Områdets långa historia har gett goda förutsätt-ningar för höga naturvärden att utvecklas. Framför allt värden kopplade till gamla grova ädellövträd och omgivande betad mark med lämningar från 1400-talet till vår tid. Parken runt huvudbyggna-den har ännu kvar en lövskogskaraktär med mer öppenhet och gräsdominans mellan lindar, aspar och lönnar. På de grova träden finns ett flertal säll-synta eller rödlistade insekter och lavar. De flesta är sådana som trivs på ädellövbark i relativt öppna miljöer.
Än idag är den så kallade Strömparterren, belägen på öarna i Klosterån, den mest intressanta bland södra Dalarnas engelska parker. En trolsk och förtätad stämning råder fortfarande i Strömparter-ren bland visippor, liljekonvalj, bäckens brus och fåglarnas kvittrande. Såväl markskikt som träd och buskskikt har lämnats orört och är möjligt att åter-ställa. Broräcken och brobalkar i järn finns kvar och kan restaureras.
Den engelska landskapsparken syftade till att införliva omgivningen med själva trädgården för att förstärka dess värden. Det pastorala landskapet utanför gav atmosfär och rofylld miljö till besöka-ren. Gränsen mellan park och omgivning gjordes osynlig och de båda landskapen harmonierade med varandra. Man strövade omkring i parken och leddes runt till utsikter och överraskningar.
Markerna runt Kloster är idag och i framtiden betade med nötboskap. I själva parken kommer dessa att utbytas mot får, som inte trampar sönder och verkar skrämmande för trädgårdsturisterna.
Viktiga siktlinjer och stråk kommer att lokaliseras och röjasas. Bäckens fåra liksom utsikt mot krutma-gasin och herrgårdsbyggnad är några exempel.
LÄGE OCH MARKANVÄNDNING Klosters herrgårdspark är belägen väster om Fline-sjön nedanför det markanta Flinsberget. Klosterån med dess dalgång ger området mycket av dess karaktär och bidrar till en vacker landskapsbild. Här skapar lövdungar, beteshagar och åkrar ett omväx-lande landskap. Naturgeografiskt tillhör området skogslandskapet norr om norrlandsgränsen.
Jordbruket i området har gamla anor. Kring Kloster odlades marken tidigt upp till åker. Närmare Flinesjön var dock möjligheterna till uppodling sämre. Slåtter av strandängarna (sidvallar) eller de steniga moränbackarna (hårdvallar) spelade i stället en viktig roll.
Under 1700-talet finner vi på kartor kvarnar och smedjor utefter Klosterån med tillhörande verksamheter och byggnader. För att utvinna vattenkraften har ett flertal dammar byggts utmed vattendraget. Invid bruksgården finns ladugårdar, salpeterlador och ett flertal, större byggnader. Det var ett kreatursinriktat jordbruk som bedrevs på Kloster vid slutet av 1700-talet. I förhållande till den areal som årligen kan ha brukats som åker så var slogen och betesmarken mycket omfattande. Jord-bruket var alltså främst inriktat på foderproduktion.
På 1850 års karta har valsverket omedelbart söder om herrgården tillkommit liksom Lavals smedja längre uppströms i Klosterån, båda med flera byggnader. Dessa byggdes under början av 1800-talet. Den stora dammen som idag finns strax norr om herrgården finns inte med på kartan. Dam-men ska ha byggts 1860.
Flygbild över herrgårdsområdet.
Markerna runt Kloster är idag och i framtiden betade med nötboskap.
41 I parken finns viktiga naturvärden. Spridda grova
värdefulla träd finns i hela området. Parken som helhet, med vattenområden, tät och gles lövskog, alléer, hålträd och ruin utgör en mycket fin miljö för
……
FORNLÄMNINGAR
Delar av området som avses att ingå i den första etappen är fornlämningsområde och all verksam-het som inte är löpande underhåll är i regel till-ståndspliktig och skötseln av parken måste därför underordnas det rådande fornlämningsskyddet.
Under marken finns många okända lämningar som kan ta skada vid markbearbetning. Tillstånd ska inhämtas av Länsstyrelsen innan arbeten påbör-jas i parken som kan påverka fornlämningen. Vid arbeten bör mindre maskiner användas för att inte riskera att rubba eller förstöra lämningar som är synliga eller okända.
42
Utformning
Parkens restaurering bör inriktas mot den utformning som den hade på kartan från 1817. Nytt växtmaterial, moderna trädgårdsinventarier eller större föränd-ringar i trädgården bör undvikas. Saknas något av träden bör nya exemplar planteras. Vid komplettering av växtmaterialet bör detta i första hand hämtas från andra ställen av trädgården. I andra hand bör gamla oförädlade sorter planteras, gärna från andra äldre trädgårdar i närheten. Växtmaterial som är tidstypiskt behålles och de kompletteras med äldre sortiment som vi känner från denna tid. Sikten mot vattnet och omgivande landskap bör hållas så fri som möjligt.
Övriga siktlinjer behandlas enligt beskrivning för respektive delområde i restaureringsplanen. Bus-kage bör regelbundet föryngras via beskärning av de grövsta grenarna i marknivå. Döda träd bör tas ner och parken ges en levande karaktär. I alléer får dessa mål diskuteras tillsammans med naturvårdens krav på biotopskydd. Trädgårdsmöbler bör stå placerade väl synliga och i första hand där de finns på gamla foton.
De kompletteras vid behov.
Gångstråk för besökare anläggs till och runt engel-ska parken. Parkering av besökares bilar anläggs i anslutning till muséet.
43 GÅNGVÄGAR OCH STIGAR
Bekväma och väldränerade gångvägar är nödvän-digt för parkens attraktivitet och för tillgänglighe-ten. Ytorna kan bestå av sand, grus eller stenmjöl.
Färgen på ytskiktet bör likna det man kan se på gamla foton. Man ska kunna gå torrskodd och inga större vattenpölar får förekomma. De olika bred-derna bör vidmakthållas. Erforderligt underhåll och eventuella dräneringsåtgärder utföres årligen.
BROAR
Broar renoveras i det läge de har idag. Befintliga broräcken av järn behålles och renoveras. Järnbal-kar behålles och blästras samt rostskyddas. Träde-taljer utbytes och målas vita. De underhålles konti-nuerligt efter behov. En ny bro byggs över Klosterån vid den gamla dammvallen i naturreservatet.
Bygget av bron tar största hänsyn till de kulturhis-toriska värdena i de gamla ruinerna efter dammen.
Den utformas för att smälta in i det känsliga land-skapet vid ån där även utsikten från bron beaktas.
ÖPPNA GRÄSYTOR, LÖVSKOGAR OCH ÄNGSMARKER
De öppna gräsytorna, lövskogarna och ängsmar-kerna vårdas genom fårbete. Stängsel ses kontinu-erligt över. Öarna på den sk Strömparterren vårdas genom manuell slåtter en gång varje sommar.
TILLSYN/KOSTNADSFÖRDELNING Årlig röjning på görs av Stiftelsen Husbyringen liksom tillsyn och underhåll av broar, gångvägar och soffor. Större översyn av träd och buskar görs var 5:e år. Röjning utförs med slåtterbalk och materi-alet räfsas ihop och tas bort. Soffor förvaras inom-hus under vinterhalvåret. Tillsyn och underhåll av stängsel görs kontinuerligt av markägaren.
@
05010015020025030025Meter ENFÖRKLARINGBarrträdLövträdBuskeTrädomfångFlaggstångAnslagstavlaElarmaturBrunnHusVägVatten
Ny bro över Klosterån
Strömparterren
Sittplats
Damm
Entré till parken Museum Fördämning ruin
Naturreservat
Valsverket ruin
1. Ny bro fundamentet rivs 2–6. Befintliga broar renoveras 7. Ny bro på befintligt dammfundament
Bro
05010015020025030025Meter KENFÖRKLARINGBarrträdLövträdBuskeTrädomfångFlaggstångAnslagstavlaElarmaturBrunnHusVägVatten
De öppna gräsytorna, lövskogarna och ängsmarkerna vårdas genom fårbete.
Fårbete
44
Restaureringsplan steg 1.
STEG 1
Restaureringens första steg omfattar områdena runt Klosterån fram till gränsen för Klosters natur-reservat. Strömparterren är kärnan i anläggningen där broar renoveras, stigar och sittplatser anläggs.
En ny bro byggs i naturreservatets kant vilket gör det möjligt för såväl de betande fåren som parkens besökare att här passera Klosterån.
Trädgårdsturisten börjar sin promenad från museet. Följer sedan krönet på dammvallen med utsikt över såväl damm som herrgårdsparkens bak-sida. Passerar sedan på en bro över vattnet till herr-gårdens baksida där en nyanlagd stig leder ner till den restaurerade hundkyrkogården, där en sittplats med fasta bänkar anlagts. Efter detta leder stigen vidare över broar runt öarna vid Strömparterren, där vitmålade soffor bjuder vila och kontemplation.
Den fortsatta promenaden följer vattnet, pas-serar alkärret och leder sedan över vattnet på en nyanlagd bro på den gamla dammvallen. Den följer vägen förbi de öppna betesmarkerna och förbi Lavalls smedja och ruinerna av det gamla valsver-ket, för att slutligen återvända till muséet.