Beskrivning och tolkning av historiska kartor från 1774 till 1963 Av Johanna Jansson, Länsstyrelsen Dalarna, 2016-06-15
Karta över Kloster Krutbruks inägor 1774 (Karta 2)
Kartan har aktnummer U19-40:3 i Lantmäteristyrelsens arkiv, som att söka i på www.lantmateriet.se/historiskakartor.
Text på kartan
På kartan finns en överskrift samt en förteckning över byggnader som finns åter-givet i bilaga 1. Vidare finns det siffror på kartan som hänvisar till en separat text som beskrev arealer, avkastning och namn på åkrar, lindor, slog/slåttermark och betesmark. Denna textbeskrivning saknas. På kartan finns dammarnas namn utskrivna samt några fler uppgifter såsom platsen för en ”källa” i den västra delen av kartan och ”mjölqvarn” vid gårdsplatsen i norr (Sågarbacken).
Symboler på kartan
Flertalet byggnader är utritade med läge och utbredning på kartan. I några fall återges bebyggelsen istället med schabloner, vid ”Bruks Arbetarnes Gårdar” och
”Jan Blås Gård”. Varje symbol återger troligen läget för en gård. Sannolikt fanns det flera byggnader på var och en av dessa gårdar.
Hägnaderna vid denna tid symboliseras i kartan med heldragna tunna linjer med återkommande parvisa korta snedstreck.
Vägarna har återgivits med två parallella linjer, som vid större vägar är upp-byggda av punkter, och vid mindre vägar eller stigar är streckade.
Åkermarken är gul eller vit. De olika färgerna indikerar ett tvåsädesbruk på dessa marker. Vid tvåsäde odlades varje år cirka hälften av åkermarken, t.ex.
den gula på denna karta, varvid den andra delen, den vita, låg i träda. Nästa år odlades istället den vita åkern medan den gula låg i träda. Till detta som synes vara ett tvåsädesbruk finns också stora arealer lindjord (grönt på kartan). Lin-djord brukades som åker under några få år och lades därefter i träda under ett flertal år varvid det brukades som slog (slåttermark) innan den åter bröts upp för att odlas som åker några få år.
Bilaga 4
Både åkern och lindjorden hade öppna diken som på kartan är markerade med två parallella heldragna linjer i åkern. Slogen, d.v.s. slåttermarken är ljusare grön och betesmarker alternaivt skogsmark är beige med trädsymboler. Ytor som är beigefärgade men saknar sifferbeteckning är sannolikt impediment.
Bebyggelsen 1774
Huvudbyggnaden med dess närmaste två flyglar hade samma placering som idag, men det fanns ytterligare flygelbyggnader vid denna tid som inramade
”Bruksgården”. I en förmodad trädgårdsanläggning nordväst om huvudbyggna-den fanns ett drivhus med trädgårdskällare samt en iskällare. Trädgårdsanlägg-ningen avslutas med en halvbåge och iskällaren (M på kartan) i nordväst.
Invid Bruksgården fanns ladugårdar, salpeterlador och ”Lutterhuset” som sammantaget bestod av ett flertal, i sammanhanget, större byggnader. Kloster-ruinen finns utritad. Vid Bruksgården finns också en stenbro (G). Övriga broar är inte omnämnda i förteckningen på kartan, har en annan färg och är streckade vilket gör att de kan antas ha varit träbroar.
Vid Klosterån fanns det på minst sju ställen kvarnar och smedjor av olika slag med tillhörande verksamheter och byggnader (se förteckningen i bilaga 1). För att utvinna vattenkraften för alla dessa verksamheter hade ett flertal dammar byggts utmed vattendraget.
Förutom Bruksgården återges i förteckningen på kartan (bilaga 1), Uppsy-ningsmannens gård (H), vid dagens infart till huvudbyggnaden. Krutdrängen Lindströms gård (PP) låg på andra sidan vägen sett från dagens infart. Ytterligare en gård finns med i förteckningen, det är Byggmästarens gård (qq), i norra delen av området som visas på Karta 2, kallad Sågarbacken. Byggmästarens gård skiljer sig från uppsyningsmannens och krutdrängens gårdar. Byggmästaren hade flera byggnader och ”egen” åker orienterad runt bebyggelsen. Här fanns också en mjölkvarn.
Inom området som på kartan är betecknat med ”Bruks Arbetarnes Gårdar”
fanns det minst nio enheter/gårdar, varav varje troligen hade några byggnader.
På Blås gård (på denna karta stavat utan N) i sydöst fanns det också troligen flera byggnader. En anledning till att dessa gårdar och byggnader inte återgavs mer detaljerat på kartan kan ha varit att de inte disponerades, och eventuellt inte heller ägdes, av bruket.
62
Karta över Kloster Krutbruks ägor och skog 1794 (Karta 3)
Kartan från 1794 har aktnummer 20-hus-72 i Lantmäterimyndighetens arkiv, som finns att söka i på www.lantmateriet.se/historiskakartor.
På kartan står att en del av ägorna är inmätta 1774 medan andra delar är för-fattade 1784 och 1794. Grunden utgör alltså den tidigare kartan från 1774. Den nya kartan upptar dock ett större landområde än den tidigare kartan. Den mark som tillkommit ligger i sydöst och öster.
Kartan har en överskrift och en förteckning över byggnader (bilaga 2) precis såsom den äldre kartan. Många av byggnaderna är naturligtvis de samma 1794 som 1774, om än med nya bokstavsbeteckningar. Men byggnader har också till-kommit; bland annat ett vagnslider, ytterligare två krutkvarnar med 32 stampar och ett krutmagasin. Eftersom kartan nu visar ett större landområde har också byggnader inom detta område redovisats i förteckningen.
Symboler och färger
Symboler och färger är till vissa delar de samma i de båda kartorna. Det finns dock olikheter. Slogen har i den yngre kartan inte infärgats och betesmarken och skogen saknar trädsymboler. Åkern är inte uppdelad i två färger såsom vid ett tvåsäde. Det finns åker av olika färg men den återger äldre (ljusare gul) och yngre åker (mörkare gul)respektive uppodlad myrjord (orange).
Marken och brukandet
Till kartan över Kloster från 1794 finns textbeskrivningen över ägorna bevarad (i samma akt på som kartan). Av denna, i fortsättningen kallad beskrivningen, framgår vem som brukar vad, hur marken brukades, vad olika åkrar och slogar m.m. kallades, vilken bördighet jorden hade samt arealer per åker, lindjord, slåttermark, betesmark och brukare. Beskrivningen inleds med uppgifter om själva förrättningen, vilka inte har studerats närmare inom denna undersökning.
Sedan följer en förteckning som inleds med en uppräkning av hur mycket kol-ränta Brukspatronen och sex andra namngivna personer betalar. Därefter kom-mer beskrivningen av markerna uppdelat på brukare. Först återges vad Bruks-patronen brukar (nr 1-41 på kartan) och därefter bruksarbetarna (nr 42-76) och Landboden Erik Ersson (nr 77-106). En landbonde, som var en
slags arrendator, brukade företrädelsevis området söder om ån, i öster på kar-tan. Bruksarbetarna, som inkluderade byggmästaren och krutdrängen, brukade ett band centralt på kartan, från norr till söder. Brukspatron Rosenborg brukade runt Bruksgården och västerut och det som tidigare var Blås gård, norr om ån i öster. Det förefaller som om bruket hade förvärvat Blås gård mellan 1774 och 1794.
Markslagen är åker, lindjord, slog (slåttermark), betesmark och skog. En sär-skild uppräkning finns i beskrivningen över nya uppodlingar. På kartan är åkern gul (äldre åker) eller gulorange (yngre åker), lindjorden är grön (grönt kan också stå för slog med inslag lindjord), slogen är ofärgad. Betesmarken är ofärgad liksom slogen. För att ta reda på vad som är slog och vad som är bete får man istället gå till beskrivningen. Skogen är inte närmare beskriven i beskrivningen mer än till totalareal och har därför inga sifferbeteckningar på kartan..
Marknamnen som återges i beskrivningen till kartan, till exempel Östra åkern, Gårdstägten och Torkhus Vreten, är kopplade till inhägnaderna. Inom till exempel ”Östra Åkern” finns både åker och slog. Det är alltså all mark inom hägnaden, gärdesgården, som utgör Östra åkern.
I beskrivningen till kartan är marken sorterad först på brukare och under detta sedan på marknamn. Därefter under varje –åkern, -tägten, eller –hagen beskrivs de olika markslagen mer detaljerat. I Östra åkern är nr 1 åker som utgörs av lerjord om 2 tunnland och 30 kappland, nr 2 är nyuppodlad åker om 2 tunnland och 28 kappland, nr 3 är 29 ¼ kappland slog. I ”Västra åkern” är 4 av samma beskaffenhet som nr 1, nr 5 är ”ny upodling” och nr 6 är ”skogsbeväxt slog inom uppodling, äfven förbättrad”.
Odlingssystemet, som i den äldre kartan återgavs som ett tvåsäde, är här inte så lätt att tyda. Åkermarken är uppdelad på åker, respektive nyuppodlad åker. Allt det mörkt gröna är lindjord eller slogar med inslag av lindjord. Här har marken odlats periodvis omväxlande med igenläggning till och brukande som slog. Åkerbruket dominerades av lindbruket. Kanske var det ett brukande enligt
”Kopparbergssättet” som var nytt vid denna tid och som var starten på växel-bruket.
Det var ett kreatursinriktat jordbruk som bedrevs på Kloster vid slutet av 1700-talet. I förhållande till den areal som årligen kan ha brukats som åker så var slogen och betesmarken mycket omfattande. Jordbruket var alltså främst
63 inriktat på foderproduktion. Åkerarealen var totalt drygt 9 tunnland medan
lindjorden utgjorde drygt 78 tunnland. Slogen, det vill säga slåttermarken, utgjorde nästan 100 tunnland och betesmarken omfattade drygt 408 tunnland.
Skogen som inte var närmare beskriven var ändå uppmätt till att omfatta 1561 tunnland.
Gårdar, byggnader och källor
Bruksarbetarnas gårdar är markerade med rosa på kartan. På denna karta är gårdarna inom detta område istället markerade med punkter eller utritade med byggnader Enligt förteckningen som finns på själva kartan (återgiven i bilaga 2) fanns det även bruksarbetargårdar vid Skansen (TT). Skansen och bebyggelsen och kålgårdarna (nr 47 och 48) där finns inte utritade på kartan från 1774. Det skulle kunna tyda på att Skansen byggdes mellan 1774 och 1794, men det är inte säkert att det var så. Mellan Skansen och Klosterån finns inhägnader med slog och lindjord som inte heller återgavs på den äldre kartan. Bruksarbetarna tycks ha röjt ny mark.
Det som var Jan Blås Gård på kartan från 1774 förefaller ha förvärvats av Brukspatronen mellan 1774 och 1794.
Under beskrivningen av de marker som landbonden Eric Ersson brukade vid Kloster finns inga uppgifter om tomt eller gårdsplats som skulle kunna tyda på att han hade sådan vid Kloster. Inte heller på kartan finns det något som liknar en gårdsplats inom Erssons marker.
På kartan finns ordet ”källa” angivet på tre ställen. En av källorna är i väster på kartan. Denna finns också markerad på kartan från 1774. En källa finns nära krutdrängen Lindströmsgård (SS) och en finns vid Skansen (TT).
Karta över Klosters bruk från omkring 1850 (Karta4)
Denna karta finns som en kopia i museet på Kloster. I utställningen har kartan ett överlägg som illustrerar bebyggelsen vid bruket mellan 1850 och 1990. Den stora dammen som idag finns straxt norr om bruksgården (herrgården) finns inte med på kartan. Dammen ska ha byggts 1860. På kartan
finns däremot valsverket omedelbart söder bruksgården liksom Lavals smedja längre uppströms i Klosterån, båda med flera byggnader. Dessa byggdes under början av 1800-talet. Kartan är därför från omkring 1850. Var originalkartan finns idag har inte kunnat fastställas.
Kartans syfte är troligen att värdera Kloster Bruks marker. Det kan ha upprät-tats i samband med en försäljning eller ett ägobyte. Kartan och beskrivningen som funnits till denna tar därför sannolikt främst fasta på att räkna upp alla åkrar och slogar mm och beskriva vilken areal och eventuellt vilkenbördighet/
avkastning var och en hade.
Kartan har inte den förteckning över byggnader som tidigare kartor har haft.
Vad kartan visar Kartan visar bebyggelsen, vägar, stigar, hägnader, vatten och markslag genom färger och symboler.
Markytorna har en sifferbeteckning som hänvisar till en tillhörande beskriv-ning (också saknad liksom kartan). Beskrivbeskriv-ningen tar sannolikt upp markslag, areal och bördighet/avkastning för varje yta. Den kan, liksom kartan från 1794, namnge vilka brukare som fanns och vad var och en brukade. Men den kan också, beroende på syfte med kartan, också bara beskriva all mark som låg under Klosters Bruk. Vad olika marker kallades vid denna tid, Östra åkern osv, kan också ha angivits i beskrivningen men det är inte säkert. Lantmätarna kan också bara angivit ”åkern söder om Bruksgården”, ”tägten där intill”, en täppa osv. Ofta innehåller beskrivningarna en blandning av marknamn och hänvis-ningar såsom ”Östra åkern”, ”åkern därintill”. Generellt så har yngre kartor mindre detaljerade beskrivningar, när det gäller marknamn.
Parker och trädgårdsanläggningar
Hur ingående varje yta med sifferbeteckning är beskriven vet vi inte. Vi skulle gärna vilja ha en detaljerad beskrivning av t.ex. nr 2 och 3 på kartan (omedel-bart öster om bruksgårdens mangårdsbyggnader). Här ser det ut som om det kunde ha funnits en liten par anläggning med vindlande gångar som på kartan har illustrerats med linjer uppbyggda av punkter och färgade gröna. I bästa fall så skulle det kunna stå ”Lilla parken” eller ”park” i beskrivningen innan det i sammanhanget viktiga kommer; att de brukas som slog samt vilken areal och eventuellt vilken bördighet just dessa två slogar har.
Likaså är det med trädgårdsanläggningarna runt mangårdsbyggnaderna och
64
vid vägen genom Kloster. De är formade som kvarter med gröna större punkter runt om varje. De senare kan vara en schablon för just trädgårdsanläggning.
Varje kvarter ser ut att ha en egen siffra med hänvisning till beskrivningen. Det troliga är att beskrivningen tar upp om kvarteren innehåller fruktträd eller inte, eftersom kartans syfte troligen är att beräkna och beskriva innehåll och värde.
Vägar
Vägen in mot Kloster från sydväst följer än idag samma streckning som den hade före den första kartan 1774. Likaså är det med vägen in från Dormsjö i öster. Vägen från vägen, över stenbron och fram till huvudbyggnaden har också varit Men inom Kloster har vägarna rätats upp mellan 1794 och ca 1850.
Korsningen med avtagsvägar mot bruksgården och ladugårdar har före 1850 ett större runt ”torg” anlagts med vägar som strålar ut i olika riktningar. Över ”tor-get” går vägen som gör en axel från huvudbyggnaden och mor öster.
Gårdar och åkrar
Till skillnad från de äldre kartorna är all bebyggelse utritad på kartan från ca 1850. Men vi har inte någon beskrivning av vad det är för byggnader. Arbetar-nas byggnader kan förmodas ligga inom den yta som i tidigare kartor angivits för arbetarnas gårdar samt vid den så kallade Skansen. Nytt är bebyggelsen vid det som nu kallas Nybo. Bebyggelsen i Nybo och i det äldre arbetarbostadsområdet på andra sidan vägen ligger uppradade utmed raka vägar. Husen ser lika stora ut och de ligger på ett bestämt avstånd från vägen och från varandra. Det här är planerade bostadsområden. Troligen har de äldre bruksarbetargårdarna rivits och nya uppförts. Runt de äldre av bruksarbetarbostäderna finns små åkerlap-par som kan förmodas brukats av bruksarbetarna.
Uppsyningsmannens gård vid avfarten ner mot huvudbyggnaden på bruks-gården är borta 1850. Krutdrängens gård, snett över vägen, har ersatts av ny bebyggelse. Gården vid Sågarbacken i norr, det som varit Byggmästarens gård ser 1850 till stora delar ut som i de äldre kartorna.
Byggnaderna vid valsverket och hammarsmedjan/Lavals smedja är mycket större än brukets äldre och tidigare bruksbyggnader.
Tidigare lindjordar, slogar och betesmarker runt i norr, öster och sydöst Sågarbacken i norr har dikats och odlats upp. Äldre åkrar har nydikats.
Sammantaget har det hänt mycket i Kloster på de ca 60 år som förflutit mel-lan kartorna ritats. Brukets blomstring syns.