77 Regeringens förslag: Begreppet kärnämnen tas bort ur skollagen
(1985:1100) och ersätts av begreppet gymnasiegemensamma ämnen, för att beteckna de ämnen som ska ingå i samtliga nationella program.
Historia tillkommer som ett nytt sådant ämne. Estetisk verksamhet ska inte längre ingå i alla nationella program. De gymnasiegemensamma ämnena är svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap. Omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena kan variera mellan programmen.
För yrkesprogram ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande omfattning: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och idrott och hälsa 100 poäng samt historia, samhälls-kunskap, religionskunskap och naturkunskap 50 poäng.
För högskoleförberedande program ska de gymnasiegemensamma ämnena ha minst följande omfattning: svenska/svenska som andra-språk 300 poäng, engelska 200 poäng, idrott och hälsa och natur-kunskap 100 poäng. Ämnet naturnatur-kunskap ska dock ersättas med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi på naturvetenskapspro-grammet och på teknikpronaturvetenskapspro-grammet med karaktärsämnena fysik och kemi.
Matematik ska på estetiska och humanistiska programmen omfatta 100 poäng, på ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 poäng samt på naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300 poäng.
Historia ska på teknikprogrammet omfatta 50 poäng, på ekonomi-, samhällsvetenskaps-, och naturvetenskapsprogrammen 100 poäng samt på estetiska och humanistiska programmen 200 poäng. Sam-hällskunskap ska på ekonomiprogrammet omfatta 200 poäng och på övriga program 100 poäng.
Regeringens bedömning: Även ämnenas innehåll kan variera mellan programmen.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Barnombudsmannen har ingenting att invända mot att begreppet kärnämnen utmönstras. Även Statens skolverk till-styrker förslaget. Lunds universitet anser att det föreslagna begreppet ökar tydligheten vad dessa ämnen står för och anser att urvalet av ämnen verkar väl genomtänkt. Statens institutionsstyrelse menar att det kan finnas skäl att utöka obligatoriet i svenska/svenska som andraspråk ut-över de 100 poäng som utredaren föreslår för yrkesprogram mot bak-grund av ämnets avgörande betydelse för ett aktivt deltagande i sam-hällslivet och för ett yrke. Linköpings universitet är tveksamt till ned-dragningen i ämnet svenska inom yrkesprogrammen. Högskolan Dalarna ställer sig frågande till utredningens prioriteringar av de olika ämnena.
De båda sistnämnda, liksom Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Sveriges Skolledarförbund, Lärarförbundet, Skolverket och ett antal kommuner, däribland Botkyrka, Gotlands, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Norrköpings och Malmö kommuner, samt ett antal spontana
remissinstanser är negativa till att ämnet estetisk verksamhet inte längre ska vara kärnämne. Skolverket påpekar att ämnet bidrar till att utveckla elevens fantasi, kreativitet och estetiska sinne och framhåller den stora betydelse som design och musik fått för svensk tillväxt. Danshögskolan menar att alla ungdomar behöver träna och utveckla den estetiska kunskapen. Göteborgs kommun anser att den grundtanke om estetisk orientering som finns i dagens gymnasiesystem bör finnas med i alla gymnasieprogram, men vävas in i kursplanerna för de gymnasie-gemensamma ämnena. Även Lärarnas Riksförbund anser att det med tanke på de åtta nyckelkompetenser som EU fastställt är det viktigt att man i de olika gymnasieskolorna underlättar för och stimulerar eleverna att inse värdet av kurser i estetiska ämnen.
78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet bedömer att
behovet av språkkunskaper kommer att öka och att språkstudier bör betonas mer i gymnasiereformen. Övertorneå kommun värnar om sam-läsningsmöjligheterna av gemensamma ämnen och föreslår därför att de gymnasiegemensamma ämnena inte minskar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Begreppet kärnämne innebär att kurser av samma omfattning och med samma innehåll är obligatoriska för samtliga elever på nationella och specialutformade program i dagens gymnasieskola. Begreppet är dock missvisande då det snarast är frågan om kärnämneskurser som är obligatoriska. De flesta kärnämnen innehåller fler kurser än de specifika kärnämneskurserna.
Skolans uppdrag att förbereda alla elever för ett aktivt deltagande i samhällslivet vilar i hög grad på grundskolan. Även gymnasieskolan har en viktig del i detta uppdrag och kärnämnena fyller en viktig funktion för att åstadkomma detta. Det är en grannlaga uppgift att prioritera vilka ämnen som ska vara gemensamma för alla elever på program i gymna-sieskolan. En avvägning måste göras mellan hur stor andel av undervis-ningen som ska upptas av ämnen som är angelägna i ett medborgar-perspektiv och hur stor andel som ska användas till programmens speci-fika karaktärsämnen.
Regeringen anser att gymnasieskolan tydligare än i dag måste förbe-reda eleverna för yrkeslivet och fortsatt yrkesutbildning respektive för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Därför kan inte antalet kärnämnen vara alltför stort. Yrkesprogrammen måste, som regeringen redogjort för i föregående kapitel, nå längre i yrkesutbildning än i dag.
Yrkesutbildningen kan därför inte ha ett alltför omfattande allmänt inne-håll. Regeringen föreslår därför att omfattningen av vissa av dagens kärnämnen på yrkesprogrammen minskas för att kunna ge ett ökat ut-rymme för yrkesfördjupning. Regeringen anser att historia, som inte är ett kärnämne i dagens gymnasieskola, ska vara ett gymnasiegemensamt ämne. Estetisk verksamhet tas bort som gymnasiegemensamt ämne.
Kurser i estetiska ämnen bör dock alltid erbjudas som individuellt val.
Dagens kärnämnen ger också kunskaper som behövs i arbetslivet och för fortsatt lärande. Redan i dag varierar därför omfattningen av ämnena på programmen. På flera program är fler kurser än de som hör till kärn-ämneskurserna obligatoriska, t.ex. i ämnet matematik på tekniskt eller
naturvetenskapligt inriktade program. Regeringen vill tydliggöra detta genom att ändra benämningen kärnämnen till gymnasiegemensamma ämnen. Den omfattning som minst ska gälla på respektive program fram-går av skollagens (1985:1100) bilaga 2. Utöver detta kan kurser vara obligatoriska på enskilda program och på inriktningar på såväl högskole-förberedande som yrkesprogram. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att bereda programmens innehåll vidare i samverkan med branscher och andra avnämare under förutsättning att riksdagen god-känner förslagen.
79 Det är också, enligt regeringens uppfattning, rimligt att ytterligare
kurser i gymnasiegemensamma ämnen erbjuds som programfördjupning och som individuellt val.
Regeringen anser att inte bara omfattningen utan även innehållet i gymnasiegemensamma kurser, till skillnad från dagens kärnämneskurser, kan behöva variera för att anpassas till de examensmål som ska finnas för respektive utbildning. Det ökar elevernas motivation och förståelse av ämnenas betydelse. Det gäller för ämnet matematik, där regeringen be-dömer att olika alternativ av den första kursen behöver tillskapas, men det kan också gälla för fler gymnasiegemensamma ämnen. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att överväga behovet av olika alter-nativa kurser i övriga gymnasiegemensamma ämnen.
Omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena
I det följande beskrivs de gymnasiegemensamma ämnena och den om-fattning de enligt regeringens förslag ska ha enligt bilaga 2 till skollagen.
Yrkesprogram Svenska eller svenska
som andraspråk 100
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Historia 50
Samhällskunskap 50
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Högskoleförberedande program Svenska/Svenska
som andraspråk 300
Engelska 200
Matematik 100/200/300*
Idrott och hälsa 100
Historia 50/100/200**
Samhällskunskap 100/200***
Religionskunskap 50
Naturkunskap 100****
*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhälls-vetenskapsprogrammen 200, naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300.
80
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps-, och naturveten-skapsprogrammen 100. Estetiska och humanistiska programmen 200.
***Ekonomiprogrammet 200.
****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med ämnena biologi, fysik och kemi, på teknikprogrammet med karaktärs-ämnena fysik och kemi.
Svenska eller svenska som andraspråk
En god kompetens i svenska eller svenska som andraspråk är en viktig förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet, för yrkesutbildning och för fortsatta studier. Det är därför närmast en självklarhet att ämnet även i fortsättningen är ett av skolans viktigaste ämnen.
Många lärosäten har i olika sammanhang framhållit att studenternas kunskaper i svenska är otillräckliga, framför allt när det gäller formellt skrivande och förmåga att läsa och tillgodogöra sig större mängder text.
Ämnet bör därför i större omfattning än i dag vara obligatoriskt för samtliga högskoleförberedande program, 300 gymnasiepoäng jämfört med nuvarande 200 poäng.
Enligt regeringens förslag blir 100 poäng svenska eller svenska som andraspråk obligatorisk omfattning på samtliga yrkesprogram. Det utesluter dock inte att ämnet svenska kan komma att ingå bland de programgemensamma ämnena på vissa yrkesprogram eller på vissa inriktningar inom yrkesprogrammen.
Engelska
På yrkesprogram ska omfattningen i ämnet engelska vara 100 poäng och på högskoleförberedande program 200 poäng. Det innebär samma obligatoriska omfattning som ämnet har i dagens gymnasieskola på yrkesförberedande respektive studieförberedande program.
Matematik
En inledande kurs i ämnet matematik om 100 gymnasiepoäng ska vara obligatorisk på samtliga program. Regeringen anser att den inledande kursen i ämnet matematik bör anpassas till utbildningen i övrigt. Därför kan den första kursen i matematik behöva ha sin tyngdpunkt på för ut-bildningen centrala mål och därmed se olika ut på programmen.
Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utforma flera alternativ av den inledande kursen i ämnet, så att kursens centrala innehåll svarar mot de innehållsliga krav som utbildningen ställer. Det gäller för såväl olika yrkesprogram som för de högskoleförberedande programmen.
Detta förslag stöds av Blekinge tekniska högskola.
På naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska matematik ingå obli-gatoriskt med minst 300 gymnasiepoäng. På dessa program kommer ytterligare kurser i ämnet matematik att ingå på flera inriktningar och
som programfördjupning. På ekonomi- och samhällsvetenskaps-programmen är den obligatoriska omfattningen enligt regeringens förslag 200 poäng. Även fortsättningskurserna kan variera och ha sin tyngdpunkt på olika delar av ämnet.
81 Regeringen föreslår att den obligatoriska omfattningen av ämnet
matematik på de estetiska och humanistiska programmen ska vara 100 poäng. Ytterligare kurser i matematik kan läsas som programfördjup-ning och individuellt val. Därmed beaktar regeringen invändprogramfördjup-ningar från Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Konstfack m.fl. om att programmet för estetik och humaniora i utredarens förslag är för all-mänt hållet och utrymmet för karaktärsämnena för litet. Regeringen finner det rimligt att ämnet matematik har samma omfattning på det humanistiska programmet.
Utöver vad som ska vara obligatoriskt på programmen kan som nämnts matematik ingå i en eller flera inriktningar på programmen samt väljas som programfördjupning eller individuellt val.
Idrott och hälsa
Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan har framför allt två syften dels att ge eleverna kunskap om vikten av motion och av att sköta sin hälsa, dels att låta eleverna få regelbunden motion. Kunskaper om ergonomi är viktiga för ett kommande yrkesliv. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det rimligt att ämnet som ett obligatorium omfattar 100 poäng även i fort-sättningen. Kurser i idrott och hälsa bör också erbjudas som individuellt val.
Historia införs som nytt gymnasiegemensamt ämne
Historia införs som gymnasiegemensamt ämne. Det är angeläget, inte minst i ett mångkulturellt samhälle som vårt, att förstå hur samhällen, kulturer och olika ideologier har växt fram och hur samhällsutvecklingen kan påverkas nationellt och globalt. Ämnet stärker elevernas möjlighet att förstå skeenden i vår egen tid och i vår omvärld och därmed också förmågan att delta i samhällsliv och samhällsdebatt. Omfattningen på yrkesprogram och på teknikprogrammet ska vara 50 poäng, och på ekonomi-, naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen 100 poäng. På de estetiska och humanistiska programmen ska ämnet historia omfatta 200 poäng och den obligatoriska påbyggnadskursen bör inriktas mot kulturhistoria.
Samhällskunskap
På samtliga yrkesprogram är en kurs i ämnet samhällskunskap obliga-torisk. Kursen föreslås omfatta 50 poäng och bör fokusera på dagens svenska samhälle och bl.a. handla om det demokratiska systemet, sam-hällsekonomi och privatekonomi. På de högskoleförberedande pro-grammen förutom ekonomiprogrammet omfattar ämnet samhällskunskap 100 poäng. På ekonomiprogrammet omfattar ämnet 200 poäng. Att ämnet samhällskunskap på samhällsvetenskapsprogrammet föreslås få en
omfattning om endast 100 poäng beror på att regeringen i likhet med utredaren förutser att ämnet kommer att ingå i flera av inriktningarna och därmed utöver den inledande gymnasiegemensamma kursen vara obli-gatoriskt i varierande omfattning för elever som läser samhällsveten-skapliga inriktningar.
82 Religionskunskap
Den gemensamma kursen i ämnet religionskunskap motsvarar nuvarande kärnämneskurs och får samma omfattning, nämligen 50 gymnasiepoäng.
Naturkunskap
Frågor som rör vår fortlevnad, kretsloppstänkande, klimathotet, hållbar utveckling osv. berör oss alla och vår livsstil. Klimat- och energifrågor bör liksom miljöfrågor behandlas i ämnet naturkunskap. Det är därför nödvändigt att samtliga elever studerar naturvetenskap, antingen genom det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap eller genom ett eller flera av ämnena biologi, fysik och kemi. Omfattningen av ämnet på yrkes-program är enligt regeringens förslag 50 poäng. På de högskoleförbere-dande programmen, med undantag för naturvetenskaps- och teknik-programmen, omfattar ämnet 100 poäng.