11.4 Examen och grundläggande högskolebehörighet
Regeringen avser att föreslå riksdagen att kraven för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå skärps.
Examen från högskoleförberedande program bör ge grundläggande behö-righet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Elever med examen från yrkesprogram som läst in de kurser i svenska/svenska som andraspråk och engelska som krävs för högskoleförberedande examen samt har ett godkänt betyg i matematik i den omfattning som krävs på yrkesprogram enligt bilaga 2 till skollagen (1985:1100), ska också anses ha grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Verket för högskoleservice ställer sig bakom utredarens förslag.
Som redovisas i avsnitt 7.2 ska elever på yrkesprogram ha rätt att som individuellt val läsa de kurser i svenska/svenska som andraspråk och engelska som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Kurserna ska också kunna läsas som utökat program. De överväganden som gjorts vad gäller rätten till utökad undervisningstid redovisas i avsnitt 14.3. Vidare bör elever med yrkesexamen men som saknar en eller flera av de kurser som nämnts ovan, erbjudas möjlighet att få läsa dessa i gymnasial vuxenutbildning. Detta behandlas i avsnitt 16.
11.5 Examensmål
Regeringens förslag: För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet.
Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Umeå och Linköpings universitet är positiva till förslaget. Varbergs kommun konstaterar att den föreslagna examen med tydliga examensmål bättre än i dag ger information till elever och avnämare om utbildningens innehåll och resultat. Barnombudsmannen (BO) ser positivt på fastställandet av examensmål från regeringen. BO anser att det därigenom finns incitament för en likvärdig utbildning med
god kvalitet oavsett utbildningsort och skola. Även Uppsala universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten) framför liknande synpunkter.
Stockholms universitet välkomnar förslaget om införande av examens-mål. Arbetsgivarverket ser det som en kvalitetshöjning ur arbetsgivar-perspektiv att examensmålen ska tas fram i samverkan med avnämarna.
Högskoleverket tillstyrker förslaget.
116 Botkyrka kommun anser att det kommer att bli svårt att ha samma
examensmål och examensuppgifter för alla elever på ett brett program med många utgångar. Om examen ska ge gymnasieskolans avnämare i arbetsliv och högskola ökat inflytande krävs examensmål och uppgifter kopplade till inriktningar och även mål som förbereder för arbetslivet.
Karlstads kommun, som tillstyrker förslaget, anser att det är av största vikt att examensmålen och examenskraven gäller lika för alla gymnasie-skolor med det aktuella programmet, oavsett huvudman.
Landsorganisationen i Sverige delar utredarens synpunkter på exami-nation men framför att utredarens förslag till hur examensmålen ska tas fram är en byråkratisk och ologisk ordning. Lärarnas Riksförbund anser att det är av stor vikt att examensmålen och examenskraven för varje enskilt program skrivs på ett tydligt sätt, så att inte enbart de professio-nella lärarna har möjlighet att sätta sig in i dem.
Skälen för regeringens förslag: Utbildningen i gymnasieskolan ska leda till en examen. Examensmålen ska, som namnet anger, ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevens första dag på programmet. I dag kan gymnasieutbildningen upplevas som alltför fragmentiserad. Det stora smörgåsbord av utbildningsvägar som erbjuds eleverna och det stora kursutbud som, åtminstone i teorin, finns att välja på, leder till oöverskådlighet. Det kan vara svårt för kommande arbetsgivare och andra avnämare att förstå vad utbildningen kvalificerar för. Examensmålen ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utform-ning och innehåll. Därför måste även inriktutform-ningar, yrkesutgångar och särskilda varianter på programmen kunna kopplas till examensmålen.
Målen ska vara så tydliga att de kan förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare. Examensmålen måste dock medge viss flexibilitet inom programfördjupningen och vid utformningen av de sär-skilda varianter som efter Statens skolverks godkännande ska få anordnas. Dessa särskilda varianter beskrivs i avsnitt 8. Regeringen avser att i det kommande reformuppdraget till Skolverket ge verket i uppdrag att tillsammans med branscher och avnämare utforma förslag till examensmål. Examensmålen beslutas av regeringen i förordning.
11.6 Gymnasiearbete
Förslaget om gymnasiearbetets omfattning behandlas i avsnitt 7.4.
11.6.1 Betyg på gymnasiearbetet
117 Regeringens bedömning: Gymnasiearbetet bör betygssättas med
god-känt betyg respektive inte godgod-känt betyg. Den närmare regleringen av betygssättningen och bedömningen av gymnasiearbetet kommer att finnas i förordning.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens be-dömning. Utredaren har föreslagit benämningen examensuppgift.
Remissinstanserna: Karlstads kommun anser att utredarens förslag om att det för examensuppgiften finns de två betygsstegen Godkänt och Icke godkänt är högst rimligt. Kungl. Tekniska högskolan (KTH) ifråga-sätter om man kan formulera en examensuppgift på rimlig nivå som täcker hela programmets mål. KTH anser att dagens projektarbete ställer krav som är rimligare och att projektarbetet i sin nuvarande utformning skulle kunna utgöra examensuppgiften. Även Mittuniversitetet anser att dagens projektarbete är ett bättre alternativ. Svenska kommunalarbetare-förbundet anser att det är viktigt att examensuppgiften på yrkespro-grammen är praktisk, svarar mot karaktärsämnena och visar på elevernas reella kompetens. Sveriges förenade studentkårer (SFS), som är skep-tiska till att examen införs, anför att det kan finnas en risk för att examensuppgifterna baseras på kraven inom den högre utbildningen och därför inte blir en bedömning av den kompetens som eleverna ska uppnå i gymnasieskolan. SFS befarar att det kan bidra till att avskräcka från högskolestudier i stället för att uppmuntra till vidare studier.
Skälen för regeringens bedömning: Gymnasiearbetet ska relatera till examensmålen och vara ett kvitto på att eleven är väl förberedd för kommande högskolestudier respektive det yrkesområde som programmet utbildar för. Därför blir det naturligt att gymnasiearbetet genomförs i slutet av utbildningen. På yrkesprogrammen bör gymnasiearbetet pröva elevernas förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet och visa att eleverna har kunskaper som motsvarar branschens krav för anställning.
Uppgifter för gymnasiearbetet bör så långt möjligt tas fram i sam-verkan med avnämarna. För yrkesprogrammens del kan det ske inom såväl de lokala som nationella programråden. Regeringen anser att gymnasial yrkesutbildning inte bara ska förbereda för anställning utan även stimulera till eget företagande. Hantverkarnas riksförbund menar att det inom hantverksområdet finns yrken där merparten av utövarna är egna företagare. På vissa program kan det därför vara lämpligt att pröva elevernas yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.
KTH pekar på svårigheten att utforma examensuppgiften så att svårighetsnivån blir rimlig och ställer frågan om det är möjligt att en examensuppgift kan sammanfatta ett helt program. Regeringen anser att detta är en befogad invändning. Benämningen examensuppgift bör därför ändras till gymnasiearbete för att bättre motsvara gymnasiearbetets funk-tion. Genom att gymnasiearbetet är kopplat till examensmålen förstärks den holistiska synen på utbildningens innehåll, där samtliga kurser som ingår i utbildningen ska bidra till att den leder till de kunskaper och kompetenser som uttrycks i examensmålen. Däremot ska inte
gymnasie-arbetet ha karaktären av examensprov av den art som förekommer i vissa andra europeiska länder. Därmed finns inte behov av en graderad betygs-sättning och inte heller av betygskriterier. Utredaren föreslår inte heller sådana. Regeringen har samma uppfattning. Det är hela utbildningens innehåll som sammantaget spelar roll för att en elev ska få gymnasie-examen. Det avspeglas också i de krav för gymnasieexamen som föreslås i avsnitten 11.2–3.
118 För gymnasiearbetet bör eleven ha en handledare med god kompetens
inom det aktuella ämnesområdet. Det projektarbete som ingår i dagens gymnasieutbildning bedöms av läraren i samråd med en medbedömare.
Även i bedömningen av gymnasiearbetet bör en medbedömare med-verka. Bedömningen och betygssättningen av gymnasiearbetet kommer att regleras i förordning.
11.6.2 Examensansvariga lärare
Den viktigaste resursen för goda resultat i gymnasieskolan är lärarna.
Frågan om vilken utbildning och vilka erfarenheter lärare i övrigt ska ha för att utföra olika uppgifter har varit föremål för flera olika utredningar.
Lärarutredningen ‒ om behörighet och auktorisation lämnade i maj 2008 sitt betänkande Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) med förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Bland annat föreslås att det ska bli möjligt att utnämnas till särskilt kvalificerad lärare och gymnasielektor som exempelvis kan ges ansvar för ämne och ämnesutveckling, kvalitets-arbete, bedömning av projektarbeten i gymnasieskolan, handledarskap för lärarstudenter samt mentorskap för nyutbildade lärare. Utredningens förslag har remissbehandlats under hösten 2008. I början av december 2008 lämnade Lärarutbildningsutredningen sitt betänkande En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) med förslag till en ny lärarutbildning.
Parallellt med dessa utredningar har en arbetsgrupp inom Utbildnings-departementet arbetat med att ta fram ett förslag till ny skollag. Även i det arbetet berörs frågan om lärares kvalifikationer och krav för att få anställas liksom ansvarsområden. Regeringen planerar, som konstaterats i avsnitt 4, att remittera ett förslag till ny skollag före sommaren 2009.
Under år 2008 har således flera utredningar utrett och lämnat förslag om vilka krav som ska ställas på lärares kvalifikationer och för olika typer av tjänster inom skolväsendet, liksom hur lärarutbildningen bör struktureras för att svara mot de krav som ställs på lärare. Gymnasie-utredarens förslag utgör ett komplement till övriga utredningar. Det vore enligt regeringen olämpligt att bryta ut och redan nu behandla frågan om reglering av gymnasielärares ansvarsområden och behörighetskrav.
Regeringen tar därför inte här ställning till utredarens förslag om examensansvariga lärare, kvalifikationskrav och ansvarsområden.