Elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbildning ha möjlighet att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier. I vissa fall kommer det att innebära att eleven gör det som utökat program.
En elev som av detta skäl beviljats utökat program ska även erbjudas utökad undervisningstid.
Elever med yrkesexamen som inte har utnyttjat möjligheten att uppnå grundläggande högskolebehörighet under sin gymnasietid ska kunna läsa in den grundläggande behörigheten inom den gymnasiala vuxenutbild-ningen. Elevgruppen som avses är därmed densamma som ovan.
Regeringen avser att återkomma med förslag till hur lagregleringen ska utformas i denna del.
De elever som önskar läsa in de ytterligare kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet, utöver dem som ingår i
yrkes-programmet, ska kunna göra det som individuellt val eller som utökat program. Antalet elever som söker till högskoleutbildningar från yrkes-program i dag är drygt 5 000 per år. Antalet bedöms vara relativt konstant över tid. Andelen elever som söker till högskoleutbildningar från yrkesprogram varierar i dag mellan programmen. För elever från vissa program har fortsatta studier på eftergymnasial nivå varit nöd-vändiga innan en fast etablering på arbetsmarknaden kunnat ske. Tyd-ligare yrkesutgångar från gymnasieprogrammen och införandet av en yrkesexamen, som ökar tydligheten om vilka krav som ställs, bedöms leda till att antalet elever som får en anställning efter avslutad gymnasie-utbildning ökar. En tydligare programindelning kan även leda till att fler väljer ett högskoleförberedande program från början för att inte behöva komplettera för att uppnå grundläggande behörighet för studier på hög-skolenivå. Kostnaden för att bereda denna elevgrupp möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier för att uppnå grundläggande behörig-het för högskolestudier beräknas till 100 miljoner kronor per år. Detta sker utifrån ett antagande om en genomsnittlig utökning med 150 gymnasiepoäng per elev. Det förväntade elevantalet motsvarar den andel elever som i dag söker till högskoleutbildningar från yrkesprogram. För 2013 blir det en halvårseffekt på 50 miljoner kronor.
141 Förbättrad genomströmning
Förslagen i lagrådsremissen bedöms av regeringen leda till färre avhopp och programbyten och att fler elever därmed kommer att klara av sina gymnasiestudier på tre år. Det är flera delar, som beskrivs nedan, som sammantaget bedöms leda fram till en ökad genomströmning och därmed en effektivare användning av kommunernas resurser.
I lagrådsremissen föreslås skärpta krav för behörighet till gymnasie-skolans högskoleförberedande program. Eleverna ska därmed vara bättre förberedda för studier i gymnasieskolan och ha bättre förutsättningar att fullfölja sina gymnasiestudier. I dag krävs för behörighet till nationella och specialutformade program godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Regeringen föreslår att det för be-hörighet till ett högskoleförberedande program ska krävas godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Regeringen avser att återkomma med förslag till behörighetskrav för yrkesprogram. Regeringen har också redan tidigare initierat tidiga insatser i grundskolan vilket kommer att leda till att samt-liga elever är bättre förberedda då de kommer till gymnasieskolan, bl.a.
har nationella mål införts i grundskolans årskurs 3 och ett statsbidrag beslutats med syfte att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Se vidare avsnitt 9.
Regeringen bedömer att den nuvarande begränsningen att eleven bara ska få reducera kurser omfattande 250 poäng bör tas bort. Dessutom föreslås att en individuell anpassning av ett nationellt program ska vara möjlig. Detta, i kombination med en bättre efterlevnad av de skyldigheter som redan i dag finns för skolans huvudmän att aktivt arbeta med särskilt stöd i gymnasieskolan, kommer enligt regeringens bedömning samman-taget att leda till färre studieavbrott och programbyten.
En utvecklad samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet kom-mer att ske bl.a. genom inrättandet av nationella programråd för yrkes-programmen och genom tydligare krav på arbetsplatsförlagt lärande.
Detta kommer enligt regeringens bedömning att leda till att ungdomarna får bättre information om vad utbildningen innehåller och vart den leder, vilket kan leda till färre avhopp och att eleverna blir mer motiverade.
Ytterligare effekter för ungdomarnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden bör också följa av att arbetslivet involveras mer i gymnasieutbildningen.
142 I lagrådsremissen föreslås att elever i grundskolan, specialskolan och
gymnasieskolan ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Förslaget innebär ett förtydligande av det som redan gäller i dag enligt läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94). Regeringen anser att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till en förbättrad genomströmning i gymnasieskolan. Därför finns skäl att förtydliga de bestämmelser som rör tillgång till studie- och yrkesvägledning genom att föreskriva detta i skollagen (1985:1100). Förslaget innebär inte ett utökat åtagande för kommunerna och medför därför inte ökade kostnader.
Det är flera förslag som sammantaget leder fram till en ökad genom-strömning och det är svårt att mer precist beräkna hur vart och ett av förslagen kommer att påverka genomströmningen. Målet är att alla elever ska gå igenom gymnasieskolan på tre år. Förslagen förutsätts leda till en halvering av de åtta procent av en årskull som i dag går mer än tre år i gymnasieskolan. Om 4 000 färre elever går ett fjärde år eller mer och varje elev kostar 88 900 kronor per år, innebär detta en kostnadsminsk-ning med 350 miljoner kronor årligen från 2015, halvårseffekt 2014 med 175 miljoner kronor. Utöver detta bedöms förslagen leda till en halvering av de 15 procent av eleverna i en årskull som i dag går direkt till den gymnasiala vuxenutbildningen. Utifrån en kostnad per elev på 33 100 kronor och ett minskat elevantal på cirka 7 500 innebär detta en kost-nadsminskning med 250 miljoner kronor per år från 2015, med halvårs-effekt 2014 med 125 miljoner kronor. Kostnadsminskningen uppgår därmed sammantaget till 600 miljoner kronor årligen från 2015, med en halvårseffekt 2014 på 300 miljoner kronor.
Bättre planeringsförutsättningar
Genom reformen blir gymnasieskolan tydligare och mer likvärdig. Där-med underlättas såväl elevernas utbildningsval som avnämarnas förstå-else av utbildningens mål och värde. Lagrådsremissen innehåller förslag som innebär att specialutformade program tas bort. Den flexibilitet som är nödvändig för att bygga in förnyelse i systemet och ge utrymme för lokal och regional anpassning ska rymmas inom de nationella pro-grammens ram. Utrymmet för det individuella valet minskar från 300 poäng till 200 poäng för att förstärka möjligheten till programfördjup-ning. Vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning och indivi-duellt val ska inom av Statens skolverk föreskrivna ramar beslutas lokalt.
Därigenom förbättras förutsättningarna när det gäller skolornas planering och schemaläggning. Gymnasieskolorna kommer att kunna fylla
under-visningsgrupperna bättre, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en effektivare resursanvändning.
143 Gymnasieutredaren diskuterade dessa frågor med de kommuner som
ingick i utredningens grupp av s.k. fokuskommuner. Flera kommuner lyfte fram att förutsättningarna att fylla en undervisningsgrupp har stor betydelse för kostnadernas storlek. En acceptabel minsta gruppstorlek sett ur ett kostnadsperspektiv är 22–23 personer. Om man har färre personer innebär det kraftigt ökade kostnader jämfört med en helklass om cirka 30 elever. Den struktur som finns i dagens system med många valbara kurser och individuella val leder i många fall till att gruppstor-lekarna blir små. Ett annat problem när många valmöjligheter ska till-godoses är att det schematekniskt kan innebära håltimmar och ineffektivt använd tid.
Även om de effektiviseringar som beskrivs ovan är uppenbara är de svåra att beräkna exakt. En viss fördröjning kan också förutses innan effekterna syns fullt ut på grund av behov av omställning. Gymnasieut-redningen beräknade, utifrån diskussioner med sina fokuskommuner, kostnadsminskningarna till 5 procent av de totala kostnaderna i gymna-sieskolan, vilket innebär 1,7 miljarder årligen. Lagrådsremissens förslag överensstämmer inte fullt ut med utredarens förslag vilket innebär att effektiviseringarna inte kan förutses bli så stora som utredaren antog.
Regeringen gör därför bedömningen att kostnadsminskningarna kan uppgå till 4 procent av de totala kostnaderna, vilket innebär 1,35 miljarder kronor årligen. Full effekt kan antas nås först 2015.
Det finns förslag i denna lagrådsremiss som tilldelar kommunerna nya uppgifter för gymnasieskolan. Samtidigt aktiverar andra förslag en potential för effektiviseringar av driften av gymnasieskolan som vid full verkan vida överstiger kostnaderna för de nya uppgifterna. Det kan där-för finnas skäl att beakta där-förslagens samlade kostnadsverkan vid framtida fastställanden av nivån på de generella statsbidragen till kommunsektorn.
Regeringen kommer noga att följa kostnadsutvecklingen för skolhuvud-männen.
18.2 Ekonomiska konsekvenser för staten