Ekonomiska konsekvenser

Bedömning: Förslaget om skyldighet för socialnämnden att följa upp ett barns situation efter avslutad vård bedöms öka kostnaderna för kommunerna. Övriga förslag bedöms endast medföra marginella kostnadsökningar för kommunerna.

Kostnaderna för Sveriges domstolar bedöms öka marginellt men bedöms rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Skälen för bedömningen

Ändring i bestämmelsen om upphörande av vård enligt LVU

Förslaget att vård som har beslutats med stöd av 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inte ska upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt (se avsnitt 9.3.1.) utgör en kodifiering av praxis. Förslaget bedöms därför inte för- anleda några kostnadsökningar för Sveriges domstolar. Det bedöms inte heller föranleda några kostnadsökningar för kommunerna.

Skyldighet att överväga förutsättningar för flyttningsförbud

I avsnitt 9.4.1. föreslås att socialnämnden ska överväga flyttnings- förbud vid övervägande eller prövning av upphörande av vård enligt LVU och upphörande av vård enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Redan i dag bör socialnämnderna uppmärksamma bestäm- melsen om flyttningsförbud vid övervägande eller prövning av om vård enligt LVU eller vård enligt SoL ska upphöra. Genom förslaget säkerställs att socialnämnden beaktar bestämmelsen om

Konsekvenser Ds 2021:7

flyttningsförbud vid övervägande eller prövning av om vården ska upphöra. De överväganden som socialtjänsten behöver göra med anledning av förslaget bedöms delvis kunna omfattas av de överväganden som socialnämnden gör när nämnden överväger om vården kan upphöra även om det är olika prövningar som ska göras. Förslaget bedöms därför inte medföra annat än marginella kostnadsökningar för kommunerna. Förslaget bedöms inte heller medföra annat än marginella kostnadsökningar för Sveriges domstolar vilka får anses rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Övervägande om ansökan om överflyttning av vårdnad

Förslaget innebär att socialnämnden ska överväga frågan om överflyttning av vårdnaden senast när barnet har varit placerad i samma familjehem under två år (avsnitt 10.1) I dag gäller att socialnämnden ska överväga frågan om överflyttning av vårdnaden när barnet har varit placerad i samma familjehem under tre år. Att socialnämndens skyldighet att överväga överflyttning av vårdnaden tidigareläggs bedöms endast innebära mycket marginella kostnader för kommunerna. Förslaget bedöms inte heller medföra annat än mycket marginella kostnader för Sveriges domstolar vilka får anses rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Socialnämnden ska följa upp barns situation efter avslutad vård enligt LVU

Förslaget innebär att socialnämnden ska besluta om en uppföljning av ett barns situation efter det att vård som har beslutats enligt LVU har upphört. Uppföljningen ska avslutas inom sex månader eller vid den tidpunkt socialnämnden finner skäl att inleda ny utredning (se avsnitt 11.1).

I dag finns det en möjlighet men inte en skyldighet för socialnämnderna att besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Ds 2021:7 Konsekvenser

Förslaget om en uppföljningsskylighet av barns situation efter avslutad vård enligt LVU bedöms leda till kostnadsökningar för kommunerna. Under år 2019 avslutades vård enligt LVU för cirka 1 000 barn. Med ett antagande om att antalet avslutade placeringar efter avslutad LVU är i storleksordningen 1 000 fall per år, att uppföljningsinsatsen i genomsnitt beräknas att vara cirka 40 timmar per avslutad placering enligt LVU samt att en genomsnittslön för en socialsekreterare är 35 400 kronor i månaden beräknas kostnaden bli 8,85 miljoner kronor per år.

Socialnämnden ska få en befogenhet att besluta om drogtester för vårdnadshavare och föräldrar till barn som vårdas enligt LVU

Förslaget innebär att socialnämnden ska få en befogenhet att besluta att vårdnadshavare och förälder, oavsett samtycke, ska lämna prov för kontroll av påverkan av alkoholhaltiga drycker, narkotika m.m. (drogtest) i vissa situationer inför umgängen och inför prövning av om vård enligt LVU kan upphöra (se avsnitt 12.6).

I dag kan socialnämnden på frivillig väg komma överens med vårdnadshavare eller förälder om att vårdnadshavaren eller föräldern ska lämna drogtest. Som framgår i avsnitt 12.4 är det relativt vanligt att kommunerna träffar sådana överenskommelser.

Förslaget innebär en möjlighet för socialnämnden att besluta om drogtester. Förslaget kan dock uppskattningsvis anses medföra att fler vårdnadshavare och föräldrar kommer åläggas att lämna drogtester än vad som sker i dag då det endast är möjligt på frivillig väg. De utredningsåtgärder och överväganden som socialtjänsten behöver göra med anledning av förslaget bedöms dock huvud- sakligen kunna omfattas av de utredningsåtgärder och de över- väganden som socialnämnden redan gör i dag inför umgänges- tillfällen och inför beslut om umgänge eller inför beslut om upphörande av vård. Förslaget bedöms därför endast medföra marginellt utökade kostnader för kommunerna.

I avsnitt 12.6 finns ett avsnitt om sekretess. I detta avsnitt görs bedömningen att den sekretessreglering som finns i dag ger tillräckliga möjligheter för att utbyta information mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten i samband med drogtest. Förslaget bedöms därför inte innebära några utökade kostnader för regionerna.

Konsekvenser Ds 2021:7

Ett beslut av socialnämnden att vårdnadshavare eller förälder ska lämna drogtest föreslås kunna överklagas till allmän förvaltnings- domstol (se avsnitt 12.7). Som angetts ovan bedöms förslaget om drogtester antas medföra att fler vårdnadshavare och föräldrar kommer åläggas att lämna drogtester än vad som sker i dag på frivillig väg. Eftersom ett sådant beslut föreslås bli överklagbart kan detta också antas leda till ett ökat antal nya mål till förvaltnings- domstolarna. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning som socialnämnderna kommer att utnyttja möjligheten att fatta formella beslut om drogtester och hur många överklaganden dessa beslut kan föranleda. Förfrågningar har gjorts till Domstolsverket och Socialstyrelsen om förekomsten av mål och ärenden som särskilt avser frågor om umgängesbegränsning och om upphörande av LVU. Någon specifik statistik över enbart dessa mål och ärendetyper förs dock inte av myndigheterna.

När det gäller antalet potentiella beslut kan dock föras fram att förslaget innebär att socialnämnden får besluta om drogtest endast om det finns en anledning till det, vilket bör begränsa utrymmet för sådana beslut huvudsakligen till situationer där barnet är omhän- dertaget på grund av missbruk hos föräldrarna. En ytterligare begränsning är att förslaget inte avser att träffa situationer där vårdnadshavaren eller föräldern faktiskt samtycker till ett drogtest. Om ett samtycke finns bör det i regel saknas anledning att fatta ett beslut om drogtest. Denna ordning bör kunna fortsätta gälla även om det införs en möjlighet för socialnämnden att fatta formella beslut om drogtester.

Även om det kan antas att möjligheten att överklaga beslut om drogtester kommer innebära en viss ökad måltillströmning till förvaltningsdomstolarna görs sammantaget bedömningen att det rör sig om ett begränsat antal nya mål. De ökade kostnader som detta kommer att medföra bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar för Sveriges Domstolar.