Samhällsvetenskapsprogrammet

Det nya samhällsvetenskapsprogrammet föreslås ersätta delar av dagens samhällsvetenskapsprogram samt medieprogrammet. I det nuvarande samhällsvetenskapsprogrammet inryms såväl samhällsvetenskaplig ut-bildning som utut-bildningar i ekonomi, kultur och språk. Knappt var fjärde elev på ett nationellt program går samhällsvetenskapsprogrammet.

Det nuvarande samhällsvetenskapsprogrammet har en tydligt hög-skoleförberedande struktur. Programmet uppfattas samtidigt som profil-löst och något av en förlängd grundskola, enligt utredaren. Ett tecken på att programmet inte fungerar tillräckligt väl är de många specialutfor-made program närliggande samhällsvetenskapsprogrammet som före-kommer.

74 Dagens medieprogram är ett yrkesprogram som syftar till arbete med

att uttrycka och förmedla budskap i olika former, där inriktningen medieproduktion behandlar olika medietekniker och inriktningen tryck-teknik olika grafiska tryck-tekniker för att producera trycksaker. Medie-programmet har enligt utredaren uppenbara problem med att leva upp till att fungera som ett yrkesförberedande program. Skolorna misslyckas mycket ofta med att ordna arbetsplatsförlagd utbildning (APU). I all-mänhet är det också svårt för ungdomar som gått utbildningen att få arbete inom något av programmets målyrken. Trots att mediepro-grammet, med undantag för inriktningen tryckeriteknik, brister i att svara mot arbetsmarknadens behov har det varit mycket populärt.

Många skolor erbjuder i dag genom specialutformade program medie-programmet och samhällsvetenskapsmedie-programmet i kombination.

Regeringen delar utredarens bedömning att dagens samhällsvetenskaps-program inte tillräckligt väl förbereder för fortsatta studier i högskolan och att programmet i alltför hög grad blivit ett program för elever som ännu inte riktigt vet vad de vill bli och därför omfattar en stor och heterogen elevgrupp. Med regeringens förslag blir samhällsvetenskaps-programmet ett tydligare högskoleförberedande program inriktat mot samhälle och information. Regeringen finner att det nuvarande namnet på samhällsvetenskapsprogrammet är så inarbetat att det inte finns skäl att följa utredarens förslag till namnbyte, även om någon eller några inrikt-ningar förutses handla om medier, information och påverkan. Program-met föreslås därför att även i fortsättningen heta samhällsvetenskaps-programmet.

Utredaren har föreslagit att programmet indelas i fyra nationella inrikt-ningar; miljö och samhällsbyggnad, samhällsvetenskap, digitala medier samt information och påverkan. Utbildningarna i ekonomi, kultur och språk inom dagens samhällsvetenskapsprogram föreslås ingå i egna program enligt vad som beskrivits i det föregående. Den yrkesutbildning i tryckteknik som ingår i dagens medieprogram flyttas till industri-tekniska programmet.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till programmet, även om många föreslår vissa förändringar i förhållande till utredarens förslag när det gäller de föreslagna inriktningarna. Gotlands kommun avstyrker programmet då det kommer att bli svårt att fylla fyra inriktningar.

6.7.7 Teknikprogrammet

Nuvarande teknikprogrammet är det femte största nationella programmet i gymnasieskolan och kan profileras antingen som ett studieförberedande eller ett yrkesinriktat program. Drygt hälften av eleverna studerar vidare på högskola eller universitet. Programmet saknar nationella inriktningar och erbjuder i stället möjligheter till lokal profilering.

75 Regeringen anser att det finns behov av ett tekniskt

högskoleför-beredande program vid sidan av naturvetenskapsprogrammet.

Teknikprogrammet ska förbereda elever för vidare studier inom det tekniska området samt för studier inom naturvetenskapliga eller andra vetenskapliga områden. Andelen sökande till ingenjörsutbildningar inom högskolan har minskat drastiskt de senaste tio åren. Erfarenheter från den tidigare fyraåriga tekniska linjen visar att ett tekniskt program kan attra-hera andra elevgrupper än de som annars väljer naturvetenskaps-programmet.

Teknikprogrammet ska till skillnad från nuvarande teknikprogram ha nationellt fastställda inriktningar för att öka tydligheten för eleverna.

Olika teknikområdens behov av specialisering bör erbjudas som programfördjupning, som därför bör ha relativt stor omfattning. Utreda-ren föreslår fyra nationella inriktningar bl.a. mot produktionsteknik och IT-området. De föreslagna inriktningarna ifrågasätts dock av vissa remissinstanser. Till exempel förespråkar Kungl. Tekniska högskolan en inriktning mot energi och miljö. Chalmers tekniska högskola efterfrågar en miljöinriktning och Linköpings universitet saknar en elektroteknisk inriktning. Svensk ventilation och VVS-branschen saknar en inriktning mot det installations- och energitekniska området. Sveriges Byggin-dustrier tillstyrker inriktningen mot samhällsbyggande och arkitektur, men markerar att innehållet mer bör inriktas mot de faktiska behoven inom samhällsbyggnadssektorn än vad förslaget innebär. Som framgått tidigare kommer regeringen senare att ta ställning till de nationella in-riktningarna.

7 De nationella programmens struktur

Ett fullständigt nationellt program ska även i fortsättningen omfatta 2 500 gymnasiepoäng. Möjligheten att utöka programmet för dem som önskar och bedöms kunna klara utökade studier ska finnas kvar. Elever på yrkesprogram ska alltid ha rätt att få läsa sådana kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan som individuellt val eller som utökat program (se vidare avsnitt 14.4).

De nationella programmen består även i fortsättningen av ämnen som är obligatoriska för samtliga elever samt ämnen som är obligatoriska för de elever som läser ett visst program. Som redovisats i föregående kapitel kommer programmen att som i dag kunna ha flera olika inrikt-ningar. Ett valbart utrymme, som ska ge ytterligare programfördjupning, ska finnas på varje program. Inom de 2 500 poäng som en fullständig utbildning omfattar ska det dessutom finnas utrymme för ett gymnasie-arbete och ett individuellt val.

76

Högskoleförberedande

program Yrkesprogram

Gymnasiearbete 100 gp Gymnasiearbete 10 0 gp Individuellt val

200 gp

In dividuellt val 2 00 gp Gymn asiegemensamma

ämnen 1 100 - 1 250 gp

Gymnasiegemensamma ämnen 6 00 gp

Karaktärsämnen * 1 6 00 gp

Karaktärsämn en * 950 - 1 100 gp

Totalt 2 500 gp

* Karaktärsämnen kan vara programgemensamma, ingå i en inriktning och erbjudas som programfördjupning.

Av remissynpunkterna framgår att många inte helt har uppfattat vem som beslutar vad när det gäller gymnasieskolans struktur. Det är regeringen som, efter Statens skolverks beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (dvs. obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inrikt-ningar som ska finnas på programmen. Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val. Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen som, utöver de gymnasiegemensamma ämnena, ska få förekomma i gymnasie-skolan samt om kursplaner. Skolverket föreskriver också vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen be-slutat om. Vilka ämnen som ska ingå i alla nationella program beslutas däremot av riksdagen i lag. Dessa ämnen kallas i dag kärnämnen.