, som enligt 1850-års karta.
Trädgårdar, parkanläggningar och allér
Trädgårdar är på Ekonomiska kartan gula med heldragen linje runt och prick-ade. Vid värdshuset och mellan handelsboden och Lavals smedja, d.v.s. utmed vägen igenom Kloster, fanns det trädgårdar 1963. Trädgårdarna norr om vägen sammanfaller till större del med trädgårdarna som finns markerade kartan från omkring 1850. Trädgårdarna söder om vägen är delar av de små åkrar som bruksarbetarna tidigare hade i detta område. Vid Bruksgården finns de tidigare trädgårdsodlingarna
vid dammen kvar. Här fanns det fruktträd kvar vid slutet av 1900-talet. Idag står ett dött fruktträd kvar här. Även invid skolan och vid bostäderna i Nybo finns trädgårdar markerade på Ekonomiska kartan.
Runt Bruksgården finns symbolen för park utritad på kartan, heldragen linje med små cirklar. Allér fanns längs med vägen från sydväst, från Nikersbacken och fram till avfartsvägen mot Stjärnsund. Allé fanns också läns vägen in mot bruksgården och parallellt med dessa, utmed den tidigare vägen mot valsverket.
Markerna runt Kloster
Förutom åkrarna, som är markerade gula på Ekonomiska kartan, så är det för-hållandevis mycket träd inne i Kloster. Bruksgårdens plan är öppen, liksom runt ladugårdarna.
Åkrarna som har ett ”tuv-tecken” på kartan användes som bestesmark. På flera ställen har tidigare åkrar slutat att brukats, t.ex. mellan Sågarbacken och vägen mot Stjärnsund, i norr på kartan.
Nikersbacken är igenvuxen, medan Svartbacken i nordväst och Nikberget i söder är delvis halvöppna.
Åtminstone området runt det tidigare Skansen, som finns utskrivet på kartan, kom senare under1960-talet att planteras med gran.
Bilaga 1
Överskrift och förteckning på KARTA 2 från 1774 Charta
Öfver
Kloster Krutbruks Inägor Uti
Stora Kopparbergs Höfdingdöme, Näsgårds Län och Husby Socken,
författad År 1774 AF
Nils Kjellström och Lars Henrik Hillerström A Bruks Gården
B Ladugården C Kloster Muren
D Tvänne Saltpetter Lador med kokhus och Brunn
E Lutterhuset, som består af 2 kokpannor, 1 Torkpanna, 16 afsätt Pannor och Saltpeeter Magazin
F Proberingshuset G Stenbron vid Gården H Upsÿningsmannens Gård I Tunbindare Wärkstad
K Sedes Magazinet av 3ne botnar, med Saltfisk källare L Drefhus med Trädgårds källare
M Iskällare
N Badstuga med kölna
O Spiksmedja med 2ne Hamrar, en Klipsax och Glöggning P Klensmedja
q Järnbod
R Kolhus til Spiksmedjan S Kolhus för krutbruket
T Öfra krutqvarnen i nedra Bruket, bestående af 32 Stampar U Tÿghus för Trä materialier
V Wakthus för Arbetarna
66
W Wallsquarnen af 4 Metall Valsar, med 2 bottnar, som drifvas, af ett vattenhjul
X Bod, at förvara Valls Satsen uti Y Sattshus för Saltpetter, Svafvel och kol
AA Kölnhus med 7 körn Såll, hvilka drifvas af ett vatten hjul BB Torkhus med 200 Torklafvar
CC Sorterings och Våghus DD Torkhus med 140 Torklafvar
EE Krutmagazinet, som kan inrymma 1600 Centner krut FF Räffelkruts Qvarn af 2 Metall Mortare
GG Krutquarn af 32 Stampar
HH Krutquarn som också består av 32 Stampar II Räffelkrts Qvarn af 4 Mortare
KK Poler Hus, som drifas af vatten LL Räffelkrts körn- och Sigt-hus
MM Räffelkruts Torkhus, bestående af 20 lafvar NN Tunnbindare värkstad
OO Tÿg- och material Hus för övra Bruket PP Krutdrängen Lindströms Gård
Qq Byggmästarens Gård
Bilaga 2
Överskrift och förteckning på KARTA 3 från 1794 Charta
Öfver
Kloster Krutbruks Ägor och Skog Uti
Stora Kopparbergs Höfdingedöme, Näsgårds Län och Husby Socken, ägorna til en del afmätte År 1774 af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström, men Skogen, jemte de öfrige Ägorne författade åren 1784 och 1794
AF
E Fÿra Saltpetter Lador med kokhus och Brunn
F Lutterhuset, som består af 2 kokpannor, 1 Torkpanna, 23 afsaltpannor af Koppar och Saltpetter Magasin med Packbod
G Proberings Huset H Stenbron vid Gården I Upsÿningsmannens Gård K Tunbindare värkslada
L S ädes Magasinet av 3ne Bottnar, med Saltfisk källare M Drefhus med Trädgårds källare
N Iskällare
O Badstuga med kölna
P Spik Smedja med 2ne Hamrar en Klipsax och Glöggning q Klensmedja
R Järnbod
S Kolhus til Spiksmedjan T Kolhus för krutbruket
U Öfra Krut Qvarnen i Nedra Bruket, bestående af 32 Stampar V Tÿghus för Trä materialier
W Wakthus för arbetarna
67 X Walls Quarnen af 4 Tackjerns Walsar, med 2 metall Hällar, som drifvas af
ett vattenhjul
Y Bod at förvara Walls Satsen uti Z Sattshus för Saltpetter, Svafvel och kol AA Krüt Qvarn af 32 Stampar
BB Körnhus med 7 körn Såll, hvilka drifvas af ett vatten hjul CC Torkhus med 200 Torklafvar
DD Sortering och Wåghus EE Torkhus med 140 Torklafvar
FF Krutmagazin som kan inrymma 1600 centner krut GG Räffelkruts Stamp af 4 Tackjärns Mortare
HH Krut Quarn af 32 Stampar
II Krut Quarn som också består av 32 Stampar KK Räffelkruts Qvarn af 4 Mortare
LL Poler Hus, som drifves af vatten MM Krut Qvarn af 32 Stampar NN Krut Magasin av 2ne Bottnar OO Räffelkruts-, Körn- och Sigt-hus
PP Räffelkruts Torkhus, bestående af 20 lafvar qq Tunnbindare Wärkstad
RR Tÿg- och material Hus för övra Bruket SS Krutdrängen Lindströms Gård
TT Bruksarbetarnes Gårdar på så kallade Skansen UU Byggmästarens Gård
68
Bilaga 5
Arkivgenomgång vid Landsarkivet på jakt efter handlingar om Klosters park och trädgårdarJohanna Jansson, Länsstyrelsen Dalarna, 2016-09-30
Redogörelse av genomgång vid Landsarkivet , Uppsala, 21-22 september.
Kloster i arkiven
Klosters bruksarkiv är ett delat arkiv.
• Landsarkivet i Uppsala har 141 hyllmeter av Klosters bruksarkiv dock inte kartor och ritningar.
• Hedemora kommuns arkiv i Långshyttan har delar av bruksarkivet inklusive kartor och ritningar.
Hedemora kommuns förra arkivarie, Silvia Lundwall, har under våren 2016 letat i Klosters bruksarkiv i Långshyttan efter planer eller kartor som visar parken, trädgården, hela Klosters hemmans inägor eller liknande. Inget sådant hittades i arkivet.
De äldsta räkenskapsböckerna i Klosters
bruksarkiv vid Landsarkivet från 1809-1811
För att leta efter originalet till den karta över Klosters hemman från omkring 1850 som hänger i arkivet i Klosters bruk och andra eventuella kartor, ritningar eller uppgifter så har följande arkiv kontaktats:
• Korsnäs (ägde Kloster 1952-1987) har inte några kartor eller ritningar över Kloster i sitt arkiv..
• Stora Kopparberget har aldrig ägt Kloster. Storas Arkiv vid Tallen har ändå tillfrågats, men inte heller här finns specifika kartor eller ritningar över Kloster.
Ytterligare trådar som dras i just nu:
• Fagersta bruken (ägde Kloster under första delen av 1900-talet). Arkiv Västmanland ska leta efter kartor, ritningar och andra uppgifter om park och trädgårdar i Kloster.
• Hushållningssällskapet kan ha ritningar och uppgifter om nyttoträdgårdar vid Kloster. Detta ska undersökas. Länsträdgårdsmästarna kartlade trädgårdar i samband med rådgivning i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet.
69
• Jernkontoret i Stockholm har enligt uppgift mycket historiskt material om Kloster, bl a många tavlor. En kontakt har tagits med Jernkontorets bibliotek för att undersöka vad som kan
70
71
jordbruket, vilket verkar logiskt. Trädgårdsredskapen finns med i brukets inventarieböcker.
Trädgården är alltså en del av bruket.
Men hur kan det ha varit med en eventuell park? Kan den ha räknats som en del av brukspatrons privat och inte finnas i brukets räkenskaper? Troligen inte. För t.ex. i 1856 års kapitalbok finns uppgifter om ”Rep å Herrgårdarne”, bland annat med uppgifter om kakel till kakelugnarna (s 2825). I 1820 års kapitalbok finns uppgifter om reparationer om taken på både kontors- och köksflygeln på Kloster (s 3256).
En större utvidgning av trädgårdar eller omläggning av parken skulle troligen ha gett upphov till ett särskilt trädgårdskonto i kapitalboken. Men en gradvis kanske inte gjorde det.
Jord och grus finns inte som varor eller konton i kapitalboken, det var säkert självhushåll på det.
Med tanke på att trädgårdsskjulet fick ett särskilt konto så borde också ett bygge av broar i parken ha fått det med hänvisningar till uttag i Plank- och bräders konto, i plåtkontot och eventuellt fler konton.
Eventuellt fortsatt letande i Landsarkivet
Vid ett eventuell fortsatt letande i Klosters bruksarkiv vid Landsarkivet på jakt efter trädgård och park skulle man lämpligen börja med att
• gå igenom spannmålsböckerna för ett antal år och se om det köptes utsäde/fröer för trädgårdsodling
• leta igenom journalböckerna, som verkar vara den mest detaljerade delen av räkenskaperna.
I kapitalboken 1836 (s 2198) finns en uppgift om ”Omkostnader vid brukets värdering”. Är det kanske i samband med detta som den odaterade kartan i Klosters Bruksmuseum har upprättats?
“Closter och Solberga Hemmans Conto”
År 1857 har man i oktober köpt Gräsfrö från Stockholm samt Morotsfrö, se bild.
I övrigt hittades inget under redogörelsen för hemmanets kontot i Kapitalboken som kan hänföras till trädgården eller parken. Men mestadels består redogörelsen av hänvisningar till journalboken, till personer, eller andra konton.
Kapitalboken 1857 (s 2781). Fler liknande uppgifter skulle kunna finns i den årliga Spannmålsboken eller i Journalboken (vilka inte sökts igenom).
Inventarieböckerna
Inventarieböckernas uppgifter om vad som fanns i trädgården kan vara de intressantaste av det material som hittills hittats i Landsarkivet. Det finns (1828-1831) redskap som tyder på både på parkskötsel såsom häcksaxar, häckknivar, gångskyfflar. Det nämns redskap i orangeriet och luckor och fönster i orangeriet. Listorna på inventarierna i trädgården har inte analyserats.
Funderingar/diskussion
Begreppet trädgård i räkenskaperna syftar sannolikt på köks- eller nyttoträdgårdar. Uppgifterna om dagsverken i trädgården är kopplade till Klosters hemman, d.v.s. till bruket av själva gården och
72
Bilaga 6
73
74
75
76
77