Förvaltningen har under relativt lång tid haft en god ekonomi. Genom att arbeta mot mer
kostnadseffektiva vårdformer har man skapat ett reformutrymme som har kunnat återinvesteras i verksamheterna. En hel del satsningar på öppnare vårdformer har kunnat lanseras för att i möjligaste mån kunna avlasta den personalkrävande och svårbemannade heldygnsvården. De senaste åren har förvaltningen upplevt ett konstant ökat inflöde av nya patienter till såväl psykiatrin som till habiliteringen. Detta tillsammans med årliga centrala effektiviseringskrav samt hög intern
kostnadsutveckling har lett fram till ett läge där det var nödvändigt för förvaltningen att hitta konkreta besparingar alternativt effektiviseringsåtgärder för att klara av att leverera ett nollresultat.
Vidare var förutsättningarna att den vuxenpsykiatriska heldygnsvården under lång tid upplevt ett hårt tryck med mycket överbeläggningar, höga övertidskostnader och höga kostnader för inhyrd personal i form av sjuksköterskor. Antalet patienter som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin ökar årligen.
Köerna har varit långa samtidigt som möjligheterna att rekrytera och framför allt behålla personal varit små. Under hösten 2019 förbättrades rekryteringsläget något vilket fick positiv effekt på
tillgängligheten men negativ effekt på ekonomin.
Samtidigt satte inflödet av nyligen dömda patienter till rättspsykiatrisk vård fart. Detta har medfört att samtliga förvaltningens rättspsykiatriska slutenvårdsplatser är belagda och behovet av att köpa platser i andra landsting ökar hela tiden. Dessa platser kostar cirka 3 miljoner kronor per patient och år och är dessutom väldigt svåra att få tag på.
En lista över möjliga besparingar togs fram i samband med budgetarbetet. Dessa har förvaltningen arbetat med under året. Vissa har genomförts och fått avsedd effekt, vissa har genomförts och väntas få effekt på sikt medan andra har bedömts som svårare eller mindre önskvärda att genomföra och är därmed lagda på is. Samtidigt har de verksamheter som dras med ekonomiska underskott oförtrutet jobbat med att försöka hitta effektiviseringar i vardagen vilket också har gett viss effekt på det ekonomiska utfallet.
De senaste månaderna har präglats mycket av den rådande pandemin. För personalen har det handlat mycket om förberedelser inför något som eventuellt kommer att komma, genom att se till att det finns
Resultaträkn t o m aug 2020 Budgetavv Avvikelse % Budget helår Prognosavv
Regionbidrag 1 900,9 -0,0 3 258,6 0,0
Patientavgifter 27,7 0,2 47,5 -1,0
Försäljning av verksamhet, varor o tj 195,1 -0,3 335,3 -2,0
Bidrag och intäkter 81,5 34,8 80,1 33,3
Summa intäkter 2 205,2 34,7 1,6% 3 721,5 30,3
Personalkostnader -1 495,2 -0,2 0,0% -2 583,4 -20,6
Inhyrd personal -23,9 -14,7 61,3% -15,9 -21,1
Köp av verksamhet -36,8 -14,4 39,3% -38,3 -26,2
Material och tjänster -99,3 5,6 -5,7% -182,0 11,0
Läkemedel -105,0 -3,9 3,7% -174,9 -6,0
Övriga kostnader -413,0 15,8 -3,8% -727,1 22,0
Summa kostnader -2 173,2 -11,8 0,5% -3 721,5 -40,9
Resultat 32,0 22,8 0,0 -10,6
rutiner och skyddsutrustning på plats. Det har även handlat om att täcka upp för en ökad sjukfrånvaro samt hantering av ett flertal misstänkta och ett fåtal konstaterade fall av covid-19 i verksamheten.
Samtidigt har inflödet av patienter minskat med många avbokningar från såväl patienter som från behandlare. Trycket på akutmottagningar och heldygnsvårdsavdelningar har sjunkit och inflödet av nya patienter har varit lägre än på länge. Möjligen kan man skönja tecken på en återgång till ett mer normalt läge de senaste veckorna. I slutet av augusti var beläggningen i heldygnsvården fortfarande något lägre än de senaste årens genomsnitt.
Det verksamhetsområde som sticker ut från bilden ovan är rättspsykiatrin. Ökningen av antalet patienter dömda till rättspsykiatrisk vård fortsätter även om ökningstakten avtagit under våren och sommaren. Alla tillgängliga platser i Skåne är belagda och i stort sett alla möjligheter att köpa vårdplatser i andra landsting är uttömda.
Det ekonomiska resultatet har över sommaren gått från ett överskott på 12 miljoner kronor till ett överskott på 21 miljoner kronor. Resultatet för sommarmånaderna landade således på 9 miljoner kronor bättre än budgeterat. De största anledningarna till denna fortsatt positiva trend är dels de statliga bidragen kopplade till covid-19 som efter augusti uppgår till 22 miljoner kronor, dels lägre personalkostnader till följd av lägre produktion samt kraftigt sänkta kostnader för utbildningar, konferenser och resor. Det har även betalts ut ett bidrag på närmare 3 miljoner kronor från kommunförbundet kopplat till den statliga PRIO-satsningen mot psykisk ohälsa.
Förutom de särskilda bidragsförstärkningar som nämns ovan så är intäkterna överlag något lägre än vad de hade varit under ett normalt år. De intäkter som påverkas mest är patientintäkter, intäkter för såld vård och försäljning av utbildningstjänster. I prognosen har höjd tagits för att denna situation håller i sig året ut. Resultatpåverkan uppskattas till cirka 11 miljoner kronor på årsbasis.
Det är ganska vanligt att resultatet blir bättre över sommaren så det kan vara lite riskabelt att dra allt för stora växlar av det ekonomiska överskottet. Om verksamheten efterhand återgår till mer normala omständigheter är det troligt att även kostnaderna återgår till nivåer som ligger över budget.
Det goda resultatet över sommaren gör att prognosen förbättras från -17,5 mkr till -10,6 mkr.
Förutsättningar för att prognosen ska infrias är att verksamheten åter kommer igång och att vi inte får några ytterligare sjuklönebidrag från staten. I augusti kom regionen inte upp i de nivåer som krävs för några bidrag ska utbetalas. Bidrag för merkostnadstäckning har heller inte beaktats i prognosen i enlighet med regionala riktlinjer. Förvaltningen har redovisat merkostnader för covid-19 till och med juli på knappt 5 mkr.
Exempel på merkostnader för covid-19 är inköp av IT-material och IT-licenser för distansmöten, men även kostnader för hyrpersonal eller övertid för egen personal som behöver täcka för sjukskrivna kollegor. Kostnader för hygien- och skyddsmaterial men även extra kostnader för städning har tagits upp. Andra kostnader som förvaltningen räknar som merkostnader är inställda rehabresor som inte gått att avboka, ökade materialkostnader och ersättning till vårdvalsenheter som kompensation för
utebliven produktion. Exempel på kostnader som minskar är kostnader för personal (vid
sjukskrivning), kostnader för resor, utbildningar och liknande. Bedömningen är dock att kostnaderna på det hela taget är lägre än vad de hade varit om vi inte befunnit oss i en pandemi.
Kostnadsutvecklingen ligger på två procent efter åtta månader vilket motsvarar cirka 45 miljoner kronor. Av dessa står personalkostnadsökningen för 38 mkr vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,3 procent. Näst största kostnadsökningen står rättspsykiatrins köp av externa vårdplatser för. Dessa
kostnader har ökat med 15 miljoner kronor eller 59 procent. I andra riktningen utvecklar sig
kostnaderna för inhyrd personal. Dessa kostnader har hittills minskat med 14 miljoner kronor eller 35 procent. För närvarande landar kvoten mellan kostnader för inhyrd personal och egen personal på 1,4 procent. Regionens mål är att kvoten ska understiga 1,5 procent.
Nedbrutet på verksamhetsområde så är det just nu barn- och ungdomspsykiatrin och rättspsykiatrin som brottas med större underskott. Övriga verksamhetsområden gör bedömningen att de har en ekonomi i balans under innevarande år. Sett till att det är just dessa verksamhetsområden som har negativa budgetavvikelser samt att stor osäkerhet fortfarande råder kring eventuella fortsatta statliga bidrag för att hantera covid-19. Bedömningen har gjorts att handlingsplan för att nå ett nollresultat inte behöver tas fram.
Förvaltningen berörs av två vårdval. I det ena berörs vi som producent och i det andra både som producent och som huvudman.
LARO21-vårdvalet har påverkats genom att man tappat lite intäkter. Dock inte alls i den omfattning som befarats. Kostnaderna har samtidigt sjunkit vilket inneburit att det ekonomiska resultatet på det hela taget är bättre än vad det var vid samma period förra året.
Vårdval hörselrehabilitering uppvisar däremot ett underskott på 2,5 mkr vilket är 2,2 mkr sämre än förra året. Det är framför allt intäkterna som är lägre. Samtidigt är utbetalningarna till de privata utförarna på en högre nivå. Trots att produktionen går ner jämfört med föregående år så ligger kostnaderna högt. En förklaring till detta är att förvaltningen betalar ut ett stöd till de utförare som väljer att fortsätta sin verksamhet trots ett vikande inflöde av patienter. En annan förklaring till kostnadsnivån är de höjda ersättningarna. Förvaltningen hade förväntat sig en ansenlig ökning av produktionen till följd av ökad efterfrågan, nu har pandemiutbrottet istället lett till en ansenlig minskning av efterfrågan istället. Det finns anledning att vara orolig för kraftiga kostnadsökningar under hösten eller under nästa år om alla övriga förutsättningar är oförändrade.
21 Läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende.
LARO - aug 19 -aug 20 avvikelse
Summa intäkter 48 929 48 544 -384
Personalkostnader -28 346 -27 976 370
Övriga kostnader -14 214 -13 282 932
Summa kostnader -42 560 -41 258 1 302
Resultat 6 369 7 286 917
Vårdval hörselrehabilitering - aug 19 -aug 20 avvikelse
Summa intäkter 35 142 32 575 -2 567
Personalkostnader -2 593 -2 366 227
Övriga kostnader -32 895 -32 768 127
Summa kostnader -35 487 -35 133 354
Resultat -345 -2 559 -2 213
Krisberedskap
Inom psykiatrin har vi endast haft enstaka bekräftade fall av covid-19 som behövt vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Fler misstänkta fall har dock förekommit som då provtagits men visat sig vara negativa, det vill säga patienterna har inte haft covid-19. Per den 31 augusti vårdas ingen patient med bekräftad covid-19 inlagd i psykiatrin. Skåne har dessutom överlag hittills varit förskonade från den stora volym smittade och svårt sjuka som vi sett i Stockholmsområdet. Antal intensivvårdade har med god marginal kunnat hanteras och de högre stegen i eskaleringsplanen har inte behövt aktiveras.