Restaureringsplan för Klosters herrgårdspark
Förhandskopia 29 september 2017
Innehåll
Förord 4
Gudsberga kloster 5
Kruttillverkning och valsverk 5
Gustav de Laval 5
Syfte 6
Arbetets upplägg 8
Den engelska parken 9
Litteratur 12
Metod och material 13
Begreppet restaurering 14 Besökarens upplevelse 15 Herrgården – kort historik 17 Herrgårdsparkens utveckling 18
Trädgården idag 28
Målsättningsdiskussion och värden 29
Herrgårdsparken 33
Strömparterren 35
Mål 38
Övergripande riktlinjer 39
Omgivande landskap 40
Utformning 42
Restaurering steg 1, 2, 3 44
Områdesindelning 46
Litteraturförteckning,
bilagor och övriga källor 51
Bilagor 52
4
Förord
Kloster, ligger i Husby socken och har fått sitt namn av Gudsberga kloster. Här fanns förr ett järn- och krutbruk. Klosters bruk läggs ner 1888 och järntill- verkningen flyttas till Långshyttan. Som mest bor och arbetar cirka 900 personer på orten.
Under brukets storhetsperiod byggs en engelsk park runt herrgården som en utvidgning och ersätt- ning av den tidigare formella anläggningen. Tavlor, foton, dokument, planer och annan information har hittats i arkiv och genom intervjuer av nyckelperso- ner. Detta arbete är ett försök att sammanställa och tolka hur parken har vuxit fram och utvecklats under 1600–1900-talet. Utifrån denna kunskap har sedan en restaureringsplan utarbetats i tre steg varav steg 1 presenteras i sin helhet.
Arbetet har utförts på uppdrag av Bergslagssats- ningar AB i nära samarbete med länsstyrelsens kultur- miljöenhet. Ett varmt tack riktas till Marie Östlund Berslagssatsningar AB, Pia Hillborn Stiftelsen Husby- ringen, Olle Lind Jens Montelius Risberg och Johanna Jansson Länsstyrelsen i Dalarna, Johan Backlin, Klosters herrgård, samt Janet Janér, Falu Biologiska förening för värdefull hjälp och engagemang.
Falun, den …………
Inger Berglund
dotGreen landskap och miljö AB
5 Under tiden på Klosters bruk får de Laval patent på såväl en silbotten för Bessemerkonvertrar som en process för att färska järnet till lägre kolhalt så att det skulle kunna bli smidbart. Det är dock för tre andra uppfinningar, alla ursprungligen framtagna på Klos- ters bruk, de Laval är mest känd: separatorn, ångtur- binen och lavalmunstycket.
Förutom separatorn står de Laval bland annat 1893 bakom ett patent på en ångturbin, och AB de Lavals Ångturbin grundas 1893. Cirka 1890 konstru- erar han det optimala munstycket för att utvinna rörelseenergi eller dragkraft ut gasströmmar. Grund- principen för detta så kallade Lavalmunstycke är den som fortfarande används i raketmotorer.
Kruttillvekning och valsverk
Vi klostrets stängning övertas hyttor och hamrar av bergsmän. Vid sidan om järnhanteringen tillverkas också krut och från mitten av 1700-talet ligger här Sveriges största krutbruk. I början av 1800-talet utökas verksamheten med ett plåtvalsverk. Det var Sveriges mest moderna valsverk och Kloster över- gick långsamt till att bli ett framgångsrikt järnbruk fram till år 1888.
Gustav de Laval
Gustav de Laval 1845-1913 uppfinner bla. laval- munstycket och gör prototypen till mjölkseparatorn i sin smedja i Kloster. Han bidrar till den lokala stålindustrins framväxt. Smedjan finns fortfarande kvar. Han anställs vid Långshyttans bruk 1876 av brukspatron Carl Fredrik Lagergren, men flyttas till Kloster där han får en egen smedja för sina försök.
Gudsberga kloster
Klostret grundas 1477 genom en gåva från härads- hövdingen över Dalarna, riddaren Ingel Jönsson Hjorthorn. Gudsberga kloster är Dalarnas enda kloster och kommer att bli rikt; förutom gods och gårdar äger man hyttor (koppar- och järnframställning) och andelar i gruvor.
Klostret läggs ner 1527, genom kung Gustav Vasas reduktion till kronan, och är då Sveriges sista munk- kloster av Cisterciensorden.
6
Syfte
Arbetets syfte är att, med historisk tillbakablick som grund, utarbeta ett restaureringsförslag för hela parken. En sammanställning av trädgårdens väx- lande faser från 1700-talet fram till vår tid inleder rapporten. Restaureringsförslaget utgår från det källmaterial som finns tillgängligt. På planer, foton och tavlor finns trädgården skildrad. Dessa har jäm- förts med dagens trädgård från samma siktpunkt.
Data från arkiv har kompletterat bilden.
Den sk engelska parken idag utgör en mycket liten del av den totala herrgårdsparken. Detta arbete har studerat hela anläggningen runt herrgår- den. Hänsyn har också tagits till dess samspel med omgivande landskap och bebyggelse.
Rapporten historiska del behandlar trädgårdens historia och presenterar de mer eller mindre kända källor som finns att tillgå i arbetet med trädgården.
Källmaterialet har satts i kronologisk ordning så att läsaren kan få en överblick över de perioder som varit mest betydelsefulla för dokumentation och forskning kring trädgården. Den avslutas med en sammanfattande vision för det fortsatta arbetet.
Materialet analyseras och en restaurering i tre steg presenteras. Därefter görs en noggrannare redovisning av det första steget i restaureringen som planeras genomfört 2017-2018. Här ingår den sk engelska parken samt ett sammanhängande område utefter Klosterån fram till gränsen för Klos- ters naturreservat.
8
Arbetets upplägg
Platsen har inventeras och fotograferas och en karte- ring av befintligt växtmaterial har gjorts i samarbete med botaniker Janet Jinder. Lämningar från parkens tidigare skeden har katalogiseras. En historisk tillbaka- blick har utförts genom studier av fotografier, planer och annat arkivmaterial samt intervjuer med nyckel- personer. Agrarhistoriker Johanna Jonsson, Länssty- relsen har gjort delar av arkivsökningen.
Parkens karaktär idag har analyserats och diskute- rats, dess styrkor/svagheter , samt utvecklingspoten- tial i förhållande till det historiska arvet.
Viktiga frågor som ställdes var:
Vilken tidsepok ska gälla för restaureringsarbetet?
Vilka svårigheter och möjligheter finns i parkens nuva- rande status?
Hur ska den skötas i framtiden?
Vilka träd och buskage ska röjas bort, vad behålles och vad ska nyplanteras?
Hur ska gångsystemet anläggas och vilka händelser och utblickar ska i framtiden ge parken innehåll och promenaden intresse?
Hur knyter man samman parkens gångstråk med omgivande besöksmål?
De lämningar och den vegetation som finns idag jämfördes med det arkivmaterial som kommit fram under inventeringen. På ett möte med allmänheten presenterades idé och målsättning för återställandet av den engelska parken.
9
Den engelska parken
Under 1700-talet finns ett stort engagemang för träd- gårdskonsten bland författare, politiker och konstnä- rer i Europa. Med landskapsmålningar som förebilder börjar man använda begreppet landskap även om parker och trädgårdar. Den största förebilden för träd- gårdskonsten är under denna tid naturen. I filosofen Rousseaus anda får man upp ögonen för dess skönhet och betydelse och man försöker skapa känslan av orörda naturscenerier.
Det är det kuperade beteslandskapet som man försöker efterlikna och skapa. Genom att skapa utsik- ter (point de vue) från bestämda platser införlivar man även landskapet utanför (borrowed landscape).
1700-talets första hälft för att sedan, i mer eller min- dre oförvanskad form, spridas till övriga Europa. En stil betingad av det engelska landskapet, det böljande beteslandskapet med alla får som leverer råvara till ylleindustrin. Samtidigt en medveten protest mot den tuktade franska stilen och allt den representerar av envälde och kungligt förtryck. Man inspireras av och försöker arrangera trädgården efter konstnärernas idylliska landskapsmåleri. Den nya trädgårds stilen är också präglad av litteraturen. Den ska samtidigt glädja ögat och stimulera fantasin. En romantisk, sentimen- tal och känslosam stämning ska råda.
Den engelska parken beskrivs ofta som en motreak- tion till den formella stilen, eller Le Nôtre-stilen, men detta är en förenkling. Var stilen har sitt ursprung diskuteras livligt. Ett stort intresse finns för Kina och många anser att inspirationen kommer därifrån.
En av den engelska landskapsparkens tidiga föresprå- kare är Stephen Switzer (1682-1745). Han talar om
”ferme ornée”, dvs, den förskönade lantgården och ser till att knyta skogar, paddockar och fält i omgiv- ningen till anläggningen med hjälp av gångar och vattendrag. Djuren hålls ute från parken endast med hjälp av vatten.
Drottningens by, avbildad av Claude Louis Châtelet 1786.
Childe Harolds Pilgrimage
10
Bridgeman (1690-1738). Han är skolad i den gamla traditionen, men kommer så småningom att gå över till det nya. Hans verk spänner från det utpräglade formella till det som skulle komma att kallas ”natural taste”. Han inför begreppet ha-ha eller sunken fence.
William Kent (1685-1748) är målare och arkitekt och även han en av 1700-talets trädgårdskonstnär- liga nyskapare. Hans tes att ”naturen undviker en rak linje”, är till stor del retorik i början, men kommer efter hand att mer och mer prägla hans verk. Kent är okonventionell, har mycket fantasi och är inte rädd att prova nya idéer.
Den person som kanske kommer att bli mest känd är landskapsarkitekten Lancelot ”Capability” Brown (1715-1783). Hans arbeten är ofta omfattande och drastiska. Han skapar inte nytt på samma sätt som sina företrädare, men har en stark känsla för det eng- elska landskapet och ser förutsättningarna på varje enskild plats (Sirén, 1950). Många efterföljare kriti- serar Brown och tycker att hans verk är fantasilösa, likformiga och monotona, men han är hyllad av sin samtid och under de ca 30 år han är verksam får han bygga om mer än 100 olika parker.
Arkitekten William Chambers (1722-1796) föds i Göteborg och är under en period anställd vid Svenska Ostindiska kompaniet. I samband med det vistas han vid två tillfällen under längre perioder i Kina och lever därefter fram till sin död i London. 1757 skriver han boken ”Design of Chinese buildings, furniture, dres- ses, machines and utensils” där han beskriver den kinesiska trädgårdskonsten .
William Kent
Badminton Morris
Lancelot ”Capability” Brown
11 direkt från England , utan från kontinenten och
främst i Frankrike. De anläggningar som byggs i vårt land är ofta i nedskalad tappning, såväl vad gäller storlek som utsmyckning.
När den engelska parken introduceras i Sve- rige under 1770-talets början har den karaktär av ett mode från utlandet. Det finns inga inhemska utövare och både yrkesmän och ritningar hämtas utifrån, i första hand från England. William Cham- bers engageras tex för att bygga om trädgårdarna vid Ulriksdal i den nya stilen. I detta tidiga skede får trädgårdsamatörerna en stor betydelse. Man nöjer sig inte med den traditionella beställarrollen utan griper i hög grad in i den konstnärliga processen.
Gustav den III är själv mycket engagerad i de nya parkerna och gör många skisser.
Trädgården/ parken kom för Gustav III att fungera som en mötesplats för olika konstarter. Ett slags allkonstverk med olika sceniska rum där de permanenta byggnaderna gavs en teatral karaktär som Koppartälten i Hagaparken.
Den största inom engelsk trädgårdskonst i Sverige är arkitekten Fredrik Magnus Piper (1746- 1824). Liksom så många andra under den här tiden gör han under 1770-talet sin Grand Tour, då han reser i England, Frankrike och Italien. Under sin resa inspiras han av Chambers publikationer, träd- gårdar och parker. Efter hemkomsten anställs Piper av Gustav III för att rita en engelsk landskapspark vid Haga. Detta blir den första egentliga engelska parken i Sverige.
Hagaparken
12
tiska idealen även till Dalarna. Det är i synnerhet vid de expansiva järnbruken som de kommer att förverkligas. Trädgårdsanläggningar från denna tid runt herrgårdarna i Dalarna är sällsynta. I Stjärns- und har man dock kontakt med bruksbygderna och herresätena i Uppland, gästrikland och mälarda- len. Man hämtar inspiration härifrån och anlägger en engelsk park i anslutning till herrgården där skogsbacken, vattnet och beteslandskapet bildar stomme. Även i Kloster kompletteras den befintliga barocklikande strukturen med flera delar av roman- tisk karaktär.
Litteratur
Under 1770-talet skrivs flera böcker i ämnet modern trädgårdskonst. Den första är politikern och författaren Thomas Whatelys ”Observations on Modern Gardening” . Han skrev här att natu- ren endast använder sig av de fyra materialen marken, skogen (träden), vattnet och klipporna.
Uppodlingen av marken har gjort att byggnader har tillkommit som en femte ingrediens för människor- nas bekvämlighet. Ett landskaps skönhet beror av skillnaden mellan dessa ingredienser (Sirén, 1950).
1812 skriver Fredrik Magnus Piper boken
”Beskrifning öfwer idéen och General-plan till en Ängelsk Lustpark”. Här redogörs för hur man går tillväga vid anläggandet av en engelsk park, med utgångspunkt i en generalplan för en fiktiv park.
Hur vägar och gångar skall anpassas efter topogra- fin, planteringen och dekorationerna för att skapa en helhet.
13 INTERVJUER OCH SAMTAL
I Herrgårdens gårdsarkiv finns en stor mängd material som berör parkens utförande och historia, i form av planer, utdrag ur litteratur, artiklar, tidskrifter, insän- dare med mera. För att få tillgång till denna informa- tion har kontakt tagits med Inger Backlin, Hedemora.
Samtal har hållits för att beskriva frågeställningen och utifrån detta samla ihop relevant material. Likaså har samtal och intervjuer skett under arbetets gång med de nuvarande ägarna Johan och Therese Backlin.
På en workshop i oktober 2016 presenterades och diskuterades arbete, analys och målsättningar med de boende i Kloster.
INVENTERINGAR
Växtmaterialet i parken består till stor del av gamla träd och strävan har varit att behålla och nyttja så många av dem som möjligt. En inventering har skett vad gäller såväl träd , som buskar och örter. Detta för att kunna göra jämförelser och försöka se vad som kan tänkas härstamma från tidigare skeden i parkens historia.
KARTERING
Hösten 2016 fotograferades området från luften med en sk drönare. Byggnader, höjdkurvor, enskilda träd, vägar mm har kunnat karteras. En digital karta har framställts och ska ligga till grund för fortsatt arbete.
RESULTATREDOVISNING
Rapporten är en sammanställning av resultaten från ovan nämnda metoder och redovisar det underlag som legat till grund för utformandet av konceptet till restaureringsplan. Denna redovisas med en beskriv- ning för varje delområde och beskrivs ytterligare med motiveringar under diskussionen.
en botanisk inventering vad gäller försommaraspek- ten samt en inmätning i fält av viktiga detaljer. däref- ter kommer en restaureringsplan, en skötselplan samt en bygghandling att utarbetas.
Metod och material
Inventeringsarbete har till stor del utförts på plats i Kloster. Undersökande arkivarbete har utförts i sam- arbete med Länsstyrelsen i Dalarna genom agrarhis- toriker Johanna Jansson i syfte att få klarhet i utform- ningen ur ett historiskt perspektiv. Mycket av detta material, bestående av litteratur, rapporter, fotogra- fier, ritningar, teckningar och målningar har funnits att tillgå i Klosters arkiv .
Litteraturstudier har gjorts med syftet att ge en bild av vad begreppet engelsk park innebar under 1700-talet och hur dessa tankar tolkades och förverk- ligades av olika verksamma personer och på olika anläggningar. Studierna har börjat brett, med tillämp- ningar i Europa och England och därefter strävat efter att snäva ner perspektivet till Sverige och slutligen Kloster.
ARKIVSTUDIER
För att försöka utläsa hur parken varit utformade har arkivstudier gjorts, tillsammans med den tidigare ägaren Inger Backlin samt antikvarie Nicole Mattsson, Hedemora kommun. Konstnären Amy Lagergren, boende i Kloster har lämnat efter sig skissböcker och tavlor som föreställer Herrgården och dess omgiv- ning. Dessa har studerats, både som kopior och som original.
På Landsarkivet arkivet i Stockholm har original- kartor från Lantmäteriet samt originalritningar hittats.
Utöver detta har även målningar och äldre fotografier av parken studerats.
14
Begreppet restaurering
När man tar sig an uppgiften att restaurera en his- torisk park är det viktigt att besluta vad det egent- ligen är som skall göras och att alla inblandade har samma infallsvinkel. Uppgiften är komplex och bland experter råder delade meningar om hur olika val ska göras.
Sven-Ingvar Andersson (1993), landskaps- arkitekt och professor vid Kunstakademiet i Köpenhamn, talar om tre olika tillvägagångssätt:
rekonstruktion, renovering och fri förnyelse. En rekonstruktion förutsätter att man har tillgång till de ritningar som beskriver den ursprungliga for- men, att man har tillång till ursprungsmaterialet, att man behärskar den anläggningsteknik som användes och att funktionerna är desamma som för ursprunget.
Vid en renovering ser man på långsamma för- ändringar som en naturlig del av trädgårdskonsten, man vårdar det befintliga men kan även tillföra nytt om nutidens bekvämlighet eller estetik motiverar det. Vid en seriös renovering anser Sven-Ingvar att man bör känna in ”genius loci”, dvs. platsens känsla/ande.
Om inte tillräckligt underlag finns för någon av ovanstående metoder kan fri förnyelse tillämpas.
Det som då rekonstrueras är varken formen eller känslan, utan värdigheten och den konstnärliga kvalitén. Oavsett vilken restaureringsprincip man tillämpar, bör man ta den ursprungliga trädgårdens förutsättningar i beaktande.
det fastslås att parker och trädgårdar skall betraktas som konstverk. För att bevara en park i ursprung- ligt skick, som ett konstverk, krävs kontinuerliga skötselåtgärder. Allt växande material måste tuktas och nyplanteras. Gångar, broar, hägnader och stöd- murar repareras och underhållas. Då man innan Florensdokumentets tillkomst inte haft denna syn på parker och trädgårdar har många värdefulla anläggningar fått förfalla. Parkerna har i många fall kommit långt ifrån sitt ursprungliga utförande.
Det restaureringsförslag som vi med tillgäng- liga planer och beskrivningar kan arbeta fram för Kloster kan inte kallas rekonstruktion. De planer som finns bevarade är dock knapphändiga och ger endast en vägledning om vad som en gång funnits.
faller därmed enligt Sven-Ingvar Anderssons synsätt under begreppet renovering.
Med det underlag som funnits att tillgå för Klosters herrgårdspark har det inte varit möjligt att se någon direkt koppling till en specifik person eller anläggning. Många kontakter har troligen haft influenser på parkens utförande, liksom den litte- ratur som funnits tillgänglig. Det samlade intryck som litteraturstudier, samtal, studier av planer och andra iakttagelser har bildat har fått ligga till grund för arbetet med att återskapa herrgårdsparkens forna karaktär.
15 UTSIKT
Parken bör präglas av öppenhet och luft, och ge en fri och munter stämning. Den bör ha bör ha fria utsikter över ängar eller andra öppna ytor, vara solbelyst och inte vara utformad med regelbundenhetens former.
Passande träd är de med glest och luftigt bladverk, slanka stammar, sirliga grenar och rundade trädfor- mer. Detsamma gäller för buskar, vilka även gärna kan ha vacker blomning.
Besökarens upplevelse
Platsens ande, Genius Loci; hur fångar man den på en plats som Kloster.
VATTEN
Att förstärka och arbeta utifrån vattnets ljud- och ljus- kvalitéer är kanske det allra viktigaste kriteriet. Dess närvaro och påverkan på anläggningen måste i varje del av anläggningen lyftas fram. Ett exempel på detta är att försöka lokalisera sittplatser och dra gångvägar så att vattnet på bästa sätt exponeras för besökaren.
Likaså är kontakten med omgivande landskap ett viktigt kännetecken. När man vandrar genom parken ska man hela tiden ha utblickar över och förnimma
omgivningen. GLÄDJE
För glada och muntra platser passar träd med ljust och glänsande bladverk, eftersom ljus och glans är glädjens egenskaper. Även träd och buskar med blom- mor, som ger färg och doft, passar här. Trädformerna skall vara rundade och träd och buskar sirliga och finbladiga. Öppna sittplatser, lövkojor och lusthus vid vackra utsikter hör också hit.
16
Delar av anläggningen har ett mer formellt form- språk och kan sägas vara präglat av stramhet och ett regelbundenhet. Den högtidliga effekten uppnås genom regelbundna och värdiga former. Träden får gärna stå som solitärer och bör ha en storlek och gestalt som drar till sig uppmärksamhet, gärna med vacker stam och bark.
MELANKOLI
Egenskaperna melankoli och vemod finns ofta som en ingrediens i den engelska parken. För att ge detta intryck används ofta två medel: mörker och nedhängande grenar. Mörkret åstadkoms genom av barrträd och träd med mörkt bladverk och tjocka, täta grenar. Till enskilda planteringar väljs med för- del träd med nedhängande grenar, vilket förstärker känslan av eftertanke. och vemod.
Engelska parker är romantiska platser där man får hjälpa naturen på traven för att förstärka dessa egenskaper. Det romantiska kännetecknas av oväntade och iögonenfallande intryck, vilket kan åstadkommas med exotiska träslag och andra variationer i lövens nyanser. Trädens gestalt skall ha någon särpräglad karaktär, såsom knotigheten i en gammal ek.
17 den och en ny, mindre byggs upp. Flyglarna är dock intakta. Själva sträckningen av parken finns kvar enligt det ursprungliga utförandet. Trots att en hel del träd försvunnit finns fortfarande hundraåriga lövträd beva- rade i alléer och park.
I mitten av 1900-talet börjar parken förfalla och växa igen.
Herrgården – kort historik
1760 byggs den första herrgården av andra genera- tionen Rosenborg och en formell park anläggs runt denna. Denna inramas av raka alléer. En ihålig lind finns fortfarande kvar från denna tid.
1813 köper Lagergren Kloster av tredje genera- tionen Rosenborg. Enligt Inger Backlin är det under Lagergrens (1813-1882) som Klosters har sin stor- hetstid och att parken ska ha kommit till när de köpte Kloster. Vid mitten på 1800-talet upplever valsverket en storhetstid och en engelsk park anläggs. Här finns kastanj, hassel och Knäckepil. Parkanläggningen är naturromantisk och kontrasterar mot den tidigare axiala barockstrukturen.
En stor park växer fram med broar och sittplatser.
Här finns lusthus och kägelbana. En fruktträdgård anläggs i södersluttningen öster om parken.
1860 byggs dammen för reglering av vattenkraf- ten till valsverket. Härmed försvinner en stor del av parken. Under nittonhundratalets början anläggs en prydnadspark i tysk stil på sluttningen vid herrgårdens baksida.
Så småningom börjar bruket gå dåligt. Klosters Bruk AB bildas 1882 och flyttas till Stjärnsund. Endast jord och skog blir kvar. Patron Lavgren är den sista patronen och han bor kvar till 1898.
Sedan dess har herrgården bebotts av förvaltare;
Lönndal, Lundvall och Arvidsson. Vardera ca 25 år.
Man lever ett liv skilt från övriga i byn och parken används av de som bor i herrgården. Handelsbacken, Fagersta bruk och Korsnäs har varit ägare. Sedan 1987 har Backlin varit ägare.
18
Herrgårdens utveckling
1750På de tre planerna från 1700-talet ser vi en anlägg- ning med en enkel, regelbunden struktur. Huvudbygg- naderna med dess närmaste två flyglar har samma placering som idag, men här finns ytterligare två flygelbyggnader som inramar bruksgården. Anlägg- ningen är inhägnad och en port leder in till entrégår- den.
I en förmodad trädgårdsanläggning nordväst om huvudbyggnaden finns ett drivhus med trädgårdskäl- lare samt iskällare. Trädgårdsanläggningen avslutas med en halvbåge och iskällare i nordväst. Någon ytterligare trädgårdsanläggning kan ej urskiljas på kartan förutom en parterrlikande gräsmatta på entré- gården. Men vi kan tro att nyttoväxter odlades här då det fanns såväl växthus som källare för förvaring.
På 1700-talet ramar, enligt uppgift från Inger Back- lin, raka alléer in den formella trädgården. En ihålig lind finns fortfarande kvar från denna tid.
Vid Klosterån finns på minst sju ställen kvarnar och smedjor med tillhörande verksamheter och byggna- der. För att utvinna vattenkraften för alla verksamhe- ter har ett flertal dammar byggts utmed vattendraget.
Invid bruksgården finns ladugårdar, salpeterlador och ”Lutterhuset” som sammantaget består av ett flertal, större byggnader. Klosterruinen finns utritad.
Vid bruksgården finns också en stenbro (G).
19 Flertalet byggnader är utritade med läge och utbred- ning på kartan. Hägnaderna symboliseras med hel- dragna tunna linjer med återkommande parvisa korta snedstreck.
Vägarna har återgivits med två parallella linjer, som vid större vägar är uppbyggda av punkter, och vid mindre vägar eller stigar är streckade. Åkermarken är gul eller vit.
Huvudbyggnaden med dess närmaste två flyglar hade samma placering som idag, men det fanns ytter- ligare flygelbyggnader vid denna tid som inramade
”Bruksgården”.
I en förmodad trädgårdsanläggning nordväst om huvudbyggnaden fanns ett drivhus med trädgårdskäl- lare samt en iskällare. Trädgårdsanläggningen avslutas med en halvbåge och iskällaren (M på kartan) i nord- väst.
Invid Bruksgården fanns ladugårdar, salpeterlador och ”Lutterhuset” som sammantaget bestod av ett flertal, i sammanhanget, större byggnader. Kloster- ruinen finns utritad. Vid Bruksgården finns också en stenbro (G).
Drivhus Iskällare
20
Kartan överensstämmer i stort med den från 1774.
Detaljer som pelousen på entrégården och grindarna finns ej med, vilket naturligtvis kan överensstämma med detaljeringsgraden på karteringen. Ej heller finns drivhuset med i Lilla trädgården bakom herrgården.
Ishuset har däremot samma placering på de båda kartorna.
21 Många av byggnaderna är de samma 1794 som 1774, om än med nya bokstavsbeteckningar. Men byggna- der har också tillkommit; bland annat ett vagnslider, ytterligare två krutkvarnar med 32 stampar och ett krutmagasin.
Det var ett kreatursinriktat jordbruk som bedrevs på Kloster vid slutet av 1700-talet. I förhållande till den areal som årligen kan ha brukats som åker så var slogen och betesmarken mycket omfattande. Jordbru- ket var alltså främst inriktat på foderproduktion.
Huvudbyggnaden och flyglar har samma placering som 1774 och de två extra flygelbyggnaderna inramar fortfarande ”Bruksgården”. Port och gräsyta på gårds- planen saknas däremot på denna karta.
Trädgårdsanläggning i nordväst finns kvar med sitt drivhus, trädgårdskällareoch iskällare. de avslutas också här med en tydlig valvbåge.
Lilla trädgården
22
Vid mitten på 1800-talet upplever valsverket en storhetstid. Den engelska trädgården anlaäggs som en manifestation av makt och rikedom troligen redan runt 1800. Här finns kastanj, hassel och Knäckepil. Så småningom började bruket gå dåligt och såväl park som hus får förfalla.
På kartan från 1817 kan vi se stora ytor anlagda som romatisk park. Vindlande gångar för besökaren genom den lummiga parken. Vattnet är det centrala temat överallt, speciellt i den sk Strömparterren som är belägen på tre mindre öar. Denna kommer senare att benämnas som ”Den engelska parken” då de andra delarna så småningom övergår till andra ändamål eller får förfalla. Men i sin största utbredning förbinder parken herrgårdsområdet med frukt och grönsaksodlingen i södersluttningen ovanför parken.
Bakom herrgården ser vi den strama barocklik- nade anläggningen som en korsformad kvadratisk del närmast huset och en avrundad rektangulär del längre ned i sluttningen. Kvadratens mitt är cirkelfor- mad och mitt i cirkeln är markerat en utsmyckning.
Kanske en fontän, en staty eller ett blomsterarrang- emang. Om man här har odlat grönsaker eller pryd- nadsväxter vet vi ej.
Strömparterren Lilla trädgården Stora trädgården
Engelsk park
23 Denna karta från 1850 visar ”Klosters bruks inägor och Hagar samt Solberga. 1850-1859”. Beskrivningen är inte så detaljerad. Kvarteren närmast väster om huvudbyggnaden, kallas Lilla Trädgården, kvarteren i sluttningen mot nordväst kallas Stora Trädgården.
Övrig förmodad parkmark runt huvudbyggnaden har benämningen tomt. Det talar antagligen för, att kvar- teren närmast väster om huvudbyggnaden utgjorde nyttoträdgård.
På kartan kan vi se samma stukturer som 1817, men här har den engelska parken norr om herrgår- den en något mindre utbredning. Gårdsplanen är här liksom 1817 en helt outsmyckad kvadrat av grus. Den lilla trädgården har troligen gångar av grus medan de i den stora trädgården är grönmålade och antagligen gräsbesådda.
Stora trädgården
Lilla trädgården Strömparterren
Engelsk park
Damm
Stora trädgården
Lilla trädgården Strömparterren
Gårdsplan
Badholme Kägelbana
24
Dammen byggs 1882 och med detta försvinner en stor del av den Stora trädgården och också den den engelska park som sammanband den med själva herrgårdsområdet. I dammen finns en anlagd holme och ett badhus.
Bakom herrgården känner vi igen den formella trädgårdens regelbundna struktur och broarna ut till Strömparterren. Söder om Strömparterren finns en kägelbana. Inget av detta finns kvar idag.
Fruktträdgård
Strömparterren
Prydnadsträdgård
25 Ingen plan finns från 1900-talets början men desto fler foton. Vi kan se besökare i engelska parken som tycks vildvuxen och lövdominerad. Broarna är vit- målade och med träräcken. Vattnet forsar och man verkar njuta av ledighet och naturupplevelse.
Bakom herrgården har de regelbundna formerna försvunnit och ersatts av en prydnadsträdgård av tysk karaktär. Slingrande gångar omger organiska blomsterplateringar. Närmast huset står städsegröna buskar som flankerar trappan upp till verandan.
Längst ner i sluttningen skymtar mindre träd, kanske fruktträd.
Fruktträdgården är reducerad och i hörnet mot Engelska parken kan man ana en blomsteranläggning, kanske en sittplats.
Damm
Strömparterren
Damm
Engelsk park
Allé
27 Så småningom förfaller trädgården den den roman- tiska stilen präglar endast Strömparterren. Förfallna broar leder fortfarande ut till öarna. Gångvägarna börjar återgå till natur. Men vårfloret präglas fortfa- rande av vitsippor och liljekonvaljer, vattnet porlar och mycket av stämningen finns kvar.
Bakom herrgården finner besökaren en betad gräsyta med rester av träd och buskar från tidigare anläggningar. Här råder en mjuk lummighet utan något bestämt formspråk.
Framför herrgården ser vi en gäsyta utan gångar.
Infartsvägen kantas av en lindallé. Lövträd och buskar ger fortfarande en viss lummighet. Den grusade entrégården är fortfarande omgiven av häckar, men dess strikta kvadrat är bruten i hörnen mot herrgår- den.
Rester av den gamla fruktodlingen är markerad på kartan som trädgård. På flygbilden kan vi se rester av trädgården.
Stora trädgården
Lilla trädgården
Trädgården idag
I mitten av 1900-talet börjar parken förfalla och växa igen. Själva sträckningen av parken finns kvar enligt det ursprungliga utförandet. Trots att en hel del träd försvunnit finns fortfarande hundraåriga lövträd beva- rade i alléer och park.
Området bakom herrgården består till stor del av öppen gräsyta omgiven av stora gamla träd. Många av dem är döda. Alm, lind och asp dominerar. Marken är kraftigt nedtrampad och betad av nötdjur.
Entré gården har idag en flaggstång i centrum omgiven av en mindre gräsrondell. Mot herrgårdsfa- saden finns en plantering av prydnadsbuskar.
28
29
Målsättningsdiskussion och värden
TRÄDGÅRDSHISTORISKA VÄRDEN Sedd i ett Dalaperspektiv har herrgårdsparken i Kloster mycket att berätta om en storhetstid då 900 personer bodde på orten och här grundades det första valsverket för tunnplåt. Plåttillvekningen var framgångsrik och man hade tät kontakt med andra bruk i Sverige och utomlands.
Att uttrycka sin rikedom genom att anlägga en påkostad trädgård var vanligt vid denna tid och naturligtvis ville man ej vara sämre här. Många lager i historien kan man utläsa i arkiven ochi de gamla planerna. Senare även genom foton. På planen från 1850 kan man uppleva såväl den strikta formen som den naturromantiska.
Det som finns kvar idag och som särskiljer Klosters engelska park från andra i trakten är broarna, naturen och vattnet. Och lokaliseringen på tre öar omgivna av en brusande bäck. Befintliga träd, buskage och fältskikt kan med mycket försiktig röjning och årlig skötsel få tillbaka den känsla av stillhet, vemod, glädje och förtrollning som kännetecknar en romantisk park.
Broräcken av järn kan renoveras, trädetaljer bytas ut. Gångar anläggas både ute på öarna och runt hela herrgårdsområdet. Den gamla ”iskällaren/hundkyrko- gården” renoveras.
Övriga delar av parken har drabbats hårdare av tidens tand. De är också mer exponerade mot dagens verksamheter än den gömda ädelsten som ligger dold utefter vattendraget. Få hittar hit idag.
Att rusta hela herrgårdsområdet är svårt men möjligt. Det skulle tillför Husbyringen en ovärderlig attraktion.
30
Den engelska landskapsparken syftade till att inför- liva omgivningen med själva trädgården. Det pas- torala landskapet utanför gav atmosfär och rofylld miljö till besökaren. Man strövade omkring i parken och leddes runt till utsikter och överaskningar.
Markerna runt Kloster är idag och i framtiden betade med nötboskap. I själva parken kommer dessa att utbytas mot får, som inte trampar sönder och skrämmer trädgårdsturisterna.
Viktiga siktlinjer kommer att lokaliseras och röjas.
Bäckens fåra liksom utsikt mot krutmagasin och herrgårdsbyggnad är några exempel.
31 Alla alléer är biotopskyddade. För att ta ner träd eller
på något sätt påverka träd i alléer (tex gräva i dess närhet) så behövs dispens från biotopskyddet. När det gäller väsentliga förändringar av naturmiljön så ska samråd hållas med Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Vid större arbetsföretag har man formella samråd, med formulär och kartor mm som ska lämnas in.
Att ta ner alla döda träd i parken runt Klosters herrgård skulle innebära en väsentlig förändring.
Men just i det här fallet, då restaurering av parken är huvudsyftet bör diskussioner kunna föras om vilka avvägningar och avsteg som kan göras från bio- topskyddet för att resultatet ska bli en levande och attraktiv miljö.
Generellt så behövs det i planerna för parken fin- nas en tanke kring vilka döende eller döda träd som ändå kan stå kvar. Ur ett historiskt, estetiskt perspek- tiv vill vi ha bort dem, men ur ett naturvårdsperspek- tiv så kan det ha en stor betydelse att de kan stå kvar.
Om och när döda träd tas ner så är det bra om delar av stammen kan ligga kvar på platsen. Just i Kloster har även nedtagna träd lagts i naturreservatet för att finnas kvar i närområdet. Gamla aspar har stor betydelse för naturmiljön, som boträd mm. Även när det gäller levande aspar så behöver man därför göra avvägningar kring vilka som ”måste” tas bort och vilka som kan behållas.
32
Gångar, hägnader, stödmurar etc i parken är i stort försvunna. Rester finns av ett gammalt fundament, i folkmun kallat ”hundkyrkogården” finns dock i nedre delen av den öppna gräsytan bakom herrgården. På foton kan man se ett enkelt lusthus på den plats där fundamentet är beläget. Troligen härstammar det från detta. Gångar kan lokaliseras efter planer och delvis efter spår i naturen. Hägnader kan studeras på foton.
Vi kan se dem på fotografier från början av 1900- talet. Målade trädgårdssoffor av trä står placerade vid ifarten till herrgåden, framför byggnaderna samt i engelska parken. Övriga inventarier finns ej fångade på de fotografier som varit tillgängliga.
33
Herrgårdsparken
HISTORIK
1760 byggs den första herrgården av andra generatio- nen Rosenborg. Runt denna anläggs en enkel park i stram barockstil. Entré gården består av en öppen yta inramad av häckar, staket eller murar. Bakom herr- gården illustreras en öppen yta som troligen inramas av raka alléer. I anslutning till denna finns ishus och växthus vilket tyder på att här har odlats nyttoväxter.
I början på 1800-talet anläggs en engelsk park i anslutning till den formella herrgårdsparken. Anlägg- ningen är romantisk och så småningom växer här fram en stor park med broar, dammar och fontäner. Här finns troligen också en källa, ett lusthus och en kägel- bana.
Så småningom börjar bruket gå dåligt och såväl park som hus får förfalla. Patron Lavgren är den sista patronen och han bor kvar till 1898. Under 1900-talets första år rivs herrgården och en ny, min- dre byggs. På dess baksida anläggs en blomsterträd- gård i tysk stil. I mitten av 1900-talet börjar parken förfalla och växa igen. Själva sträckningen av parken finns kvar enligt det ursprungliga utförandet. Trots att en hel del träd försvunnit finns fortfarande hundraår- iga lövträd bevarade i alléer och park.
PARKEN IDAG
Området bakom herrgården består idag till stor del av en öppen gräsyta omgiven av stora gamla träd.
Många av dem är döda. Alm, lind och asp dominerar.
Marken är kraftigt nedtrampad och betad av nötdjur.
Entré gården har idag en flaggstång i centrum omgi- ven av en mindre gräsrondell. Mot herrgårdsfasaden finns en plantering av prydnadsbuskar.
. Trädgården 1817
Stora Trädgården
Lilla Trädgården
Engelsk park Strömparterren
Gårdsplan
herrgårdsbyggnad
Klosterruin
34
lummighet som parken har på de gamla fotona.
Den tidigare engelska parken utgörs av en öppen gräsyta med några få stora lövträd. Allén fram till huvudentrén är i dåligt skick med många döda träd.
Bakom herrgården är de tidigare trädgårds- anläggningarna reducerade till en öppen gräsyta omgiven av stora gamla träd, varav många är döda.
Marken är kraftigt nedtrampad och betad av nöt- djur. Den ger en dyster bild av förfall och inget av den gamla parkens glans kan anas.
Öster om den nuvarande dammen finns enstaka spår av den gamla frukt och grönsaksodlingen.
Dock inte tillräckligt för att berätta om den stora odling som en gång funnits här.
VISION
Parkens restaurering bör inriktas mot den utform- ning som den hade på kartan från 1817. Nytt växtmaterial, moderna trädgårdsinventarier eller större förändringar i trädgården bör undvikas.
Saknas något av träden bör nya exemplar plante- ras. Trädgårdsmöbler bör i första hand placeras där de finns på gamla foton. Gångstråk runt parken och parkering välkomnar besökaren. Den gamla fruktodlingen antyds som en kuliss av nyplanterade fruktträd. Här finns fri sikt mot vattnet och omgi- vande landskap. Alléer är föryngrade och de döda träden borttagna.
Förslag till restaurering
Lilla trädgården Strömparterren
Stora trädgården
Herrgårdsbyggnad
Gårdsplan
Damm
Klosterruin Engelsk park
35
Strömparterren
HISTORIK
Strömparterren tillkommer troligen under den sista Rosenborgarens tid, runt år 1800. Med tanke på att t.ex. byggandet av broarna inte dyker upp i räkenska- perna under åren 1813-1860 och att engelska parken i Stjärnsund anlades 1799, pekar allt på att Strömpar- terren är anlagd före 1813.
Den är belägen på tre öar helt omgivna av vatten.
Besökaren letar sig fram över vitmålade broar och leds runt på smala stigar grus. Här finns soffor och utsiktsplatser. På öarna råder en stämning av såväl allvar och stillhet som lekfullhet och glädje
Många foton är tagna i parken; på parksoffor, broar och vid vattnet. Finklädda människor som leende poserar för fotografen, på utflykt, promend eller picnic. Det är naturen själv som är trädgårds- mästaren. Siktlinjer ut mot landskapet kan dock antas liksom kontinuerlig röjning för ljus och luft.
PARKEN IDAG
Parken är idag förfallen och otillgängligt. Här är mycket vackert och trolskt, men i behov av röjning.
Broarna finns bevarade men är i behov av upprust- ning. Det gamla stigsystemet kan skönjas i delar.
På våren blommar vitsippor och liljekonvaljer, på sensommaren domineras det av ormbunkar. Björk och klibbal dominerar bland träden men här finns även inslag av knäckepil samt hassel bestånd. Här finns många döda träd.
Överallt är vattnet närvarande, porlar, blänker och skummar. De tre öarna äger stor potential att bli en plats för meditation och picknick. ”en oslipad dia- mant”.
36
Det område inom herrgårdsparken som idag fortfa- rande har kvar sina karaktärsdrag är den sk Strömpar- terren. Till skillnad från andra engelska parker i södra Dalarna är broarna, naturen och vattnet fortfarande kvar. Och lokaliseringen på tre öar omgivna av en brusande bäck. Befintliga träd, buskage och fältskikt kan med mycket försiktig röjning och årlig skötsel få tillbaka den känsla av stillhet, vemod, glädje och förtrollning som kännetecknar en romantisk park.
Broräcken av järn kan renoveras, detaljer av trä kan bytas ut. Gångar anläggas både ute på öarna och runt hela herrgårdsområdet. Den gamla ”iskällaren/hund- kyrkogården” renoveras.
Det område inom herrgårdsparken som idag fortfarande har kvar sina karaktärs- drag är den sk Strömparterren.
37 rande. Vegetationen har förädlingspotential och här
finns skönhet och mystik. Broarna är i dåligt skick idag men går att reparera.
Här finns många döda träd som sätter en prägel av tyngd och vanvård över öarna. Diskussion måste föras med naturvårdande myndigheter om få fälla och bort- föra dessa. Öarna med sin känsliga flora måste även skyddas från betande djur och skötseln ske för hand.
Tillgängligheten är idag ett problem. Konflikt med privat och offentligt. Handikappanpassning kan vara svårt att tillgodose. Området utanför själva öarna måste kunna fårbetas samtidigt som besökare passe- rar.
Talrika besökare gästar idag området, som är en del av Husbyringen, för att studera resterna av bruks- verksamheten och den vackra miljön kring bruket.
Husbyringens ekomuseum innefattar även Klosterom- rådet. Många besöker också naturreservatet
Kloster för att ta del av fågellivet och Klosters bruksmuseum för att sätta sig in i brukets historia.
VISION
Strömparterren restaureras och blir en publikmag- net. Härigenom lockas trädgårdsturisten att besöka Kloster, en allt mer växande och resursstark grupp. I parken kan man ta med sig sin picknick korg och slå sig ner på de vitmålade sofforna. Här anordnas bröl- lop och sekelskiftesdagar med tidsenlig klädsel.
Broarna rustas upp med befintliga renoverade räcken och nya brobanor av trä. Vår och sommar floran utvecklas och ormbunkarna gallras med varsam hand så att de kan utvecklas solitärt. Träd och buskar röjes med försiktighet. Björk klibbal och hassel utgör karaktärsväxterna. Sikter röjs fram så att landskapet utanför kan bli en del av naturupplevelsen.
38
Mål
Målet med restaureringsförslaget för Klosters herr- gårdspark är att bevara ett välbevarat exempel på en engelsk park i södra Dalarna genom att skydda, återställa och vårda dess kulturhistoriska värden.
Den övergripande inriktningen är:
• att bevara och vårda parken som en del av bruks- miljön i Kloster och en för allmänheten öppen historisk park.
• att säkerställa dess kulturhistoriska värden samt att informera om parkens historiska utveckling.
• att utveckla parken mot det utseende den hade enligt kartan från 1817.
• att i parkens olika delar bruka och vårda trädgård, beteslandskap och skogsmark kontinuerligt med metoder som vidmakthåller de kulturhistoriska värdena.
• att skapa förutsättningar för biologiskt mångfald i form av äldre kulturväxter.
Det som idag särskiljer Klosters engelska park från andra i trakten är broarna, naturen och vattnet.
39
Övergripande riktlinjer
• Restaureringen ska styras av målet att återskapa en engelsk park som en del av den riksintres- santa bruksmiljön.
• Riktlinjer för broar, utrustning, skyltning, belys- ning, bänkar mm upprättas, för att garantera enhetlig utformning och underhåll samt helhets- bild som överensstämmer med den kulturhisto- riska miljön.
• För att inte skada trädrötter och markskikt bör arbete med maskiner utföras när marken är tillräckligt torr eller frusen. Generellt gäller att ingrepp i marken i samband med erforderligt underhåll av parken ska ske med stor varsamhet.
Detta för att så långt som möjligt undvika att gräva i marken med hänsyn till eventuella forn- lämningar och lämningar av park- och trädgårds- anläggningar. Eventuella ”upptäckter” av vikt rapporteras, identifieras och säkerställs.
• Parken ska skötas så att den är säker att vistas i, vara städad och fri från skräp och andra föremål.
Eventuellt kan sk faunadepåer skapas utanför
området. Målet för restaureringen är att återskapa en engelsk park som en del av den riksintressanta bruksmiljön.
40
Omgivande landskap
Områdets långa historia har gett goda förutsätt- ningar för höga naturvärden att utvecklas. Framför allt värden kopplade till gamla grova ädellövträd och omgivande betad mark med lämningar från 1400-talet till vår tid. Parken runt huvudbyggna- den har ännu kvar en lövskogskaraktär med mer öppenhet och gräsdominans mellan lindar, aspar och lönnar. På de grova träden finns ett flertal säll- synta eller rödlistade insekter och lavar. De flesta är sådana som trivs på ädellövbark i relativt öppna miljöer.
Än idag är den så kallade Strömparterren, belägen på öarna i Klosterån, den mest intressanta bland södra Dalarnas engelska parker. En trolsk och förtätad stämning råder fortfarande i Strömparter- ren bland visippor, liljekonvalj, bäckens brus och fåglarnas kvittrande. Såväl markskikt som träd och buskskikt har lämnats orört och är möjligt att åter- ställa. Broräcken och brobalkar i järn finns kvar och kan restaureras.
Den engelska landskapsparken syftade till att införliva omgivningen med själva trädgården för att förstärka dess värden. Det pastorala landskapet utanför gav atmosfär och rofylld miljö till besöka- ren. Gränsen mellan park och omgivning gjordes osynlig och de båda landskapen harmonierade med varandra. Man strövade omkring i parken och leddes runt till utsikter och överraskningar.
Markerna runt Kloster är idag och i framtiden betade med nötboskap. I själva parken kommer dessa att utbytas mot får, som inte trampar sönder och verkar skrämmande för trädgårdsturisterna.
Viktiga siktlinjer och stråk kommer att lokaliseras och röjasas. Bäckens fåra liksom utsikt mot krutma- gasin och herrgårdsbyggnad är några exempel.
LÄGE OCH MARKANVÄNDNING Klosters herrgårdspark är belägen väster om Fline- sjön nedanför det markanta Flinsberget. Klosterån med dess dalgång ger området mycket av dess karaktär och bidrar till en vacker landskapsbild. Här skapar lövdungar, beteshagar och åkrar ett omväx- lande landskap. Naturgeografiskt tillhör området skogslandskapet norr om norrlandsgränsen.
Jordbruket i området har gamla anor. Kring Kloster odlades marken tidigt upp till åker. Närmare Flinesjön var dock möjligheterna till uppodling sämre. Slåtter av strandängarna (sidvallar) eller de steniga moränbackarna (hårdvallar) spelade i stället en viktig roll.
Under 1700-talet finner vi på kartor kvarnar och smedjor utefter Klosterån med tillhörande verksamheter och byggnader. För att utvinna vattenkraften har ett flertal dammar byggts utmed vattendraget. Invid bruksgården finns ladugårdar, salpeterlador och ett flertal, större byggnader. Det var ett kreatursinriktat jordbruk som bedrevs på Kloster vid slutet av 1700-talet. I förhållande till den areal som årligen kan ha brukats som åker så var slogen och betesmarken mycket omfattande. Jord- bruket var alltså främst inriktat på foderproduktion.
På 1850 års karta har valsverket omedelbart söder om herrgården tillkommit liksom Lavals smedja längre uppströms i Klosterån, båda med flera byggnader. Dessa byggdes under början av 1800-talet. Den stora dammen som idag finns strax norr om herrgården finns inte med på kartan. Dam- men ska ha byggts 1860.
Flygbild över herrgårdsområdet.
Markerna runt Kloster är idag och i framtiden betade med nötboskap.
41 I parken finns viktiga naturvärden. Spridda grova
värdefulla träd finns i hela området. Parken som helhet, med vattenområden, tät och gles lövskog, alléer, hålträd och ruin utgör en mycket fin miljö för
……
FORNLÄMNINGAR
Delar av området som avses att ingå i den första etappen är fornlämningsområde och all verksam- het som inte är löpande underhåll är i regel till- ståndspliktig och skötseln av parken måste därför underordnas det rådande fornlämningsskyddet.
Under marken finns många okända lämningar som kan ta skada vid markbearbetning. Tillstånd ska inhämtas av Länsstyrelsen innan arbeten påbör- jas i parken som kan påverka fornlämningen. Vid arbeten bör mindre maskiner användas för att inte riskera att rubba eller förstöra lämningar som är synliga eller okända.
42
Utformning
Parkens restaurering bör inriktas mot den utformning som den hade på kartan från 1817. Nytt växtmaterial, moderna trädgårdsinventarier eller större föränd- ringar i trädgården bör undvikas. Saknas något av träden bör nya exemplar planteras. Vid komplettering av växtmaterialet bör detta i första hand hämtas från andra ställen av trädgården. I andra hand bör gamla oförädlade sorter planteras, gärna från andra äldre trädgårdar i närheten. Växtmaterial som är tidstypiskt behålles och de kompletteras med äldre sortiment som vi känner från denna tid. Sikten mot vattnet och omgivande landskap bör hållas så fri som möjligt.
Övriga siktlinjer behandlas enligt beskrivning för respektive delområde i restaureringsplanen. Bus- kage bör regelbundet föryngras via beskärning av de grövsta grenarna i marknivå. Döda träd bör tas ner och parken ges en levande karaktär. I alléer får dessa mål diskuteras tillsammans med naturvårdens krav på biotopskydd. Trädgårdsmöbler bör stå placerade väl synliga och i första hand där de finns på gamla foton.
De kompletteras vid behov.
Gångstråk för besökare anläggs till och runt engel- ska parken. Parkering av besökares bilar anläggs i anslutning till muséet.
